Psykiatri- och psykologmottagning online

Strukturerad, evidensbaserad psykiatrisk vård för ungdomar och vuxna — från första bedömning till behandling och uppföljning.

Boka tid Kontakta oss

Tider på svenska, engelska och arabiska
Evidensbaserad vård
Skriftlig plan efter varje besök

Om mottagningen

Psykiatri och psykologi handlar om tillstånd som är minst lika verkliga och minst lika behandlingsbara som kroppsliga sjukdomar — men där tröskeln att söka hjälp fortfarande är högre. En erfaren psykiater vet att den vanligaste anledningen till att människor mår dåligt längre än nödvändigt inte är att behandlingen saknas, utan att steget att be om den känns för stort. Att göra det steget mindre är en klinisk uppgift i sig.

Vi ser till att vägen till akut hjälp alltid är tydlig och lätt att hitta genom hela besöket — det är en grundförutsättning för säker psykiatrisk vård. Att samtalet sker hemifrån gör dessutom att många tar upp saker de skjutit upp länge.

Vem vi hjälper

Dig med ångest eller stress
Ungdomar med humörförändringar
Dig med nedstämdhet eller depression
Dig med sömnproblem
Dig med panikattacker
Dig med utmattningssyndrom
Dig med traumarelaterade besvär
Dig som behöver läkemedelsuppföljning
Dig med koncentrationssvårigheter
Anhöriga som söker rådgivning
Dig som behöver uppföljning av pågående behandling
Dig som önskar en second opinion

Symtom

Tillstånd

Depression
Generaliserat ångestsyndrom
ADHD
Bipolär sjukdom
Traumarelaterade besvär (PTSD)
Tvångssyndrom (OCD)
Sömnstörningar
Utmattningssyndrom
Paniksyndrom
Social fobi

Tjänster och undersökningar

Psykiatrisk bedömning och strukturerad anamnes
Medicinsk och läkemedelsgenomgång
Behandlingsplan
Vägledning kring prover och tolkning av tidigare undersökningar
Second opinion
Uppföljning av pågående behandling

Så går det till

1Boka och beskriv ditt huvudsakliga besvär online.
2Ladda upp tidigare resultat om du har dem — provsvar, undersökningar, läkemedelslista.
3Videobesök — genomgång av sjukdomshistoria och riktade frågor.
4Tydlig plan — nästa steg, eventuell behandling, och tidsram för uppföljning.

Vad du bör förbereda

Tidslinje för dina symtom (när det började, vad som utlöser eller lindrar)
Nuvarande mediciner och doser
Kända allergier och tidigare sjukdomar
Tidigare provsvar och undersökningar, med datum om möjligt
Dina tre viktigaste frågor inför besöket

Säkerhet — när du behöver akut hjälp

Om du eller någon i din närhet är i akut fara — ring 112.

Har du tankar på att ta ditt liv, eller känner du någon som har det? Mind Självmordslinjen finns för dig, dygnet runt, alla dagar — telefon 90101 eller chatt via mind.se. Du är anonym, och de som svarar finns där just för det här.

Sök vård direkt (akutmottagning eller ring 112) vid:

Tankar på att ta ditt liv som känns överväldigande eller svåra att stå emot
Svår förvirring eller kraftigt förändrat medvetande
Svår ångest med andningsproblem eller bröstsmärta. Tryckande bröstsmärta som inte går över inom 15 minuter, eller som strålar mot arm, hals, käke eller rygg, ska alltid bedömas som hjärtsymtom först — ring 112
Om du eller en anhörig inte längre känner sig säker

För sjukvårdsrådgivning som inte är akut: ring 1177.

Digital vård kan inte hantera akuta psykiatriska nödsituationer. Vid minsta tveksamhet — sök hjälp direkt, det är alltid rätt val.

Våra läkare

Se tillgängliga läkare och boka tid

Vanliga frågor

När ska jag söka vård?

