Allmänkirurgisk mottagning online
Specialistbedömning av buksmärta, bråck, gallblåseproblem, hudknölar och postoperativ uppföljning — strukturerad kirurgisk rådgivning.
- Tider på svenska, engelska och arabiska
- Evidensbaserad vård
- Skriftlig plan efter varje besök
Om mottagningen
Allmänkirurgi handlar mindre om att operera än de flesta tror. Den viktigaste kliniska uppgiften är avvägningen: vad kan följas över tid, och vad behöver åtgärdas nu? Den frågan avgör mer för patientens utfall än själva operationstekniken — eftersom både onödig kirurgi och fördröjd kirurgi har verkliga kostnader.
Vi ger raka besked om var ditt tillstånd hamnar i den avvägningen. Många av våra besök slutar med lugnande besked om att något kan följas — vilket är ett lika viktigt svar som en operationsremiss.
Vem vi hjälper
- Dig med buksmärta
- Dig med misstänkt bråck
- Dig med gallstensbesvär
- Dig med hudknölar eller cystor
- Dig som önskar second opinion inför kirurgi
- Dig med frågor efter en operation
- Dig med hemorrojder eller ändtarmsbesvär
- Dig med långvariga bukbesvär
- Dig med återkommande bölder
- Dig med sårproblem efter operation
- Dig som behöver hjälp att tolka röntgen
- Dig som behöver uppföljning efter kirurgi
Symtom
Tillstånd
- Gallsten
- Hemorrojder
- Ljumskbråck
- Lipom och mjukdelsknölar
- Böld
- Postoperativ sårinfektion
- Refluxsjukdom — kirurgisk bedömning
- Analfissur
- Divertikelsjukdom
- Akut buk — utredningsstöd
Tjänster och undersökningar
- Kirurgisk symtombedömning
- Bedömning av blodprover
- Utredning av gallblåse- och bukbesvär
- Rådgivning kring sår och operationskomplikationer
- Planering för eventuell kirurgisk remiss
- Second opinion inför eller efter operation
Så går det till
- 1Boka och beskriv ditt huvudsakliga besvär online.
- 2Ladda upp tidigare resultat om du har dem — provsvar, undersökningar, läkemedelslista.
- 3Videobesök — genomgång av sjukdomshistoria och riktade frågor.
- 4Tydlig plan — nästa steg, eventuell behandling, och tidsram för uppföljning.
Vad du bör förbereda
- Tidslinje för dina symtom (när det började, vad som utlöser eller lindrar)
- Nuvarande mediciner och doser
- Kända allergier och tidigare sjukdomar
- Tidigare provsvar och undersökningar, med datum om möjligt
- Dina tre viktigaste frågor inför besöket
Ring 112 omedelbart eller uppsök närmaste akutmottagning vid:
- Svår eller plötslig buksmärta
- Upprepade kräkningar
- Hög feber tillsammans med buksymtom, eller feber efter en operation. Kommer samtidigt snabbt påkommen förvirring, kraftig frossa, snabb eller ansträngd andning, hud som blivit fläckig, blek eller blåaktig, eller att du inte kissat på ett dygn — kan det vara sepsis från bukhålan eller från operationsområdet. Ring 112. Feber behöver inte finnas för att det ska vara sepsis.
- Kraftig blödning från ändtarmen
- Andningssvårigheter
- Medvetslöshet eller förvirring
- Snabbt ökande svullnad eller sårinfektion
För icke-akut medicinsk rådgivning i Sverige: ring 1177. Digital vård kan inte ersätta akutsjukvård. Vid tveksamhet — sök vård direkt.
Våra läkare
Se tillgängliga läkare och boka tidVanliga frågor
Kan alla kirurgiska besvär bedömas digitalt?
Många kan bedömas initialt online, men vissa kräver fysisk undersökning eller bilddiagnostik.
Kan ni tolka röntgensvar?
Ja, vi hjälper till att förklara svar och möjliga nästa steg.
Erbjuder ni second opinion inför operation?
Ja, kring diagnoser och operationsförslag.
Vad gör jag vid akuta symtom?
Vi rekommenderar akut fysisk vård eller akutmottagning när det behövs, se säkerhetsrutan.
Måste ett bråck alltid opereras?
Nej, vissa bråck kan följas beroende på symtom och riskfaktorer.
Kan ni följa upp efter operation?
Ja.
Vad gör jag vid feber eller vätska från ett operationssår?
Kontakta oss; vid hög feber eller snabb försämring — sök akut vård.
Behöver alla bråck opereras?
Nej. Symtomfria bråck kan ofta följas, särskilt hos äldre. Det är symtom och risk för inklämning som avgör.
Hur lång tid tar det att återhämta sig efter en operation?
Det varierar helt med ingreppet — vi går igenom just din operation och vad som är rimligt att förvänta sig.
Kan ni ge en second opinion inför en planerad operation?
Ja. Ladda upp tidigare bedömning och undersökningar, så går vi igenom alternativen och vad som talar för och emot ingreppet.
Tjugo vanliga tillstånd
Gallsten
- Vanlig ålder
- Vuxna, vanligare med ålder.
