Lungmottagning online

Specialiserad bedömning av hosta, andfåddhet, astma, KOL och andra besvär från lungor och luftvägar — från första utredning till behandlingsplan och uppföljning.

Boka tid Kontakta oss

Tider på svenska, engelska och arabiska
Evidensbaserad vård
Skriftlig plan efter varje besök

Om mottagningen

Lungmedicin omfattar allt från vanlig hosta till kroniska tillstånd som astma, KOL och lungfibros. Det som präglar specialiteten är att andningsbesvär både kan vara helt godartade och snabbt livshotande — och att patienten själv sällan kan avgöra vilket. En erfaren lungläkare lägger därför stor vikt vid att göra gränsen tydlig: vad som kan utredas i lugn takt, och vad som aldrig ska vänta.

Vi är särskilt tydliga med skillnaden mellan uppföljning av redan behandlade tillstånd och nya, akuta andningssymtom — den gränsen ska aldrig vara oklar för dig som patient.

Vem vi hjälper

Vuxna med andfåddhet i vardagen eller vid ansträngning
Barn och vuxna med pipande andning
Dig med misstänkt eller känd astma
Dig med långvarig hosta
Dig med upprepade luftvägsinfektioner
Vuxna med misstänkt eller diagnostiserad KOL
Dig som vill förstå ett avvikande röntgen- eller CT-svar
Dig med mycket slem eller återkommande bronkit
Rökare eller tidigare rökare med andningsbesvär
Dig med hosta efter virusinfektion
Dig med nattlig hosta eller tryck över bröstet
Dig som önskar second opinion

Symtom

Tillstånd

Astma
KOL
Luftrörskatarr (akut bronkit)
Lunginflammation — uppföljning
Bronkiektasier
Allergiska luftvägsbesvär
Pleuritsmärta
Lungemboli — uppföljning
Interstitiell lungsjukdom / lungfibros — second opinion
Rökrelaterad hosta

Tjänster och undersökningar

Strukturerad genomgång av symtom och sjukdomshistoria
Tolkning av tidigare prover, spirometri, lungröntgen och CT-svar
Uppföljning vid astma, KOL och långvariga luftvägsbesvär
Behandlingsgenomgång, inklusive inhalationsteknik på övergripande nivå
Second opinion vid oklar diagnos eller långdragna symtom
Förebyggande råd, till exempel rökstopp och triggerkontroll

Så går det till

1Boka och beskriv ditt huvudsakliga besvär online.
2Ladda upp tidigare resultat om du har dem — provsvar, undersökningar, läkemedelslista.
3Videobesök — genomgång av sjukdomshistoria och riktade frågor.
4Tydlig plan — nästa steg, eventuell behandling, och tidsram för uppföljning.

Vad du bör förbereda

Tidslinje för dina symtom (när det började, vad som utlöser eller lindrar)
Nuvarande mediciner och doser
Kända allergier och tidigare sjukdomar
Tidigare provsvar och undersökningar, med datum om möjligt
Dina tre viktigaste frågor inför besöket

Ring 112 omedelbart eller uppsök närmaste akutmottagning vid:

Plötslig eller kraftig andnöd
Blåaktiga läppar eller kraftig andningspåverkan
Tryckande eller krampartad bröstsmärta som inte går över inom 15 minuter, eller som strålar mot arm, hals, käke eller rygg — särskilt tillsammans med andfåddhet
Kraftiga blodiga upphostningar
Hög feber med snabb andning och påverkat allmäntillstånd. Kommer samtidigt snabbt påkommen förvirring, kraftig frossa, hud som blivit fläckig, blek eller blåaktig, eller att du inte kissat på ett dygn — kan det vara lunginflammation som gått över i sepsis. Ring 112. Feber behöver inte finnas för att det ska vara sepsis.
Plötsligt insättande andnöd med bröstsmärta och snabb puls (kan tyda på blodpropp i lungan)

För icke-akut medicinsk rådgivning i Sverige: ring 1177. Digital vård kan inte ersätta akutsjukvård. Vid tveksamhet — sök vård direkt.