När symtom påverkar din vardag, dina relationer eller din förmåga att fungera.

Behöver jag göra tester innan besöket?

Nej, men tidigare bedömningar eller journaler hjälper oss ge dig en bättre bild direkt.

Kan ni skriva ut läkemedel?

Efter en medicinsk bedömning, i lämpliga fall.

Hur fungerar uppföljning?

Den planeras individuellt utifrån dina behov.

Kan jag få en second opinion?

Ja, vi går igenom tidigare bedömning och ger vår egen värdering.

Kan en anhörig delta i besöket?

Ja, om du vill det.

Vad händer om jag mår mycket dåligt mellan besöken?

Kontakta Mind Självmordslinjen (90101) eller sök akut vård — vänta inte till nästa bokade tid, se säkerhetsrutan.

Måste jag ha en diagnos för att få hjälp?

Nej. Du behöver inte veta vad som är fel — att ta reda på det är vår uppgift.

Är mina uppgifter sekretessbelagda?

Ja, samma sekretess gäller som i all annan vård.

Vad händer om jag berättar om självmordstankar?

Vi tar det på allvar och hjälper dig till rätt stöd. Att berätta leder till hjälp, inte till att något tas ifrån dig.

Femton vanliga tillstånd

Allmän patientinformation. Ersätter inte individuell bedömning.

Depression

Vanlig ålder: Alla åldrar.
Bakgrund: Ett av de vanligaste psykiatriska tillstånden, påverkar tankar, känslor och kropp.
Symtom: Nedstämdhet, minskad livsglädje, sömn- och aptitförändring, minskad energi.
Vad läkaren tittar efter: Symtomens varaktighet, svårighetsgrad och påverkan på vardagen, samt eventuella tankar på självskada.
Utredning: Strukturerat samtal, ibland skattningsformulär.
Diagnos: Klinisk bedömning.
Behandling: Samtalsbehandling, vid behov läkemedel, alltid i samråd med patienten.
Uppföljning: Regelbunden, tätare vid nydiagnostik eller ökad risk.
Prognos: God, särskilt med tidigt och rätt anpassat stöd.
Vad du kan göra själv: Regelbunden dygnsrytm och daglig utomhusvistelse har dokumenterad effekt — även när motivationen saknas helt.
När ska du boka?: Vid nedstämdhet över två veckor som påverkar din vardag.

Om depressionen är kopplad till tankar på att ta sitt liv — se säkerhetsrutan ovan. Detta gäller alltid, oavsett var i behandlingen du befinner dig.

Generaliserat ångestsyndrom

Vanlig ålder: Alla vuxna åldrar.
Bakgrund: Ihållande, svårkontrollerad oro som inte är begränsad till en specifik situation.
Symtom: Överdriven oro, kroppsliga symtom som hjärtklappning, muskelspänning, sömnsvårigheter.
Vad läkaren tittar efter: Omfattning och varaktighet av oron.
Utredning: Strukturerat samtal.
Diagnos: Klinisk bedömning.
Behandling: Samtalsbehandling, vid behov läkemedel.
Uppföljning: Regelbunden.
Prognos: God, särskilt med samtalsbehandling.
Vad du kan göra själv: Långsam utandning, längre ut än in, dämpar akut ångest.
När ska du boka?: När oron är svår att kontrollera och påverkar sömn eller vardag.

ADHD

Vanlig ålder: Kan upptäckas i barndomen men bekräftas eller upptäcks ofta även i vuxen ålder.
Symtom: Koncentrationssvårigheter, impulsivitet, ibland rastlöshet.
Vad läkaren tittar efter: Symtommönster sedan barndomen och påverkan på vardag och arbete/studier.
Utredning: Strukturerad utredning, ofta i flera steg, ibland i samråd med specialistmottagning.
Diagnos: Kräver strukturerad utredning enligt etablerade kriterier.
Behandling: Kan innefatta stödåtgärder och, i vissa fall, läkemedel.
Uppföljning: Regelbunden.
Prognos: God funktion möjlig med rätt stöd och eventuell behandling.
Vad du kan göra själv: Notera konkreta exempel från både arbete/skola och hemmet — utredning bygger på funktion i flera miljöer.
När ska du boka?: När svårigheterna påverkar arbete, studier eller relationer.