- Bakgrund
- Stenbildning i gallblåsan.
- Symtom
- Smärta under höger revben, illamående, matsmältningsbesvär, ofta efter fet mat.
- Vad läkaren tittar efter
- Symtommönster.
- Utredning
- Klinisk bild, ultraljud via fysisk vård.
- Diagnos
- Bildfynd.
- Behandling
- Beror på symtom, från förväntan till kirurgi.
- Uppföljning
- Enligt symtom.
- Riskfaktorer att känna till
- Övervikt, snabb viktnedgång, genetiska anlag, fet mat och graviditet ökar risken.
- Vanlig missuppfattning
- Att gallsten alltid måste opereras. Små stenar kan vara utan besvär; operation blir aktuell vid täta anfall eller inflammation.
- Prognos
- God, många fall symtomfria.
- Vad du kan göra själv
- Minska fett tillfälligt; attacker utlöses ofta av fettrika måltider.
- När ska du boka?
- Vid återkommande attacker. Vid feber, gulsot eller ihållande smärta — akut vård.
Hemorrojder
- Vanlig ålder
- Vuxna.
- Bakgrund
- Vidgade blodkärl i ändtarmsområdet.
- Symtom
- Klåda, smärta, blödning från ändtarmen.
- Vad läkaren tittar efter
- Symtombild, blödningsmönster.
- Utredning
- Klinisk bild; fysisk undersökning vid osäkerhet eller kvarstående blödning.
- Diagnos
- Klinisk bild.
- Behandling
- Livsstil, receptfri behandling, ibland fysisk åtgärd.
- Uppföljning
- Vid kvarstående besvär.
- Riskfaktorer att känna till
- Vanligt vid graviditet, övervikt och mycket stillasittande. Krystning vid toalettbesök kan förvärra.
- Vanlig missuppfattning
- Att blod i avföringen alltid är hemorrojder. Andra sjukdomar ger samma symtom.
- Prognos
- God.
- Vad du kan göra själv
- Fibrer, vätska och undvik att krysta eller sitta länge på toaletten.
- När ska du boka?
- Vid blod i avföringen — alltid, för att utesluta annat.
Ljumskbråck
- Vanlig ålder
- Alla vuxna åldrar, vanligare män.
- Bakgrund
- Bukinnehåll pressas ut genom en svaghet i bukväggen.
- Symtom
- Svullnad i ljumsken, ibland smärta vid ansträngning.
- Vad läkaren tittar efter
- Svullnadens karaktär, symtom vid ansträngning.
- Utredning
- Klinisk bild; fysisk undersökning för säker bedömning.
- Diagnos
- Klinisk bild med eller utan fysisk undersökning.
- Behandling
- Beror på symtom — uppföljning eller kirurgi.
- Uppföljning
- Enligt symtomutveckling.
- Riskfaktorer att känna till
- Rökning, tunga lyft under längre tid och ärftlighet. Tunga lyft ökar trycket i buken och kan pressa ut bråcket.
- Vanlig missuppfattning
- Att tunga lyft är ofarliga. Bråcket kan bli större av aktivitet som ökar trycket i buken.
- Prognos
- God, kirurgi vid behov ofta effektiv.
- Vad du kan göra själv
- Notera om bråcket går att trycka tillbaka — det är den viktigaste informationen.
- När ska du boka?
- Vid tilltagande besvär. Vid hårt, ömt bråck som inte går tillbaka — akut vård.
Ett bråck som blir smärtsamt, hårt och inte går att trycka tillbaka kan vara en akutsituation — se säkerhetsrutan.
Lipom och mjukdelsknölar
- Vanlig ålder
- Alla vuxna åldrar.
- Bakgrund
- Godartade knölar under huden.
- Symtom
- Mjuk, rörlig knöl, oftast smärtfri.
- Vad läkaren tittar efter
- Karaktär, tillväxthastighet.
- Utredning
- Klinisk bildbedömning.
- Diagnos
- Klinisk bild.
- Behandling
- Uppföljning eller kirurgiskt avlägsnande vid besvär.
- Uppföljning
- Vid förändring.
- Riskfaktorer att känna till
- De kan vara ärftliga. De kan bli större vid viktuppgång, men övervikt orsakar dem inte.
- Vanlig missuppfattning
- Att varje knöl måste tas bort. Du behöver inte behandling om fettknölen inte ger besvär.
- Prognos
- God, godartat i de allra flesta fall.
- Vad du kan göra själv
- Mät knölen och fotografera med jämna mellanrum — tillväxthastighet är det avgörande.
- När ska du boka?
- Vid knöl som växer, ömmar eller sitter fast i underlaget.
Böld
- Vanlig ålder
- Alla åldrar.
- Bakgrund
- Lokal infektion med varbildning.
- Symtom
- Smärtsam, röd, varm svullnad.
- Vad läkaren tittar efter
- Storlek, tecken på spridning.
- Utredning
- Klinisk bildbedömning.
- Diagnos
- Klinisk bild.
- Behandling
- Ibland dränering, ibland antibiotika.
- Uppföljning
- Vid utebliven förbättring.