Våra läkare

Se tillgängliga läkare och boka tid

Vanliga frågor

När bör jag boka en tid på lungmottagningen?

Vid långvarig hosta, andfåddhet, pipande andning, återkommande luftvägsinfektioner eller frågor om astma, KOL eller avvikande röntgensvar.

Måste jag ha gjort tester innan besöket?

Nej, men om du redan har spirometri, blodprover eller bilddiagnostik är det bra att ladda upp dem.

Kan digital vård hjälpa vid alla lungsjukdomar?

Nej, digital vård fungerar bra för bedömning, rådgivning och uppföljning, men kan inte ersätta akutsjukvård eller fysisk undersökning när det behövs.

Kan ni tolka lungröntgen eller CT som gjorts någon annanstans?

Ja, vi går igenom svaret på övergripande nivå och sätter det i sammanhang med dina symtom.

Kan ni följa upp astma eller KOL?

Ja.

Vad händer efter mitt besök?

En tydlig plan med nästa steg och information om varningssignaler.

Vad gör jag vid plötslig svår andnöd eller bröstsmärta?

Sök akut vård omedelbart, se säkerhetsrutan.

Hur länge är det normalt att hosta efter en förkylning?

Upp till åtta veckor är vanligt och oftast ofarligt. Längre än så bör bedömas.

Kan jag ha astma utan att pipa när jag andas?

Ja. Långvarig hosta, särskilt nattetid eller vid ansträngning, kan vara enda symtomet.

Behöver jag ha gjort spirometri innan besöket?

Nej, men har du gjort en är det värdefullt att ladda upp svaret.

Femton vanliga tillstånd

Astma

Vanlig ålder: Alla åldrar, debuterar ofta i barndomen men kan uppstå senare i livet.
Bakgrund: Kronisk inflammation i luftvägarna som gör dem känsliga och trånga.
Symtom: Pipande andning, hosta, andfåddhet, tryck över bröstet — ofta utlöst av ansträngning, allergener eller infektion.
Vad läkaren tittar efter: Symtommönster och utlösande faktorer.
Utredning: Symtomdagbok, genomgång av tidigare spirometri om sådan finns.
Diagnos: Klinisk bild, bekräftas ofta med lungfunktionstest via fysisk vård.
Behandling: Inhalationsbehandling enligt plan, undvikande av kända utlösare.
Uppföljning: Regelbunden, med kontroll av symtomkontroll och inhalationsteknik.
Prognos: God symtomkontroll möjlig hos de allra flesta med rätt behandling.
Vad du kan göra själv: Kontrollera inhalationstekniken — felaktig teknik är den vanligaste orsaken till dålig kontroll.
När ska du boka?: Vid ökat behov av vid-behovs-medicin, eller nattliga besvär.

KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom)

Vanlig ålder: Vanligare efter 40 år, starkt kopplat till rökning.
Bakgrund: Kronisk, långsamt progredierande luftvägsobstruktion.
Symtom: Andfåddhet vid ansträngning, kronisk hosta, ökad slemproduktion.
Vad läkaren tittar efter: Rökhistorik, symtomutveckling över tid.
Utredning: Genomgång av tidigare spirometri; ny mätning krävs ofta via fysisk vård för säker diagnos.
Diagnos: Kräver lungfunktionsmätning.
Behandling: Rökstopp är den enskilt viktigaste åtgärden, inhalationsbehandling enligt plan.
Uppföljning: Regelbunden, inklusive bedömning av försämringsperioder.
Prognos: Kan bromsas väsentligt med rökstopp och rätt behandling, men är kroniskt.
Vad du kan göra själv: Rökstopp är den enskilt viktigaste åtgärden och bromsar förloppet mätbart.
När ska du boka?: Vid tilltagande andfåddhet, eller för årlig kontroll.