Bipolär sjukdom

Vanlig ålder: Debuterar ofta i sen tonår eller ung vuxen ålder.
Bakgrund: Växlande perioder av depression och mani eller hypomani.
Symtom: Perioder av nedstämdhet växlande med perioder av förhöjt stämningsläge, ökad energi eller minskat sömnbehov.
Vad läkaren tittar efter: Mönster över tid, tidigare episoder.
Utredning: Noggrann sjukdomshistoria, ofta i samråd med specialist.
Diagnos: Kräver specialistbedömning.
Behandling: Enligt specialistplan, ofta långsiktig läkemedelsbehandling.
Uppföljning: Regelbunden och långsiktig.
Prognos: God stabilitet möjlig med rätt behandling och uppföljning.
Vad du kan göra själv: Regelbunden dygnsrytm är en av de starkaste stabiliserande faktorerna. För stämningsdagbok.
När ska du boka?: Vid perioder av ovanligt förhöjt stämningsläge eller minskat sömnbehov.

Traumarelaterade besvär (PTSD)

Vanlig ålder: Alla åldrar.
Bakgrund: Symtom som kan uppstå efter en traumatisk händelse.
Symtom: Påträngande minnen, undvikande, överspändhet, sömnproblem.
Vad läkaren tittar efter: Koppling till en traumatisk händelse, symtomens varaktighet.
Utredning: Strukturerat samtal.
Diagnos: Klinisk bedömning.
Behandling: Traumafokuserad samtalsbehandling, ibland läkemedel som stöd.
Uppföljning: Regelbunden.
Prognos: God förbättring möjlig med rätt behandling.
Vad du kan göra själv: Undvik inte allt som påminner — undvikande upprätthåller besvären. Men gör det med stöd, inte ensam.
När ska du boka?: Vid påträngande minnen eller mardrömmar över en månad efter en traumatisk händelse.

Tvångssyndrom (OCD)

Vanlig ålder: Kan debutera i alla åldrar, ofta i tonår eller tidig vuxen ålder.
Bakgrund: Återkommande tvångstankar och/eller tvångshandlingar.
Symtom: Påträngande, oönskade tankar och upprepade beteenden för att minska obehag.
Vad läkaren tittar efter: Mönster och påverkan på vardagen.
Utredning: Strukturerat samtal.
Diagnos: Klinisk bedömning.
Behandling: Samtalsbehandling (ofta KBT-baserad), ibland läkemedel.
Uppföljning: Regelbunden.
Prognos: God förbättring möjlig med rätt behandling.
Vad du kan göra själv: Notera vilka tvångshandlingar du utför och hur lång tid de tar dagligen.
När ska du boka?: När tvångstankar eller -handlingar tar mer än en timme om dagen.

Sömnstörningar

Vanlig ålder: Alla åldrar.
Bakgrund: Svårigheter att somna, sova eller upprätthålla god sömnkvalitet, ofta kopplat till andra psykiatriska tillstånd.
Symtom: Svårt att somna eller sova, dagtrötthet.
Vad läkaren tittar efter: Sömnmönster och bakomliggande orsaker.
Utredning: Sömndagbok, strukturerat samtal.
Diagnos: Klinisk bedömning.
Behandling: Sömnhygienråd, riktad behandling av bakomliggande orsak.
Uppföljning: Enligt behov.
Prognos: God med rätt åtgärd.
Vad du kan göra själv: Samma uppstigningstid varje dag, även efter dåliga nätter — det är den enskilt mest effektiva åtgärden.
När ska du boka?: Vid sömnproblem över en månad.

