Ortopedisk mottagning online — bedömning av leder, muskler och skelett

Vanlig ålder

Vanligare med stigande ålder.

Bakgrund

Degenerativ ledsjukdom, brosknedbrytning.

Symtom

Smärta och stelhet, särskilt efter vila.

Vad läkaren tittar efter

Symtommönster, tidigare bildfynd.

Utredning

Ofta klinisk, ibland röntgen.

Diagnos

Klinisk bild med eller utan bildfynd.

Behandling

Fysisk aktivitet, smärtlindring, vid behov kirurgi längre fram.

Uppföljning

Regelbunden.

Riskfaktorer att känna till

Övervikt, artros i släkten, tidigare ledskada och upprepad ensidig belastning, till exempel tunga lyft.

Vanlig missuppfattning

Att leden ska vila. Anpassad träning är grunden; stillasittande ökar besvären.

Prognos

Kroniskt men hanterbart, varierar med grad.

Vad du kan göra själv

Regelbunden styrketräning för muskulaturen kring leden är den mest effektiva enskilda åtgärden — bättre än vila. Vid övervikt minskar även viktreduktion belastningen och ofta smärtan.

När ska du boka?

Vid ledsmärta som varat över några veckor eller påverkar sömn och vardag.

Vanlig ålder

Blir vanligare med stigande ålder — de flesta som får höftledsartros är över 45 år, men tillståndet kan förekomma tidigare, till exempel efter en tidigare skada i leden.

Bakgrund

Brosket i höftleden blir tunnare. Smärtan sitter ofta i ljumsken och kan stråla mot låret eller knät — därför tas knäsmärta utan knäfynd ibland för knäbesvär när höften är källan.

Vanliga symtom

Belastningssmärta och igångsättningssmärta när du reser dig och börjar gå. Morgonstelhet och stelhet efter vila brukar lätta när du kommit igång. Senare kan vilovärk, nattlig värk och kortare gångsträcka tillkomma. Stelhet och minskad rörlighet, bland annat vid inåtrotation, abduktion och flexion, är vanligt.

Vad läkaren tittar efter

Rörelseinskränkning i höften, hälta, och om smärtan kommer från höften, ryggen eller knät — de tre kan likna varandra.

Utredning

Ofta klinisk bedömning. Slätröntgen av höften är förstahandsval när bild behövs. Överensstämmelsen mellan röntgenfynd och hur ont det gör är måttlig — grav artros på bild kan ge lindriga besvär, och tvärtom.

Hur bedömningen görs

Utifrån smärtmönster, rörelseomfång och hur gång, påklädning och sömn påverkas.

Behandling

Anpassad träning och information, gärna via fysioterapeut eller artrosskola, är grunden. Smärtlindring vid behov. Höftprotes kan bli aktuell om du har mycket ont trots regelbunden träning och smärtlindring, har ont även i vila eller på natten, eller om besvären försämrar livskvaliteten.

Uppföljning

Regelbunden under den konservativa behandlingen; tätare om gång eller sömn försämras.

Riskfaktorer att känna till

Tidigare skada mot leden, medfödda höftavvikelser, inflammatorisk ledsjukdom och vissa höftsjukdomar i barndomen.

Vanlig missuppfattning

Att höften ska vila för att skydda brosket. Anpassad träning är grunden i behandlingen — stillasittande hjälper inte leden.

Vad du kan göra själv

Fortsätt röra höften inom det som går. Styrka kring höft och lår plus regelbundna promenader är den åtgärd som oftast gör mest i vardagen. Rör på dig regelbundet och undvik att bli stillasittande länge.

När ska du boka?

Kontakta en vårdcentral eller fysioterapeut om du tror att du har höftledsartros.

Prognos

Besvären kan minska med träning och kunskap om artros, och kan variera över tid. Vid svåra besvär kan protesoperation återställa vardagsfunktionen.

Vanlig ålder

Vuxna, vanligast 30–50 år.

Bakgrund

Diskvävnad trycker på nervrot.

Symtom

Ryggsmärta som strålar ner i benet, eventuellt domningar.

Vad läkaren tittar efter

Utstrålningsmönster, neurologiska symtom.