Luftrörskatarr (akut bronkit)

Vanlig ålder: Alla åldrar.
Bakgrund: Oftast virusorsakad inflammation i de stora luftvägarna.
Symtom: Hosta, ofta med slem, ibland lätt feber.
Vad läkaren tittar efter: Allmäntillstånd, andningsljud.
Utredning: Sällan nödvändig.
Diagnos: Klinisk bild.
Behandling: Symtomlindring, vila, vätska.
Uppföljning: Vid utebliven förbättring efter cirka tre veckor.
Prognos: Mycket god, går oftast över av sig själv.
Vad du kan göra själv: Vila och vätska; antibiotika hjälper inte vid virusorsak.
När ska du boka?: Vid hosta över tre veckor, eller vid andningspåverkan.

Lunginflammation — uppföljning

Vanlig ålder: Alla åldrar, allvarligare hos äldre.
Bakgrund: Infektion i lungvävnaden, oftast bakteriell eller viral.
Symtom vid uppföljning: Kvarstående trötthet eller hosta efter genomgången behandling.
Vad läkaren tittar efter: Återhämtningsförlopp.
Utredning: Genomgång av tidigare behandling och eventuell kontrollröntgen.
Diagnos: Redan ställd, gäller uppföljning efter behandlad infektion.
Behandling: Enligt återhämtningsförlopp.
Uppföljning: Enligt plan, ibland med kontrollröntgen.
Prognos: God återhämtning hos de flesta, kan ta flera veckor.
Vad du kan göra själv: Räkna med flera veckors trötthet efter en lunginflammation — det är normalt.
När ska du boka?: Vid kvarstående besvär efter sex veckor.

En nyinsjuknad, obehandlad misstänkt lunginflammation med hög feber och andningspåverkan bör bedömas fysiskt, inte digitalt.

Bronkiektasier

Vanlig ålder: Alla vuxna åldrar.
Bakgrund: Bestående vidgning av luftrören, ofta efter upprepade infektioner.
Symtom: Kronisk hosta med rikligt slem, återkommande infektioner.
Vad läkaren tittar efter: Infektionsmönster, slemmängd.
Utredning: Genomgång av tidigare bilddiagnostik (CT).
Diagnos: Kräver bilddiagnostik för bekräftelse.
Behandling: Enligt specialistplan, ofta inklusive andningsträning.
Uppföljning: Regelbunden.
Prognos: Kroniskt tillstånd, hanterbart med rätt behandling.
Vad du kan göra själv: Daglig andningsträning och slemmobilisering minskar antalet försämringsperioder.
När ska du boka?: Vid ökad slemmängd eller färgförändring.

Allergiska luftvägsbesvär

Vanlig ålder: Alla åldrar.
Bakgrund: Allergisk reaktion i luftvägarna, ofta kopplad till pollen, pälsdjur eller damm.
Symtom: Pipande andning, hosta, nästäppa vid exponering.
Vad läkaren tittar efter: Säsongsmönster eller koppling till specifik exponering.
Utredning: Klinisk bild, ibland allergitest via specialist.
Diagnos: Klinisk bild ± test.
Behandling: Undvikande av utlösare, inhalationsbehandling vid behov.
Uppföljning: Vid behov.
Prognos: God med rätt hantering.
Vad du kan göra själv: Identifiera och minska exponering; förebyggande behandling före säsong.
När ska du boka?: Vid besvär trots receptfri behandling.

Pleuritsmärta (smärta från lungsäcken)

Vanlig ålder: Alla åldrar.
Bakgrund: Inflammation eller irritation i lungsäckens hinnor.
Symtom: Skarp smärta som förvärras vid djupandning eller hosta.
Vad läkaren tittar efter: Smärtans karaktär och koppling till andning.
Utredning: Klinisk bild; bilddiagnostik kan behövas för att utesluta bakomliggande orsak.
Diagnos: Klinisk bild ± vidareutredning.
Behandling: Riktad mot bakomliggande orsak, smärtlindring.
Uppföljning: Enligt orsak.
Prognos: Varierar med bakomliggande orsak.
Vad du kan göra själv: Notera om smärtan förvärras vid djupandning — det är typiskt och viktigt att nämna.
När ska du boka?: Skyndsamt vid andningskorrelerad bröstsmärta.

