Fysioterapimottagning online

Specialistbedömning och rehabilitering vid smärta, skador och rörelseproblem — tydliga behandlingsplaner, träningsprogram och second opinion.

Boka tid Kontakta oss

Tider på svenska, engelska och arabiska
Evidensbaserad vård
Skriftlig plan efter varje besök

Om mottagningen

Fysioterapi bygger på en insikt som ofta överraskar patienter: vid de flesta smärt- och rörelseproblem är anpassad belastning behandlingen, inte vila. Kroppens vävnader — muskler, senor, brosk, ben — blir starkare av rätt dos belastning och svagare av inaktivitet. Konsten ligger i att hitta rätt nivå: tillräckligt för att stimulera, inte så mycket att det överbelastar.

Varje bedömning slutar med ett konkret träningsprogram där du förstår logiken bakom varje övning — förståelsen är det som avgör om programmet faktiskt följs, och därmed om det fungerar.

Vem vi hjälper

Dig med begränsad rörlighet
Dig med smärta vid aktivitet
Dig med domningar eller stickningar
Dig med spänningshuvudvärk
Dig med kronisk trötthet kopplad till rörelseapparaten
Dig med svårighet att gå
Dig som behöver rehabilitering efter operation
Dig med arbetsrelaterad smärta
Dig med idrottsskador
Dig som önskar second opinion på en rehabiliteringsplan

Symtom

Tillstånd

Nacksmärta vid stillasittande arbete
Ryggsmärta vid lyft
Artros
Muskel- och ligamentskador
Axelbesvär
Knäbesvär
Postoperativ rehabilitering
Idrottsskador
Kronisk smärta — rehabiliteringsstöd
Balans- och gångsvårigheter

Tjänster och undersökningar

Medicinsk bedömning och anamnes
Individuell rehabiliteringsplan
Träningsprogram
Rehabilitering efter operation
Tolkning av MR och röntgen
Second opinion och riskbedömning

Så går det till

1Boka och beskriv ditt huvudsakliga besvär online.
2Ladda upp tidigare resultat om du har dem — provsvar, undersökningar, läkemedelslista.
3Videobesök — genomgång av sjukdomshistoria och riktade frågor.
4Tydlig plan — nästa steg, eventuell behandling, och tidsram för uppföljning.

Vad du bör förbereda

Tidslinje för dina symtom (när det började, vad som utlöser eller lindrar)
Nuvarande mediciner och doser
Kända allergier och tidigare sjukdomar
Tidigare provsvar och undersökningar, med datum om möjligt
Dina tre viktigaste frågor inför besöket

Ring 112 omedelbart eller uppsök närmaste akutmottagning vid:

Plötslig svår smärta
Förlamning eller plötslig förlust av rörelseförmåga
Andningssvårigheter
Förändrad känsel i underlivet eller runt ändtarmen, eller förlust av kontroll över blåsa eller tarm, i samband med ryggsmärta
Domningar som snabbt förvärras

För icke-akut medicinsk rådgivning i Sverige: ring 1177. Digital vård kan inte ersätta akutsjukvård. Vid tveksamhet — sök vård direkt.

Våra läkare

Se tillgängliga läkare och boka tid

Vanliga frågor

När bör jag boka fysioterapi?

När smärta eller rörelseproblem påverkar vardagen.

Behöver jag prover eller bilder innan besöket?

Inte alltid, vi guidar dig.

Kan rehabilitering ske digitalt?

Ja, med strukturerad rehabilitering och träningsprogram.

Hur länge tar rehabilitering vanligtvis?

Det varierar beroende på tillstånd.

Kan detta ersätta fysisk fysioterapi helt?

Ja i många fall, men vissa tillstånd kräver fysisk undersökning.

Kan ni tolka MR eller röntgen jag redan tagit?

Ja.

Vad gör jag vid plötslig förlamning, förändrad känsel i underlivet eller förlust av blås-/tarmkontroll?

Sök akut vård omedelbart, se säkerhetsrutan.

Får det göra ont när jag tränar?