Utredning

Klinisk bedömning, ibland MR.

Diagnos

Klinisk bild med eller utan bildfynd.

Behandling

Smärtlindring, aktivitet, sällan kirurgi.

Uppföljning

Vid utebliven förbättring.

Riskfaktorer att känna till

Rökning, övervikt och låg fysisk aktivitet. Hög arbetsbelastning och ärftlighet ökar också risken.

Vanlig missuppfattning

Att diskbråck måste opereras. De flesta blir bra utan kirurgi; sängläge förlänger förloppet.

Prognos

God, de flesta förbättras utan kirurgi.

Vad du kan göra själv

Fortsätt röra dig inom smärtgränsen. Sängläge förvärrar och förlänger förloppet.

När ska du boka?

Vid utstrålande smärta som varat över två veckor. Vid svaghet i benet, förändrad känsel i underlivet eller runt ändtarmen, eller blås-/tarmpåverkan — akut vård.

Plötslig svaghet i benet, förändrad känsel i underlivet eller runt ändtarmen, eller förlorad kontroll över blåsa eller tarm tillsammans med ryggsmärta är ett akutfall — se säkerhetsrutan.

Vanlig ålder

Alla vuxna åldrar, vanligare vid upprepad belastning.

Bakgrund

Överbelastning av en sena.

Symtom

Smärta vid rörelse eller belastning av senan.

Vad läkaren tittar efter

Lokalisation och belastningsmönster.

Utredning

Klinisk bedömning.

Diagnos

Klinisk bild.

Behandling

Vila, gradvis belastning, sjukgymnastik.

Uppföljning

Enligt förlopp.

Riskfaktorer att känna till

Snabb ökning av belastning och ensidigt repetitivt arbete eller träning.

Vanlig missuppfattning

Att senan är inflammerad och ska vila helt. Hopparknä är en överbelastningsskada; kontrollerad träning är behandlingen.

Prognos

God men kan ta tid.

Vad du kan göra själv

Gradvis, kontrollerad belastning läker senor bättre än vila — men öka långsamt, senor svarar långsammare än muskler.

När ska du boka?

Vid senbesvär som inte förbättrats inom sex veckor.

Vanlig ålder

Vanligast i medelåldern, särskilt 40–60 år.

Bakgrund

Överbelastning av senfästet på utsidan av armbågen, där underarmens sträcksenor fäster. Insidan av armbågen är ett annat tillstånd som kallas golfarmbåge eller medial epikondylit. Trots namnet tennisarmbåge kommer de flesta fallen från repetitivt grepparbete — inte från tennis.

Vanliga symtom

Smärtan sitter typiskt på utsidan av armbågen och blir värre vid grepp, lyft eller vridning, även av lätta saker som att hälla ur en kanna. Värk i vila eller på natten kan också förekomma, till exempel vid tryck mot armbågens utsida.

Vad läkaren tittar efter

Ömhet över senfästet på utsidan och smärta när handleden sträcks mot motstånd.

Utredning

Typisk bild räcker. Röntgen behövs inte vid typiska besvär.

Hur bedömningen görs

Kliniskt, utifrån ömhet på utsidan av armbågen och vilka rörelser som utlöser smärtan.

Behandling

Anpassa det arbete eller den aktivitet som utlöste besväret. Fysioterapeut kan hjälpa med belastning och övningar. Vid mer uttalade besvär kan avlastande epikondylitbandage eller handledsortos prövas. Kortisoninjektion ger ibland kortvarig lindring men kan försämra långtidsprognosen och undviks oftast. Operation är sällan aktuell.

Uppföljning

Enligt förlopp.

Riskfaktorer att känna till

Repetitivt grepparbete, upprepade sträck- och vridrörelser i handleden, hantverksyrken.

Vanlig missuppfattning

Att man måste spela tennis för att få tennisarmbåge. De flesta får det av ensidigt arbete med händerna.

Vad du kan göra själv

Minska de grepp och vridningar som gör ont, ta korta pauser, och träna underarmens sträckmuskler successivt. Vila ensamt läker senan sällan — den behöver avvägd belastning, inte stillastående.

När ska du boka?