Plötslig, skarp bröstsmärta tillsammans med andfåddhet ska alltid bedömas akut för att utesluta allvarligare orsak — se säkerhetsrutan.

Lungemboli — uppföljning

Vanlig ålder: Alla vuxna åldrar.
Bakgrund: Blodpropp som fastnat i en lungartär, en tidigare genomgången och behandlad episod.
Symtom vid uppföljning: Frågor kring blodförtunnande behandling, återhämtning och risk för återfall.
Vad läkaren tittar efter: Behandlingsföljsamhet, kvarstående symtom.
Utredning: Genomgång av tidigare journaler och behandlingsplan.
Diagnos: Redan ställd av sjukhusvård, gäller uppföljning — inte nydiagnostik.
Behandling: Fortsatt blodförtunnande behandling enligt specialistplan.
Uppföljning: Regelbunden, enligt specialistrekommendation.
Prognos: God med korrekt genomförd behandling.
Vad du kan göra själv: Ta blodförtunnande exakt enligt ordination; missade doser ökar risken.
När ska du boka?: För uppföljning. Vid ny andnöd eller bröstsmärta — akut vård.

En nyinsatt eller misstänkt akut lungemboli — plötslig andnöd, bröstsmärta, snabb puls — är alltid ett akutfall som kräver omedelbar sjukhusvård. Detta avsnitt gäller uttryckligen uppföljning efter en redan diagnostiserad och behandlad episod, aldrig bedömning av nya, akuta symtom. Se säkerhetsrutan.

Interstitiell lungsjukdom / lungfibros — second opinion

Vanlig ålder: Vanligare medelålders och äldre vuxna.
Bakgrund: Ärrbildning eller inflammation i lungvävnaden som påverkar syresättningen.
Symtom: Gradvis tilltagande andfåddhet, torrhosta.
Vad läkaren tittar efter: Symtomutveckling, tidigare utredningsfynd.
Utredning: Genomgång av tidigare bilddiagnostik och lungfunktionstester.
Diagnos: Kräver specialistutredning för bekräftelse.
Behandling: Enligt specialistplan.
Uppföljning: Regelbunden, ofta hos specialiserad lungmottagning.
Prognos: Varierar mycket med typ och förlopp.
Vad du kan göra själv: Vaccination mot influensa och pneumokocker är särskilt viktigt.
När ska du boka?: Vid tilltagande andfåddhet eller torrhosta.

Rökrelaterad hosta och luftvägsbesvär — utredningsstöd

Vanlig ålder: Vuxna rökare eller före detta rökare.
Bakgrund: Rökning skadar luftvägarnas slemhinnor och kan ge kronisk hosta.
Symtom: Kronisk hosta, ofta med slem, särskilt på morgonen.
Vad läkaren tittar efter: Rökhistorik, symtomutveckling, varningstecken för allvarligare orsak.
Utredning: Genomgång av symtom; vidareutredning (t.ex. röntgen) kan behövas vid nya eller förändrade symtom.
Diagnos: Klinisk bild, kräver ibland uteslutande av annan orsak.
Behandling: Rökstopp är den viktigaste åtgärden.
Uppföljning: Enligt behov.
Prognos: Förbättring möjlig, särskilt med rökstopp.
Vad du kan göra själv: Rökstopp ger mätbar förbättring inom månader.
När ska du boka?: Vid hosta över åtta veckor, eller vid blodiga upphostningar.