Utmattningssyndrom

Vanlig ålder: Vuxna i arbetsför ålder.
Bakgrund: Långvarig stressbelastning utan tillräcklig återhämtning.
Symtom: Uttalad trötthet, koncentrationssvårigheter, kroppsliga symtom, känslomässig utmattning.
Vad läkaren tittar efter: Belastningshistorik och symtomens omfattning.
Utredning: Strukturerat samtal, ibland skattningsformulär.
Diagnos: Klinisk bedömning.
Behandling: Strukturerad återhämtning, samtalsstöd, gradvis återgång till aktivitet.
Uppföljning: Regelbunden, ofta under lång tid.
Prognos: God, men återhämtning tar ofta månader.
Vad du kan göra själv: Återhämtning i måttlig dos varje dag är mer effektivt än total vila i perioder.
När ska du boka?: Vid uttalad trötthet och koncentrationssvårigheter efter långvarig stress.

Paniksyndrom

Vanlig ålder: Alla vuxna åldrar.
Bakgrund: Återkommande, oväntade panikattacker.
Symtom: Plötslig intensiv rädsla med kroppsliga symtom som hjärtklappning, andnöd, yrsel.
Vad läkaren tittar efter: Attackernas mönster och eventuell undvikandebeteende.
Utredning: Strukturerat samtal.
Diagnos: Klinisk bedömning, efter uteslutande av kroppslig orsak vid behov.
Behandling: Samtalsbehandling, ibland läkemedel.
Uppföljning: Regelbunden.
Prognos: God förbättring möjlig med rätt behandling.
Vad du kan göra själv: Panikattacker är ofarliga trots hur de känns — den kunskapen i sig minskar ofta både frekvens och intensitet.
När ska du boka?: Vid återkommande attacker, eller om du börjat undvika platser.

Social fobi

Vanlig ålder: Debuterar ofta i tonåren.
Bakgrund: Uttalad rädsla för sociala situationer där man kan bli granskad eller bedömd.
Symtom: Stark rädsla i sociala situationer, undvikande beteende.
Vad läkaren tittar efter: Omfattning av undvikande och påverkan på vardagen.
Utredning: Strukturerat samtal.
Diagnos: Klinisk bedömning.
Behandling: Samtalsbehandling (ofta KBT-baserad).
Uppföljning: Enligt behov.
Prognos: God förbättring möjlig med rätt behandling.
Vad du kan göra själv: Gradvis exponering i små steg fungerar — men undvikande förvärrar.
När ska du boka?: När rädslan begränsar arbete, studier eller sociala relationer.

Krisreaktion efter svår händelse

Vanlig ålder: Alla åldrar.
Bakgrund: Efter dödsfall, olycka, skilsmässa eller allvarlig sjukdomsbesked är starka reaktioner normala, inte sjukliga — sorg, sömnsvårigheter, ångest och overklighetskänsla hör till en frisk reaktion på något mycket svårt. Det som avgör om professionellt stöd behövs är inte reaktionens styrka utan om den inte avtar alls med tiden, eller om funktionen förblir starkt påverkad.
Symtom: Sorg, sömnproblem, koncentrationssvårigheter, overklighetskänsla, växlande känslor.
Vad läkaren tittar efter: Hur lång tid som gått, om funktionen gradvis återvänder, och om det finns tecken på depression eller suicidtankar.
Utredning: Strukturerat samtal.
Diagnos: Genom att skilja normal krisreaktion från utveckling mot depression eller PTSD.
Behandling: Ofta samtalsstöd snarare än läkemedel; behandling vid utveckling mot depression.
Uppföljning: Efter några veckor.
Riskfaktorer att känna till: Tidigare depression, bristande socialt stöd, flera samtidiga påfrestningar, tidigare trauma.
Vanlig missuppfattning: Att man ska ”vara stark” och klara sig själv. Att söka stöd tidigt minskar risken för att krisen utvecklas till något mer långvarigt.
Vad du kan göra själv: Behåll grundrutinerna — sömn, mat, dagsljus — även när allt annat känns kaotiskt.
När ska du boka?: När reaktionen inte avtar efter några veckor, eller när du inte klarar vardagen.
Prognos: God — de flesta återhämtar sig med tid och stöd.