Vid smärta på utsidan av armbågen som inte ger med sig, eller om vardagliga lyft och grepp gör ont.

Prognos

God. De flesta blir bättre inom ett år, men senläkning tar tid.

Vanlig ålder

Vuxna, vanligare hos kvinnor.

Bakgrund

Tryck på medianusnerven i handleden.

Symtom

Domningar och stickningar i tumme, pek- och långfinger, ofta nattetid.

Vad läkaren tittar efter

Symtommönster.

Utredning

Klinisk bedömning, ibland nervledningstest via specialist.

Diagnos

Klinisk bild.

Behandling

Handledsskena, ibland kirurgi vid uttalade besvär.

Uppföljning

Enligt förlopp.

Riskfaktorer att känna till

Graviditet, diabetes, sköldkörtelrubbning och reumatisk ledsjukdom. Vibrerande verktyg och repetitiva handledsrörelser kan också bidra.

Vanlig missuppfattning

Att det räcker att skaka handen när man vaknar. Nattligt handledsstöd är förstahandsåtgärden. Efter en längre tid kan känselbortfall i fingrarna och muskelförtvining i tummen förekomma.

Prognos

God, särskilt vid tidig behandling.

Vad du kan göra själv

Handledsskena nattetid ger ofta märkbar effekt inom några veckor och är ett bra första steg.

När ska du boka?

Vid domningar som väcker dig på natten, eller om du börjat tappa saker.

Vanlig ålder

Alla åldrar, vanligare hos aktiva.

Bakgrund

Akut eller överbelastningsskada vid idrott.

Symtom

Smärta, svullnad, nedsatt funktion.

Vad läkaren tittar efter

Skademekanism, funktionsnedsättning.

Utredning

Klinisk bedömning, ibland bilddiagnostik vid misstanke om allvarligare skada.

Diagnos

Klinisk bild.

Behandling

Vila, gradvis återgång, sjukgymnastik.

Uppföljning

Enligt förlopp.

Riskfaktorer att känna till

Tidigare skada i samma område, särskilt om du återgick till full aktivitet så fort smärtan släppte.

Vanlig missuppfattning

Att man ska vila helt tills det inte gör ont och sedan återgå fullt. Tidig successiv belastning är behandlingen; för tidig full återgång ger ofta återfall.

Prognos

God vid rätt rehabilitering.

Vad du kan göra själv

De första dygnen — relativ vila, kompression, högläge. Därefter gradvis återgång, inte fullständig vila.

När ska du boka?

Vid oförmåga att belasta, kraftig svullnad, eller om besvären inte förbättrats efter en vecka.

Vanlig ålder

Alla vuxna åldrar.

Bakgrund

Ofta muskulär eller hållningsrelaterad.

Symtom

Stelhet, smärta vid rörelse.

Vad läkaren tittar efter

Rörelseinskränkning, eventuell utstrålning.

Utredning

Klinisk bedömning.

Diagnos

Klinisk bild.

Behandling

Rörelseövningar, smärtlindring.

Uppföljning

Vid kvarstående besvär.

Riskfaktorer att känna till

Långvarigt stillasittande, monoton arbetsställning och stress.

Vanlig missuppfattning

Att nacken ska vila tills värken är borta. Musklerna försvagas av för mycket vila; rörelse som vanligt är grunden.

Prognos

God.

Vad du kan göra själv

Rörelseövningar och genomgång av arbetsställning ger oftast bättre effekt än smärtstillande på sikt.

När ska du boka?

Vid nacksmärta över tre veckor, eller om den strålar ned i armen med domningar.

Vanlig ålder

Vuxna, vanligare medelålders.

Bakgrund

Inklämning av senvävnad i axelleden.

Symtom

Smärta vid armlyft, särskilt över axelhöjd.

Vad läkaren tittar efter

Rörelsemönster som utlöser smärta.

Utredning

Klinisk bedömning, ibland bilddiagnostik.

Diagnos

Klinisk bild.

Behandling

Sjukgymnastik, smärtlindring.

Uppföljning

Enligt förlopp.

Riskfaktorer att känna till

Arbete med händerna ovan axelhöjd, repetitiva armrörelser och tung manuell hantering.