Viss smärta är ofta acceptabel och inte skadlig. Vi går igenom var din gräns går, så du vet vad du kan ignorera och vad du ska respektera.

Hur lång tid tar det innan jag märker skillnad?

Vanligtvis fyra till sex veckor med regelbunden träning — senor och muskler svarar i olika takt.

Behöver jag utrustning hemma för att träna?

Sällan. De flesta program bygger på kroppsvikt och enkla hjälpmedel du redan har.

Femton vanliga tillstånd

Nacksmärta vid stillasittande arbete

Vanlig ålder: Vuxna i arbetsför ålder.
Bakgrund: Vanligt vid stillasittande arbete och dålig ergonomi.
Symtom: Stelhet, smärta i nacke och axlar.
Vad läkaren tittar efter: Hållning, arbetsställning.
Utredning: Klinisk bedömning.
Diagnos: Klinisk bild.
Behandling: Träning och ergonomiska anpassningar.
Uppföljning: Enligt förlopp.
Prognos: God.
Vad du kan göra själv: Bryt sittandet varje halvtimme; ergonomi hjälper men rörelsepauser hjälper mer.
När ska du boka?: Vid besvär över tre veckor.

Ryggsmärta vid lyft

Vanlig ålder: Vuxna.
Bakgrund: Överbelastning vid felaktig lyftteknik.
Symtom: Smärta i ländryggen, ofta vid rörelse.
Vad läkaren tittar efter: Smärtmönster, lyftvanor.
Utredning: Klinisk bedömning.
Diagnos: Klinisk bild.
Behandling: Styrketräning, teknikträning.
Uppföljning: Enligt förlopp.
Prognos: God.
Vad du kan göra själv: Fortsätt röra dig; sängläge förlänger förloppet.
När ska du boka?: Vid besvär över två veckor, eller vid utstrålning i benet.

Artros

Vanlig ålder: Vanligare med stigande ålder.
Bakgrund: Degenerativ ledsjukdom som ger stelhet och smärta.
Symtom: Smärta och stelhet, särskilt efter vila.
Vad läkaren tittar efter: Symtommönster.
Utredning: Klinisk bild, ibland röntgen.
Diagnos: Klinisk bild ± bildfynd.
Behandling: Fysisk aktivitet, smärtlindring.
Uppföljning: Regelbunden.
Prognos: Kroniskt men hanterbart.
Vad du kan göra själv: Styrketräning är den mest effektiva behandlingen och har bättre dokumenterad effekt än de flesta läkemedel.
När ska du boka?: Vid ledsmärta som påverkar vardagen.

Muskel- och ligamentskador

Vanlig ålder: Alla åldrar, vanligare vid aktivitet.
Bakgrund: Skador vid träning eller aktivitet.
Symtom: Smärta, svullnad, nedsatt funktion.
Vad läkaren tittar efter: Skademekanism.
Utredning: Klinisk bedömning.
Diagnos: Klinisk bild.
Behandling: Vila, gradvis återgång, rehabilitering.
Uppföljning: Enligt förlopp.
Prognos: God vid rätt rehabilitering.
Vad du kan göra själv: Belasta gradvis från de första dagarna — total vila försämrar läkningen.
När ska du boka?: Vid oförmåga att belasta, eller besvär över två veckor.

Axelbesvär (t.ex. impingement)

Vanlig ålder: Vuxna.
Bakgrund: Inklämning eller överbelastning i axelleden.
Symtom: Smärta vid armlyft.
Vad läkaren tittar efter: Rörelsemönster.
Utredning: Klinisk bedömning.
Diagnos: Klinisk bild.
Behandling: Sjukgymnastik, smärtlindring.
Uppföljning: Enligt förlopp.
Prognos: God med rätt rehabilitering.
Vad du kan göra själv: Håll axeln i rörelse inom smärtfritt område även under akutfasen.
När ska du boka?: Vid besvär över fyra veckor.