Rökstopp — stöd och metoder

Vanlig ålder: Alla vuxna åldrar.
Bakgrund: Rökstopp är den enskilt mest effektiva åtgärden inom lungmedicin. Effekterna kommer snabbare än de flesta tror: lungfunktionens försämringstakt normaliseras inom månader, och hjärt-kärlrisken börjar sjunka inom veckor. Kombinationen av läkemedelsstöd och samtalsstöd fördubblar ungefär chansen att lyckas.
Symtom: Vid avvänjning: irritabilitet, sug, sömnsvårigheter — oftast värst första två veckorna.
Vad läkaren tittar efter: Tidigare försök, nikotinberoendets styrka, och vad som utlöst återfall tidigare.
Utredning: Ej tillämpligt; ibland lungfunktionsmätning som motivationsstöd.
Diagnos: Ej tillämpligt.
Behandling: Nikotinersättning eller receptbelagd behandling i kombination med samtalsstöd.
Uppföljning: Tät under de första månaderna.
Riskfaktorer för återfall att känna till: Alkohol, stress, andra rökare i omgivningen, viktuppgångsoro.
Vanlig missuppfattning: Att man ska sluta helt på egen viljestyrka. Kombinerat stöd ökar chansen betydligt — det är inte ett tecken på svaghet att använda det.
Vad du kan göra själv: Sätt ett datum, gör dig av med allt rökrelaterat i förväg, och planera för de situationer där du brukar röka.
När ska du boka?: När du överväger att sluta, även om du inte är helt säker än.
Prognos: God — de flesta som lyckas har gjort flera försök innan, vilket är helt normalt.

Andfåddhet — utredning av orsaken

Vanlig ålder: Alla vuxna åldrar.
Bakgrund: Andfåddhet är ett av de vanligaste symtomen och ett av de mest oprecisa — orsaken kan lika gärna sitta i lungorna, hjärtat, blodet (anemi) eller vara kopplad till kondition eller ångest. Att kartlägga hur andfåddheten uppträder är därför mer informativt än att gå direkt på en lungutredning.
Symtom: Andnöd vid ansträngning, i vila, eller liggande.
Vad läkaren tittar efter: Om andfåddheten kommer vid ansträngning (kondition, lunga, hjärta), i liggande (hjärta) eller plötsligt (akut orsak).
Utredning: Blodprov (blodvärde, NT-proBNP), lungfunktionsmätning, EKG; ibland bilddiagnostik.
Diagnos: Utifrån uppträdandemönstret, som pekar mot olika organsystem.
Behandling: Riktad mot orsak.
Uppföljning: Enligt fynd.
Riskfaktorer att känna till: Rökning, hjärtsjukdom, övervikt, anemi, inaktivitet.
Vanlig missuppfattning: Att andfåddhet alltid kommer från lungorna. Hjärtsvikt och anemi är minst lika vanliga orsaker.
Vad du kan göra själv: Notera vid vilken ansträngningsnivå andfåddheten kommer, och om den blivit värre över tid.
När ska du boka?: Vid andfåddhet som förvärrats över veckor eller månader. Vid plötslig svår andnöd — akut vård.
Prognos: God vid identifierad orsak.

Sömnapné och andningsuppehåll

Vanlig ålder: Vuxna, vanligast medelålders män och kvinnor efter klimakteriet.
Bakgrund: Obstruktiv sömnapné är vanligt och kraftigt underdiagnostiserat. Obehandlad ökar den risken för högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdom och trafikolyckor, samtidigt som behandling ger dramatisk förbättring av dagtrötthet hos många. Partnerns observationer är ofta det som leder till diagnos.
Symtom: Kraftig snarkning, observerade andningsuppehåll, uttalad dagtrötthet, morgonhuvudvärk, nattliga uppvaknanden.
Vad läkaren tittar efter: Dagtrötthet i kombination med snarkning och observerade uppehåll — den kombinationen är starkt talande.
Utredning: Sömnregistrering via fysisk vård.
Diagnos: Sömnregistrering som mäter andningsuppehåll per timme.
Behandling: CPAP är mest effektivt; viktnedgång, antiapnéskena och lägesbehandling som alternativ eller komplement.
Uppföljning: Regelbunden vid pågående behandling.
Riskfaktorer att känna till: Övervikt, halsomfång, ålder, alkohol på kvällen, nästäppa, manligt kön och postmenopausalt hos kvinnor.
Vanlig missuppfattning: Att snarkning bara är ett socialt problem. Vid samtidiga andningsuppehåll och dagtrötthet är det ett medicinskt tillstånd med reella risker.
Vad du kan göra själv: Fråga din partner om de observerat andningsuppehåll — det är den mest värdefulla informationen inför bedömningen.
När ska du boka?: Vid snarkning med dagtrötthet, eller om någon observerat andningsuppehåll.
Prognos: Mycket god med behandling.