Vanlig missuppfattning

Att axeln ska opereras tidigt eller hållas stilla. Rehab är förstahandsbehandling; kirurgi övervägs först när den inte räcker.

Prognos

God med rätt rehabilitering.

Vad du kan göra själv

Undvik upprepade rörelser över axelhöjd under akutfasen, men fortsätt röra axeln inom smärtfritt område.

När ska du boka?

Vid axelsmärta över fyra veckor, eller om du inte kan lyfta armen.

Vanlig ålder

Vanligast 40–60 år, vanligare hos kvinnor.

Bakgrund

Ledkapseln i axeln blir förtjockad och stram. Det kan komma utan tydlig orsak, eller efter en period då axeln inte rört sig — till exempel efter skada eller operation. Det är ett annat tillstånd än axelimpingement.

Vanliga symtom

Först tilltagande smärta och vilovärk, sedan uttalad stelhet när smärtan klingar av. Både den rörlighet du tar ut själv och den någon annan för armen genom är nedsatt.

Vad läkaren tittar efter

Inskränkt rörlighet åt båda hållen, särskilt utåtrotationen. Vid impingement är smärtan ofta större vid aktiv än vid passiv rörelse. Skillnaden är vägledande men inte ensam avgörande.

Utredning

Klinisk diagnos utifrån förloppet. Röntgen för att utesluta artros. MR om du slagit i axeln eller om förloppet inte stämmer.

Hur bedömningen görs

Utifrån faserna smärta, stelhet och återhämtning, och genom att jämföra aktiv och passiv rörlighet mot den andra axeln.

Behandling

Smärtlindring och fysioterapi anpassad efter fas: tidigt för att hantera smärtan, senare för att återfå rörlighet. Kortisoninjektion i leden kan lindra tidigt men ändrar troligen inte det långsiktiga förloppet. Operation övervägs sällan.

Uppföljning

Via fysioterapeut. Ny läkarbedömning om förloppet är atypiskt eller om ett trauma föregick.

Riskfaktorer att känna till

Diabetes, sköldkörtelrubbning och tidigare immobilisering av axeln. Den andra axeln kan drabbas senare.

Vanlig missuppfattning

Att man ska stretcha hårt genom smärtan för att tina upp axeln snabbare. I den smärtsamma fasen tas rörelse ut inom det smärtan tillåter; forcerad stretching hör inte dit.

Vad du kan göra själv

Följ övningar och råd som är anpassade till vilken fas av besvären du är i. Be fysioterapeut om övningar som passar den fas du är i — fel intensitet kan öka smärtan utan att korta förloppet. Fortsätt använda armen i påklädning och vardag så långt det går.

När ska du boka?

Vid axelsmärta med tilltagande stelhet över några veckor, särskilt om du inte kan klä på dig eller ligga på den sidan. Om du nyligen slagit i axeln — säg det vid bokningen.

Prognos

Prognosen är oftast god, men förloppet är långdraget. Det tar ofta två till tre år från att besvären börjar tills axeln har återhämtat sig. Smärtan brukar minska innan rörligheten är helt tillbaka, och viss stelhet eller värk kan finnas kvar.

Vanlig ålder

Alla åldrar.

Bakgrund

Skada på broskskivan i knät.

Symtom vid uppföljning

Kvarstående knäsmärta eller instabilitetskänsla.

Vad läkaren tittar efter

Funktionsnivå, tidigare undersökningsfynd.

Utredning

Genomgång av tidigare bildfynd.

Diagnos

Redan ställd, gäller uppföljning.

Behandling

Sjukgymnastik, ibland kirurgi.

Uppföljning

Enligt individuell plan.

Riskfaktorer att känna till

Degenerativ meniskförändring blir vanligare med åldern, särskilt vid samtidig knäartros.

Vanlig missuppfattning

Att en meniskskada på MR alltid ska opereras. Degenerativa skador utan låsning ska tränas först; MR-fynd är vanliga även utan besvär.

Prognos

Varierar med skadans typ.

Vad du kan göra själv

Styrketräning för lårmuskulaturen förbättrar funktionen och minskar ofta behovet av kirurgi.

När ska du boka?