Vid tankar på att ta ditt liv — se säkerhetsrutan. Mind Självmordslinjen 90101, dygnet runt. Vid akut fara, ring 112.

Ångest med kroppsliga symtom

Vanlig ålder: Alla åldrar.
Bakgrund: Ångest ger ofta kraftiga kroppsliga symtom — hjärtklappning, bröstsmärta, andnöd, yrsel, domningar — som gör att många söker akut för misstänkt hjärtsjukdom. Det är en fullt begriplig reaktion, och kroppsliga orsaker måste alltid uteslutas först. Men när de är uteslutna är själva förståelsen av mekanismen ofta en stor del av behandlingen.
Symtom: Hjärtklappning, tryck över bröstet, andnöd, stickningar i händer, overklighetskänsla.
Vad läkaren tittar efter: Om kroppsliga orsaker är uteslutna, och om symtomen kommer i vågor med tydlig topp.
Utredning: EKG och blodprov om det inte redan gjorts; därefter psykiatrisk bedömning.
Diagnos: Kroppslig orsak utesluts först — alltid.
Behandling: Psykoedukation, KBT, ibland läkemedel.
Uppföljning: Efter behandlingsstart.
Riskfaktorer att känna till: Tidigare panikattacker, hög stressnivå, koffein, sömnbrist, tidigare hjärtsjukdom i familjen.
Vanlig missuppfattning: Att kroppsliga ångestsymtom betyder att man inbillar sig. Symtomen är fysiologiskt verkliga — det är orsaken, inte upplevelsen, som skiljer.
Vad du kan göra själv: Långsam utandning bryter ofta en akut episod. Att veta att symtomen är ofarliga minskar dem påtagligt.
När ska du boka?: När kroppsliga symtom återkommer och hjärtorsak uteslutits.
Prognos: Mycket god — ett av de mest behandlingsbara tillstånden inom psykiatrin.

Psykisk hälsa hos unga

Vanlig ålder: 13–25 år.
Bakgrund: De flesta psykiatriska tillstånd debuterar före 25 års ålder, vilket gör tidig upptäckt särskilt värdefull. Samtidigt är det en period då mycket förändras naturligt — och att skilja normal tonårsutveckling från begynnande psykisk ohälsa är svårt både för den unga och för föräldrar.
Symtom: Nedstämdhet, ångest, sömnproblem, tillbakadragande, sjunkande skolresultat, förändrat ätmönster.
Vad läkaren tittar efter: Om förändringen är varaktig och påverkar funktion i flera miljöer.
Utredning: Strukturerat samtal, ofta med den unga själv i fokus.
Diagnos: Genom att bedöma varaktighet och funktionspåverkan snarare än enskilda beteenden.
Behandling: Samtalsbehandling i första hand; läkemedel vid tydlig indikation.
Uppföljning: Regelbunden.
Riskfaktorer att känna till: Ärftlighet, mobbning, tidigare trauma, hög skolstress, sömnbrist, hög skärmanvändning nattetid.
Vanlig missuppfattning: Att det ”bara är tonåren”. Ofta stämmer det — men när förändringen varat över månader och påverkar flera delar av livet är det värt en bedömning.
Vad du kan göra själv: Som ung — prata med någon vuxen du litar på. Livslinjen (chatt via mind.se, 17–24 sön–tors) finns om det känns lättare att prata anonymt. Som förälder — fråga öppet och lyssna utan att genast lösa.
När ska du boka?: Vid förändring som varat över några veckor och påverkar skola, sömn eller relationer.
Prognos: Mycket god — tidiga insatser i tonåren har dokumenterat stor effekt.

Vid tankar på att skada sig själv — kontakta vården omedelbart eller ring 112. Mind Självmordslinjen: 90101, dygnet runt.