Knäbesvär

Vanlig ålder: Alla vuxna åldrar.
Bakgrund: Flera möjliga orsaker, från överbelastning till artros.
Symtom: Smärta, ibland svullnad eller instabilitetskänsla.
Vad läkaren tittar efter: Funktionsnivå.
Utredning: Klinisk bedömning, ibland bildgenomgång.
Diagnos: Klinisk bild.
Behandling: Riktad träning, smärtlindring.
Uppföljning: Enligt förlopp.
Prognos: God med rätt rehabilitering.
Vad du kan göra själv: Stärk lårmuskulaturen — starkare lår avlastar knät mer än något annat.
När ska du boka?: Vid låsningar, svullnad, eller om knät ger vika.

Postoperativ rehabilitering

Vanlig ålder: Alla åldrar efter kirurgi.
Bakgrund: Strukturerad träning efter ett kirurgiskt ingrepp.
Symtom: Nedsatt funktion i det opererade området.
Vad läkaren tittar efter: Läkningsförlopp, funktionsnivå.
Utredning: Genomgång av operationsberättelse.
Diagnos: Redan känt, gäller rehabilitering.
Behandling: Individuellt anpassat träningsprogram.
Uppföljning: Regelbunden.
Prognos: God med strukturerad rehabilitering.
Vad du kan göra själv: Följ programmet även när det känns onödigt — de första veckorna avgör ofta slutresultatet.
När ska du boka?: Så snart du fått klartecken efter operation.

Idrottsskador

Vanlig ålder: Alla åldrar, vanligare hos aktiva.
Bakgrund: Akut eller överbelastningsskada vid idrott.
Symtom: Smärta, svullnad, nedsatt funktion.
Vad läkaren tittar efter: Skademekanism.
Utredning: Klinisk bedömning.
Diagnos: Klinisk bild.
Behandling: Vila, gradvis återgång, rehabilitering.
Uppföljning: Enligt förlopp.
Prognos: God vid rätt rehabilitering.
Vad du kan göra själv: Öka belastningen med max tio procent per vecka vid återgång.
När ska du boka?: Vid besvär över tre veckor trots anpassning.

Kronisk smärta — rehabiliteringsstöd

Vanlig ålder: Alla vuxna åldrar.
Bakgrund: Långvarig smärta som påverkar funktion och vardag.
Symtom: Smärta, nedsatt rörlighet, ibland trötthet.
Vad läkaren tittar efter: Funktionsbegränsning.
Utredning: Klinisk bedömning.
Diagnos: Klinisk bild.
Behandling: Strukturerad, gradvis rehabilitering.
Uppföljning: Regelbunden.
Prognos: Förbättrad funktion möjlig med rätt program.
Vad du kan göra själv: Börja på en nivå som känns för lätt och öka mycket långsamt — det är nyckeln vid långvarig smärta.
När ska du boka?: Vid smärta över tre månader som begränsar din funktion.

Balans- och gångsvårigheter

Vanlig ålder: Alla åldrar, vanligare äldre.
Bakgrund: Flera möjliga orsaker, från muskelsvaghet till nervpåverkan.
Symtom: Osäker gång, svårighet att gå längre sträckor.
Vad läkaren tittar efter: Funktionsnivå, fallrisk.
Utredning: Klinisk bedömning.
Diagnos: Klinisk bild.
Behandling: Balansträning, styrketräning.
Uppföljning: Regelbunden.
Prognos: God förbättring möjlig med rätt träning.
Vad du kan göra själv: Balansträning några minuter dagligen ger mätbar effekt inom veckor.
När ska du boka?: Efter fall, eller vid ökad osäkerhet vid gång.