Vid knä som låser sig, ger vika, eller vid kvarstående svullnad.

Vanlig ålder

Vuxna.

Bakgrund

Inflammation i en slemsäck nära en led.

Symtom

Lokal smärta och svullnad.

Vad läkaren tittar efter

Lokalisation, tecken på infektion.

Utredning

Klinisk bedömning.

Diagnos

Klinisk bild.

Behandling

Vila, smärtlindring.

Uppföljning

Vid utebliven förbättring.

Riskfaktorer att känna till

Långvarigt tryck mot slemsäcken, överbelastning av leden och reumatisk sjukdom.

Vanlig missuppfattning

Att leden ska hållas helt stilla tills svullnaden är borta. Minska trycket, men fortsätt röra leden utan att belasta den.

Prognos

God.

Vad du kan göra själv

Undvik det tryck eller den rörelse som utlöste besväret; kyla kan lindra i akutskedet.

När ska du boka?

Vid utebliven förbättring inom två veckor, eller om du har mycket ont. Får du feber, kraftig rodnad eller värmeökning över svullnaden — kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning. Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.

Kraftig rodnad, värmeökning och feber över svullnaden kan tyda på att slemsäcken har blivit infekterad och behöver bedömas samma dag. Se säkerhetsrutan.

Vanlig ålder

Alla vuxna åldrar, vanligare vid upprepad belastning.

Bakgrund

Överbelastning av plantarfascian — senplattan under foten — där den fäster i hälbenet. En hälsporre som syns på röntgen har inte alltid samband med hälsmärta och kan finnas utan att ge besvär.

Vanliga symtom

Smärta under eller på insidan av hälen vid belastning. Igångsättningssmärta, och stelhet eller smärta på morgonen som minskar när du kommit igång, är vanligt. Värk efter belastning.

Vad läkaren tittar efter

Distinkt tryckömhet vid fasciafästet och tydligt morgonmönster.

Utredning

Diagnosen ställs kliniskt. Röntgen kan övervägas för att utesluta andra orsaker, till exempel stressfraktur eller artros, och vid utebliven förbättring trots behandling.

Hur bedömningen görs

Utifrån morgonsmärtan och ömhetspunkten.

Behandling

Stötdämpande skor och avlastande inlägg, alternativ träning, töjning och tejp. Operation är sällsynt.

Uppföljning

Besvären är ofta långdragna.

Riskfaktorer att känna till

Överbelastning vid gång, löpning eller annan fotbelastande aktivitet, hårt underlag, skor med otillräckligt stöd, övervikt, fotfelställningar och stram hälsena kan bidra.

Vanlig missuppfattning

Att hälsporren på röntgenbilden är det som gör ont, och att den måste opereras bort. Sporren finns ofta hos personer utan besvär. Behandlingen riktas mot belastningen, inte mot benutväxten.

Vad du kan göra själv

Använd stadiga skor med mjuk dämpning under hälen och prova vid behov stötdämpande inlägg. Avlasta hälen medan du har ont: vila från löpning och promenader tills du inte längre har ont. Cykling och simning går bra under tiden. När du kan gå utan hälsmärta kan du börja med kortare promenader och sedan öka successivt.

När ska du boka?

Vid hälsmärta som styr hur du går i mer än några veckor, eller om smärtan sitter rakt i hälbenet och inte lättar — då behöver annan orsak övervägas.

Prognos

God på lång sikt. Läktiden är ofta lång, ibland över ett år, men leder sällan till kroniska skador på foten.

Vanlig ålder

Vuxna, vanligast 30–50 år.

Bakgrund

Retning eller tryck på ischiasnerven.

Symtom

Smärta som strålar från ländrygg eller skinka ner i benet.

Vad läkaren tittar efter

Utstrålningsmönster, neurologiska tecken.

Utredning

Klinisk bedömning, ibland MR.

Diagnos

Klinisk bild med eller utan bildfynd.

Behandling

Smärtlindring, aktivitet, sällan kirurgi.

Uppföljning

Vid utebliven förbättring.

Riskfaktorer att känna till

Rökning, övervikt och låg fysisk aktivitet.