När en närstående mår dåligt

Vanlig ålder: Ej tillämpligt — gäller anhöriga.
Bakgrund: Att vara närstående till någon med psykisk ohälsa är påfrestande, och anhöriga har själva förhöjd risk för utmattning och depression. Samtidigt är anhörigas stöd en av de starkaste skyddsfaktorerna för den som är sjuk — vilket gör att anhöriga behöver eget stöd, inte bara för sin egen skull.
Symtom hos den anhörige: Oro, sömnproblem, skuldkänslor, utmattning, isolering.
Vad läkaren tittar efter: Hur den anhörige själv mår, och vilken konkret hjälp som behövs.
Utredning: Samtal.
Diagnos: Med den anhörige som patient i egen rätt.
Behandling: Stöd, information, och hänvisning till anhörigföreningar vid behov.
Uppföljning: Enligt behov.
Vanlig missuppfattning: Att man som anhörig ska klara allt själv och att egen hjälp vore själviskt. Att du orkar är en förutsättning för att du ska kunna vara ett stöd.
Vad du kan göra själv: Behåll egna rutiner och relationer — isolering drabbar anhöriga nästan lika ofta som de sjuka.
När ska du boka?: När oron för någon annan påverkar din egen sömn, vardag eller hälsa.
Prognos: God — anhörigstöd har dokumenterad effekt både för den anhörige och för den sjuke.

Om du är orolig för att en närstående ska ta sitt liv — Mind Självmordslinjen 90101 är öppen dygnet runt även för dig som anhörig. Vid akut fara, ring 112.

Läkemedelsbehandling vid psykisk ohälsa

Vanlig ålder: Alla vuxna åldrar.
Bakgrund: Många har frågor om psykofarmaka de aldrig hunnit ställa — om beroende, biverkningar, personlighetsförändring eller hur länge man ska ta dem. Osäkerheten leder ofta till att behandlingen avbryts i förtid, vilket är en av de vanligaste orsakerna till återfall vid depression.
Symtom: Vid behandlingsstart kan biverkningar komma innan effekten — vilket får många att sluta just innan läkemedlet börjat verka.
Vad läkaren tittar efter: Vilka farhågor som finns, behandlingslängd och tidigare erfarenheter.
Utredning: Genomgång av behandling och symtomutveckling.
Diagnos: Genom att väga effekt mot biverkningar över tid.
Behandling: Dosjustering, byte, eller planerad nedtrappning.
Uppföljning: Tätare i början av behandlingen.
Riskfaktorer att känna till: Tidiga biverkningar utan information, för tidig utsättning, kombination med alkohol.
Vanlig missuppfattning: Att antidepressiva är beroendeframkallande som lugnande läkemedel. Det är de inte — men de ska ändå trappas ned, inte avbrytas tvärt.
Vad du kan göra själv: Sluta aldrig tvärt. Ta upp biverkningar med din läkare i stället — det finns nästan alltid alternativ.
När ska du boka?: Vid frågor om din behandling, vid biverkningar, eller inför planerad utsättning.
Prognos: God — de flesta hittar en behandling som fungerar, men det kan kräva justeringar på vägen.

Kontakt

Boka tid info@medix7.com

Mår du dåligt just nu och kan inte vänta på ett bokat besök? Se säkerhetsrutan ovan — Mind Självmordslinjen (90101) finns dygnet runt, och 112 vid akut fara.

Informationen på denna sida är allmän patientinformation och ersätter inte individuell medicinsk bedömning. Digital vård har begränsningar och kan inte hantera akuta tillstånd — se akutrutan ovan. Vid osäkerhet, kontakta vården eller ring 112/1177.

Om innehållet

Informationen bygger på svenska kunskapskällor, främst 1177 Vårdguiden, Internetmedicin och Läkemedelsboken. Den är allmän patientinformation och ersätter inte individuell medicinsk bedömning.