Rehabilitering efter stroke

Vanlig ålder: Vanligast från 65 år, men förekommer i alla åldrar.
Bakgrund: Hjärnans förmåga till omorganisering gör rehabilitering efter stroke meningsfull långt efter den akuta fasen — förbättring är möjlig i månader till år, inte bara de första veckorna. Många får information om att ”det man återfått efter sex månader är vad man får”, vilket inte stämmer med aktuell kunskap.
Vanliga symtom: Nedsatt kraft, balanssvårigheter, gångsvårigheter, nedsatt finmotorik.
Vad läkaren tittar efter: Funktionsnivå, vad som förbättrats hittills, och vilka aktiviteter som är viktigast för patienten.
Utredning: Funktionsbedömning; genomgång av tidigare rehabiliteringsinsatser.
Hur bedömningen görs: Utifrån aktuell funktion och individuella mål.
Behandling: Uppgiftsspecifik träning med hög repetition — mängd träning är den starkaste faktorn för förbättring.
Uppföljning: Regelbunden.
Riskfaktorer att känna till: Utebliven eller för kort rehabilitering, inaktivitet, depression efter stroke (vanligt och underbehandlat).
Vanlig missuppfattning: Att förbättring upphör efter sex månader. Fortsatt träning ger fortsatt förbättring hos många.
Vad du kan göra själv: Träna det du faktiskt vill kunna göra — uppgiftsspecifik träning fungerar bättre än generella övningar.
När ska du boka?: När som helst efter stroke, oavsett hur lång tid som gått.
Prognos: Fortsatt förbättring möjlig långt efter akutfasen.

Bäckenbottenbesvär

Vanlig ålder: Alla vuxna åldrar; vanligast efter förlossning och efter klimakteriet.
Bakgrund: Bäckenbottendysfunktion — urinläckage, framfallskänsla, smärta — är mycket vanligt men sällan omtalat. Bäckenbottenträning har god dokumenterad effekt, men kräver rätt teknik och minst tre månaders regelbundenhet, vilket många inte får veta.
Vanliga symtom: Urinläckage vid hosta eller ansträngning, trängningar, tyngdkänsla i underlivet, smärta vid samlag.
Vad läkaren tittar efter: Typ av läckage, förlossningshistoria, och om personen kan aktivera bäckenbotten korrekt.
Utredning: Anamnes; funktionsbedömning via fysioterapeut med bäckenbottenkompetens.
Hur bedömningen görs: Utifrån symtomtyp — ansträngnings- respektive trängningsläckage behandlas olika.
Behandling: Strukturerad bäckenbottenträning; ibland i kombination med annan behandling.
Uppföljning: Efter tre månader.
Riskfaktorer att känna till: Vaginal förlossning, övervikt, kronisk hosta, tungt lyftande, klimakteriet, förstoppning.
Vanlig missuppfattning: Att urinläckage efter förlossning eller med åldern är normalt och något man får leva med. Det är vanligt, men inte något man behöver acceptera.
Vad du kan göra själv: Knipövningar korrekt utförda — många kniper fel muskler. En bedömning av tekniken är ofta avgörande.
När ska du boka?: Vid urinläckage eller tyngdkänsla, oavsett hur länge du haft det.
Prognos: God — de flesta blir betydligt bättre med korrekt träning.

Träning vid kronisk sjukdom

Vanlig ålder: Alla vuxna åldrar.
Bakgrund: Fysisk aktivitet har dokumenterad behandlande effekt vid en lång rad kroniska sjukdomar — diabetes, hjärtsvikt, KOL, depression, artros. Ändå avstår många av rädsla för att skada sig eller för att de inte vet vad som är säkert. Rätt anpassad träning är i praktiken alltid möjlig.
Vanliga symtom: Osäkerhet snarare än symtom; ibland andfåddhet eller smärta som skapar rädsla.
Vad läkaren tittar efter: Diagnos, aktuell funktionsnivå, och vilka symtom som ska föranleda avbrott.
Utredning: Genomgång av diagnos och tidigare utredning; ibland arbetsprov vid osäkerhet.
Hur bedömningen görs: Individuellt utifrån diagnos och kondition.
Behandling: Anpassat träningsprogram med tydliga gränser.
Uppföljning: Vid symtomförändring eller när nivån ska ökas.
Riskfaktorer att känna till: Okontrollerad hjärtsjukdom, nyligen genomgången hjärthändelse, okontrollerat blodtryck — kräver bedömning före start.
Vanlig missuppfattning: Att man ska vara försiktig och avvakta vid kronisk sjukdom. För de flesta är anpassad träning en av de mest effektiva behandlingarna som finns.
Vad du kan göra själv: Börja lågt, öka gradvis, och lär dig vilka symtom som ska få dig att avbryta — snarare än att undvika ansträngning helt.
När ska du boka?: Innan du börjar träna med en kronisk diagnos, för en individuell plan.
Prognos: Mycket god — träning förbättrar både symtom och prognos vid de flesta kroniska sjukdomar.