Vanlig missuppfattning

Att ischias är en egen sjukdom som måste opereras. Det är ett smärtmönster, oftast från nervrotspåverkan; de flesta blir bättre utan kirurgi.

Prognos

God, de flesta förbättras inom veckor.

Vad du kan göra själv

Fortsätt vara i rörelse. Promenader är bättre än sängläge, även när det gör ont.

När ska du boka?

Vid utstrålande bensmärta över två veckor. Vid svaghet, förändrad känsel i underlivet eller runt ändtarmen, eller blås-/tarmpåverkan — akut vård.

Vanlig ålder

Alla vuxna åldrar.

Bakgrund

Nattlig smärta är ett mönster som förtjänar särskild uppmärksamhet inom ortopedin. Mekanisk smärta lindras normalt av vila — smärta som istället väcker patienten eller är värst nattetid följer ett annat mönster och kan tala för inflammation eller, i sällsynta fall, allvarligare orsak.

Vanliga symtom

Smärta som väcker dig, eller som är påtagligt värre i sängen än under dagen.

Vad läkaren tittar efter

Om smärtan lindras av rörelse (talar för inflammatoriskt) eller förvärras (talar för mekaniskt), samt om det finns andra varningstecken.

Utredning

Blodprov (inflammationsmarkörer), ofta bilddiagnostik vid kvarstående nattlig smärta.

Hur bedömningen görs

Genom att kartlägga dygnsmönstret noggrant — det är ofta mer avslöjande än smärtans lokalisation.

Behandling

Riktad mot fastställd orsak.

Uppföljning

Tätare än vid vanlig belastningssmärta.

Riskfaktorer att känna till

Tidigare cancersjukdom, ofrivillig viktnedgång, feber, nattsvettningar — dessa i kombination med nattlig skelettsmärta kräver skyndsam utredning.

Vanlig missuppfattning

Att nattlig smärta bara betyder dålig madrass. Ibland stämmer det — men mönstret förtjänar alltid en bedömning.

Vad du kan göra själv

Notera exakt när smärtan väcker dig och om den lindras när du rör dig — det är avgörande information.

När ska du boka?

Vid smärta som återkommande väcker dig, särskilt tillsammans med viktnedgång, feber eller om du haft cancer tidigare.

Prognos

Beror helt på orsak — men de flesta fall har en godartad förklaring.

Vanlig ålder

Alla åldrar, vanligast hos personer som nyligen ökat träningsmängden.

Bakgrund

Överbelastningsskador uppstår när belastningen ökar snabbare än vävnaden hinner anpassa sig. Det är en av de vanligaste orsakerna till ortopediska besvär hos aktiva — och en av de mest förebyggbara.

Vanliga symtom

Gradvis tilltagande värk vid en specifik rörelse, ofta i sena, ledband eller skelett; värst i början av aktiviteten eller efteråt.

Vad läkaren tittar efter

Tidssamband med förändrad träningsmängd eller ny aktivitet, samt om smärtan är belastningsberoende.

Utredning

Klinisk bedömning; bilddiagnostik vid misstanke om stressfraktur eller allvarligare skada.

Hur bedömningen görs

Utifrån belastningshistorik och smärtmönster.

Behandling

Relativ vila (minska, inte sluta), teknikjustering, gradvis återuppbyggnad enligt en strukturerad plan.

Uppföljning

Enligt återgångsplan.

Riskfaktorer att känna till

Snabb ökning av träningsmängd, otillräcklig återhämtning, bristande variation, gamla skador, felaktig utrustning.

Vanlig missuppfattning

Att man ska vila helt tills det inte gör ont alls. Total vila försvagar vävnaden ytterligare — kontrollerad, successiv belastning är oftast rätt.

Vad du kan göra själv

Minska belastningen med ungefär hälften snarare än att sluta helt, och öka sedan med max tio procent per vecka.

När ska du boka?

Vid smärta som kvarstår över tre veckor trots minskad belastning, eller om du haltar.

Prognos

Mycket god med rätt belastningsprogression.

Vanlig ålder

Alla vuxna åldrar.