Lungfunktionstest — vad mäter de?

Vanlig ålder: Alla vuxna åldrar.
Bakgrund: Spirometri är lungmedicinens grundläggande undersökning, men få patienter förstår vad värdena betyder — vilket gör att både onödig oro och falsk trygghet uppstår. Testet skiljer mellan obstruktiv (astma, KOL) och restriktiv (lungfibros) nedsättning, vilket styr hela den fortsatta handläggningen.
Symtom: Ej tillämpligt.
Vad läkaren tittar efter: Relationen mellan olika mätvärden, och om värdena förbättras efter luftrörsvidgande läkemedel (talar för astma).
Utredning: Spirometri med och utan luftrörsvidgande; ibland utvidgad lungfunktionsmätning.
Diagnos: Utifrån mönster snarare än enskilda siffror.
Behandling: Ej tillämpligt — detta styr diagnostiken.
Uppföljning: Regelbunden vid kronisk lungsjukdom.
Riskfaktorer att känna till: Rökning, yrkesexponering, ärftlighet för lungsjukdom.
Vanlig missuppfattning: Att ett normalt spirometriresultat utesluter astma. Astma varierar över tid — ett normalt test mellan besvär utesluter inte diagnosen.
Vad du kan göra själv: Undvik luftrörsvidgande medicin timmarna före testet om du blivit tillsagd det — annars blir resultatet svårtolkat.
När ska du boka?: För genomgång av ett spirometrisvar du inte förstår, eller vid symtom som motiverar lungfunktionsmätning.
Prognos: Ej tillämpligt.

Långvarig hosta — systematisk utredning

Vanlig ålder: Alla vuxna åldrar.
Bakgrund: Hosta som varat över åtta veckor har i de allra flesta fall en av tre orsaker: astma (inklusive hostvariant), reflux eller postnasalt dropp från näsan. Dessa tre står tillsammans för majoriteten av all kronisk hosta hos icke-rökare med normal lungröntgen — vilket gör att systematisk utredning oftast ger svar.
Symtom: Ihållande hosta, torr eller slemmig, ofta med tydligt dygnsmönster.
Vad läkaren tittar efter: När på dygnet hostan är värst — nattetid talar för astma eller reflux, morgon för postnasalt dropp eller rökning.
Utredning: Lungröntgen, spirometri; ibland behandlingsförsök som diagnostik.
Diagnos: Genom att systematiskt pröva de tre vanligaste orsakerna.
Behandling: Riktad mot identifierad orsak.
Uppföljning: Efter behandlingsförsök.
Riskfaktorer att känna till: Rökning, ACE-hämmare (blodtrycksmedicin som ger torrhosta hos vissa), reflux, allergi.
Vanlig missuppfattning: Att långvarig hosta betyder kvarstående infektion. Efter åtta veckor är infektion en ovanlig orsak.
Vad du kan göra själv: Kontrollera om du står på ACE-hämmare — det är en vanlig och lätt åtgärdad orsak till kronisk torrhosta.
När ska du boka?: Vid hosta över åtta veckor. Vid blodiga upphostningar eller viktnedgång — skyndsamt.
Prognos: God — de flesta får en förklaring vid systematisk utredning.

Kontakt

Boka tid info@medix7.com

Informationen på denna sida är allmän patientinformation och ersätter inte individuell medicinsk bedömning. Digital vård har begränsningar och kan inte hantera akuta tillstånd — se akutrutan ovan. Vid osäkerhet, kontakta vården eller ring 112/1177.

Om innehållet

Informationen bygger på svenska kunskapskällor, främst 1177 Vårdguiden, Internetmedicin och Läkemedelsboken. Den är allmän patientinformation och ersätter inte individuell medicinsk bedömning.