Rehabilitering efter längre sjukdom eller inaktivitet

Vanlig ålder: Alla vuxna åldrar.
Bakgrund: Muskelmassa och kondition förloras snabbt vid sängläge eller längre inaktivitet — betydligt snabbare än de byggs upp igen. Efter en längre sjukdomsperiod är det därför vanligt att patienter försöker återgå för snabbt, får bakslag, och drar slutsatsen att de inte klarar det. Strukturerad progression löser detta.
Vanliga symtom: Uttalad trötthet vid ansträngning, muskelsvaghet, andfåddhet vid tidigare enkla aktiviteter.
Vad läkaren tittar efter: Hur lång inaktivitetsperioden var, aktuell funktionsnivå och tidigare nivå.
Utredning: Funktionsbedömning.
Hur bedömningen görs: Utifrån utgångsläge och realistisk progressionstakt.
Behandling: Gradvis upptrappat träningsprogram.
Uppföljning: Regelbunden med justering av nivån.
Riskfaktorer att känna till: Hög ålder, längre sängläge, undernäring under sjukdomsperioden, samtidig kronisk sjukdom.
Vanlig missuppfattning: Att man ska kunna återgå till tidigare nivå direkt. Uppbyggnaden tar betydligt längre tid än nedbrytningen, och för snabb återgång ger nästan alltid bakslag.
Vad du kan göra själv: Börja under din upplevda förmåga och öka långsamt — det är svårare än det låter, men avgörande.
När ska du boka?: Efter längre sjukdom eller inaktivitet, för en realistisk plan.
Prognos: God — de flesta återfår sin funktion med tålmodig progression.

Yrsel och balansträning

Vanlig ålder: Alla åldrar, vanligast äldre.
Bakgrund: Vid vissa yrseltillstånd — särskilt kristallsjuka (godartad lägesyrsel) — finns specifika manövrar som kan ge närmast omedelbar effekt. Vid andra balansproblem är strukturerad balansträning mycket effektiv. Många går länge med besvär som hade kunnat åtgärdas snabbt.
Vanliga symtom: Yrsel vid lägesändring, ostadighet, osäkerhet i mörker.
Vad läkaren tittar efter: Om yrseln utlöses av specifika huvudrörelser (talar för kristallsjuka) eller är mer konstant.
Utredning: Klinisk balansbedömning; lägesprovokation.
Hur bedömningen görs: Utifrån vad som utlöser yrseln.
Behandling: Specifika repositionsmanövrar vid kristallsjuka; balansträning i övrigt.
Uppföljning: Efter behandling.
Riskfaktorer att känna till: Hög ålder, tidigare huvudtrauma, öroninfektioner, nedsatt syn, neuropati i fötterna.
Vanlig missuppfattning: Att man ska undvika de rörelser som utlöser yrseln. Vid kristallsjuka är det just genom kontrollerade lägesändringar behandlingen fungerar.
Vad du kan göra själv: Notera exakt vilken huvudrörelse som utlöser yrseln — det avgör om en specifik manöver kan hjälpa.
När ska du boka?: Vid yrsel som utlöses av lägesändring, det är ofta snabbt behandlingsbart.
Prognos: Mycket god vid kristallsjuka; god med balansträning i övrigt.

Kontakt

Boka tid info@medix7.com

Informationen på denna sida är allmän patientinformation och ersätter inte individuell medicinsk bedömning. Digital vård har begränsningar och kan inte hantera akuta tillstånd — se akutrutan ovan. Vid osäkerhet, kontakta vården eller ring 112/1177.

Om innehållet

Informationen bygger på svenska kunskapskällor, främst 1177 Vårdguiden, Internetmedicin och Läkemedelsboken. Den är allmän patientinformation och ersätter inte individuell medicinsk bedömning.