Bakgrund

Domningar tyder på nervpåverkan, men källan kan sitta var som helst längs nervbanan — från nacke eller ländrygg till handled eller fotled. Var domningarna sitter berättar ofta exakt var problemet är, vilket gör noggrann kartläggning mer värdefull än snabb bilddiagnostik.

Vanliga symtom

Domningar, stickningar eller "myrkrypningar", ibland med samtidig svaghet.

Vad läkaren tittar efter

Exakt utbredning — vilka fingrar eller vilken del av foten — eftersom varje nerv har ett karakteristiskt område.

Utredning

Klinisk bedömning; nervledningstest eller MR via fysisk vård vid kvarstående besvär.

Hur bedömningen görs

Genom att kartlägga utbredningsmönstret mot kända nervområden.

Behandling

Riktad mot orsaken — skena, ergonomiska anpassningar, sjukgymnastik eller i vissa fall kirurgi.

Uppföljning

Enligt förlopp; snabbare vid samtidig svaghet.

Riskfaktorer att känna till

Diabetes (vanlig orsak till neuropati), repetitivt arbete, tidigare nack- eller ryggbesvär, B12-brist, alkoholöverkonsumtion.

Vanlig missuppfattning

Att domningar alltid kommer från det ställe där de känns. Domningar i handen kommer ofta från nacken.

Vad du kan göra själv

Rita på en bild exakt var domningarna sitter och ta med till besöket — det är den mest värdefulla informationen du kan ge.

När ska du boka?

Vid domningar som varat över två veckor. Vid plötslig svaghet eller snabbt tilltagande domningar — akut vård.

Prognos

God, särskilt vid tidig behandling — nervbesvär läker långsammare ju längre de får fortgå.

Vanlig ålder

Alla åldrar.

Bakgrund

Skelettet läker, men funktionen kommer inte tillbaka automatiskt. Många får kvarstående stelhet, svaghet eller osäkerhet efter att gipset tagits av — och rehabiliteringsfasen är ofta den som avgör slutresultatet, snarare än själva frakturbehandlingen.

Vanliga symtom

Stelhet, nedsatt styrka, svullnad, osäkerhet vid belastning.

Vad läkaren tittar efter

Rörelseomfång, funktionsnivå och om återhämtningen följer förväntat förlopp för frakturtypen.

Utredning

Genomgång av tidigare röntgen och operationsberättelse; ny röntgen vid misstanke om utebliven läkning.

Hur bedömningen görs

Utifrån frakturtyp, tid sedan skada och aktuell funktion.

Behandling

Strukturerad rehabilitering; remiss till fysioterapeut vid behov.

Uppföljning

Regelbunden under rehabiliteringsfasen.

Riskfaktorer att känna till

Rökning (försämrar frakturläkning påtagligt), diabetes, osteoporos, hög ålder, otillräcklig rehabilitering.

Vanlig missuppfattning

Att man är färdig när gipset tas av. För de flesta frakturer börjar den viktigaste delen då.

Vad du kan göra själv

Börja med rörelseövningar så snart du fått klartecken — stelhet är svårare att åtgärda än att förebygga.

När ska du boka?

Vid kvarstående stelhet eller svaghet några veckor efter avgipsning, eller om smärtan tilltar i stället för avtar.

Prognos

God med strukturerad rehabilitering; sämre om rehabiliteringen uteblir.

Vanlig ålder

Vanligare från medelåldern och uppåt. Ledprotes kan bli aktuell vid uttalade besvär och funktionspåverkan av artros. Höftprotes kan också bli aktuell vid vissa höftledsbrott.

Bakgrund

Efter en höft- eller knäprotes kommer funktionen tillbaka med rehabilitering, inte automatiskt. De flesta kan återgå till promenader, cykling och simning; när du kan börja med löpning eller annan stötbelastande idrott är en fråga för den som opererat dig.

Vanliga symtom

Kvarstående stelhet, svullnad eller osäkerhet vid belastning under rehabiliteringen.

Vad läkaren tittar efter

Funktionsnivå, gång och om återhämtningen följer förväntat förlopp — samt tecken på komplikation.

Utredning

Genomgång av operationsberättelse och tidigare röntgen; ny bedömning vid tilltagande smärta, svullnad eller rodnad.

Hur bedömningen görs

Utifrån tid sedan operation, vilken led som bytts och hur du fungerar i vardagen.

Behandling

Strukturerad rehabilitering; remiss till fysioterapeut vid behov. Vid misstanke om infektion i protesleden ska du kontakta den ortopedmottagning eller det sjukhus där du opererades för bedömning.

Uppföljning

Enligt den opererande klinikens plan. Digital uppföljning kompletterar den, den ersätter den inte.

Riskfaktorer att känna till

Infektion i leden är ovanlig men allvarlig. Tilltagande smärta, svullnad, rodnad, värmeökning eller vätska från såret ska inte väntas av.

Vanlig missuppfattning

Att man är färdig när man kommit hem från sjukhuset. Rehabiliteringen är relativt lång, och efter knäprotes kan det ta upp emot ett halvår att nå den funktion som går att uppnå.

Vad du kan göra själv

Efter höftprotes: följ rehabiliteringen du fått. Promenader, cykling och simning brukar passa bra. Fråga den opererande mottagningen eller fysioterapeuten när och om löpning eller annan mer stötbelastande idrott är lämplig för dig. Efter knäprotes: följ rehabiliteringen och öka inte träningen snabbare än du fått råd om. Promenader, cykling och simning brukar passa bra. Efter total knäprotes: undvik löpning och annan tyngre stötbelastande aktivitet. Fråga fysioterapeuten eller den opererande mottagningen om vilka aktiviteter som passar dig.

När ska du boka?

Vid stelhet eller osäkerhet som inte följer den plan du fick, eller om du vill gå igenom röntgen och restriktioner. Får du feber, ökande rodnad eller värme kring operationsområdet, vätska från såret eller tilltagande smärta — kontakta så snart som möjligt den ortopedmottagning eller det sjukhus där du opererades. Blir du snabbt sämre eller tydligt allmänpåverkad, sök akut vård. Ring 112 vid livshotande symtom, till exempel svår andningspåverkan eller medvetandepåverkan.

Prognos

De flesta återfår god vardagsfunktion med rehabilitering.

Tecken på infektion i en ledprotes ska bedömas av den mottagning som opererade dig. Vid snabb försämring eller tydlig allmänpåverkan — akut vård. Se säkerhetsrutan.

Vanlig ålder

Vanligare från 60 år, betydligt vanligare hos kvinnor efter klimakteriet.

Bakgrund

Benskörhet ger inga symtom alls förrän en fraktur inträffar — och den första frakturen är ofta den som avslöjar diagnosen. Eftersom risken för ytterligare frakturer ökar kraftigt efter den första är tidig identifiering särskilt värdefull.

Vanliga symtom

Inga före fraktur; därefter smärta och funktionsnedsättning. Ibland minskad kroppslängd eller framåtböjd hållning.

Vad läkaren tittar efter

Tidigare lågenergifrakturer (fraktur efter fall i samma plan), riskfaktorer och längdminskning.

Utredning

Bentäthetsmätning (DXA) via fysisk vård; blodprover (kalcium, D-vitamin, njurfunktion).

Hur diagnosen ställs

Bentäthetsmätning, eller kliniskt vid lågenergifraktur hos äldre.

Behandling

D-vitamin och kalcium, styrke- och balansträning, samt benspecifik läkemedelsbehandling vid förhöjd risk.

Uppföljning

Regelbunden, med förnyad mätning enligt plan.

Riskfaktorer att känna till

Tidig menopaus, kortisonbehandling, rökning, låg vikt, ärftlighet för höftfraktur, hög alkoholkonsumtion, inaktivitet.

Vanlig missuppfattning

Att osteoporos bara drabbar mycket gamla kvinnor. Även män drabbas, och behandling kan sättas in långt innan frakturer inträffat.

Vad du kan göra själv

Belastande träning (promenader, styrketräning) stimulerar benbildning. Balansträning minskar fallrisken, vilket är minst lika viktigt som bentätheten.

När ska du boka?

Efter en fraktur som uppstått vid fall i samma plan, eller vid flera riskfaktorer även utan tidigare fraktur.

Prognos

God riskreduktion möjlig — behandling minskar frakturrisken påtagligt.