- Prognos
- God med rätt åtgärd.
- Vad du kan göra själv
- Varma kompresser kan hjälpa i tidigt skede; kläm aldrig.
- När ska du boka?
- Vid växande, öm svullnad eller feber.
Postoperativ sårinfektion
- Vanlig ålder
- Alla åldrar efter kirurgi.
- Bakgrund
- Infektion i operationssår.
- Symtom
- Rodnad, smärta, feber, ibland vätska från såret.
- Vad läkaren tittar efter
- Tecken på spridning eller allvarlig infektion.
- Utredning
- Klinisk bildbedömning.
- Diagnos
- Klinisk bild.
- Behandling
- Sårvård, ibland antibiotika.
- Uppföljning
- Tät till läkning.
- Prognos
- God med tidig åtgärd.
- Vad du kan göra själv
- Rita linje runt rodnaden för att se om den växer.
- När ska du boka?
- Vid växande rodnad, ökad smärta eller feber efter operation.
Hög feber eller snabbt ökande svullnad efter operation kräver akut bedömning — se säkerhetsrutan.
Refluxsjukdom — kirurgisk bedömning
- Vanlig ålder
- Vuxna.
- Bakgrund
- Magsyra läcker upp i matstrupen, ibland med behov av kirurgisk bedömning vid uttalade eller behandlingsresistenta besvär.
- Symtom
- Halsbränna, sura uppstötningar.
- Vad läkaren tittar efter
- Symtomens svårighetsgrad och behandlingssvar.
- Utredning
- Genomgång av tidigare behandling och undersökningar.
- Diagnos
- Klinisk bild med eller utan tidigare utredning.
- Behandling
- Livsstil, läkemedel, i utvalda fall kirurgi.
- Uppföljning
- Enligt behandlingsplan.
- Riskfaktorer att känna till
- Övervikt, rökning, sena måltider och värktabletter med acetylsalicylsyra eller NSAID kan förvärra besvären.
- Vanlig missuppfattning
- Att operation är standardbehandling. Receptfria läkemedel lindrar; operation kan bli aktuell vid stora besvär.
- Prognos
- God med rätt behandlingsnivå.
- Vad du kan göra själv
- Höj huvudändan och ät inte de sista tre timmarna före sänggående.
- När ska du boka?
- Vid otillräcklig effekt av läkemedel efter flera månader.
Analfissur
- Vanlig ålder
- Alla vuxna åldrar.
- Bakgrund
- Liten spricka i ändtarmsöppningen.
- Symtom
- Smärta och blödning vid avföring.
- Vad läkaren tittar efter
- Symtommönster.
- Utredning
- Klinisk bild.
- Diagnos
- Klinisk bild.
- Behandling
- Kost, lokalbehandling.
- Uppföljning
- Vid kvarstående besvär.
- Riskfaktorer att känna till
- Beror ofta på förstoppning. Att hålla tillbaka avföringen när det gör ont kan göra sprickan värre.
- Vanlig missuppfattning
- Att sprickan läker utan att avföringen mjukas. Den läker oftast inom sex veckor, men mjuk avföring gör att den läker snabbare.
- Prognos
- God, läker ofta inom några veckor.
- Vad du kan göra själv
- Mjukgöra avföringen är viktigast — fissuren läker inte om påfrestningen fortsätter.
- När ska du boka?
- Vid besvär över några veckor trots kostförändring.
Divertikelsjukdom
- Vanlig ålder
- Vuxna, vanligare med ålder.
- Bakgrund
- Småfickor i tjocktarmsväggen som kan inflammeras.
- Symtom
- Buksmärta, ofta vänster nedre delen av buken, förändrade avföringsvanor.
- Vad läkaren tittar efter
- Smärtlokalisation, feber.
- Utredning
- Klinisk bild, bilddiagnostik vid uttalade besvär.
- Diagnos
- Klinisk bild med eller utan bildfynd.
- Behandling
- Kost, vid inflammation ibland antibiotika.
- Uppföljning
- Vid kvarstående eller återkommande besvär.
- Riskfaktorer att känna till
- Risken ökar med åldern, fiberfattig kost, förstoppning, rökning och övervikt.
- Vanlig missuppfattning
- Att nötter och frön måste undvikas. Du behöver inte avstå från nötter och frön, vilket har rekommenderats tidigare.
- Prognos
- God, hanterbart hos de flesta.
- Vad du kan göra själv
- Fiberrik kost mellan skov; under akut skov kan lättare kost behövas.
- När ska du boka?
- Vid återkommande skov, eller vid feber med buksmärta.
Akut buk — utredningsstöd
- Vanlig ålder
- Alla åldrar.
- Bakgrund
- Samlingsbegrepp för plötslig, betydande buksmärta som kan kräva kirurgisk bedömning.
- Symtom
- Svår buksmärta, ibland med feber, kräkningar.
- Vad läkaren tittar efter
- Smärtmönster, allmäntillstånd.
- Utredning
- Kräver ofta akut fysisk bedömning.
- Diagnos
- Kräver fysisk undersökning för säker diagnos.
- Behandling
- Enligt orsak.
- Uppföljning
- Enligt fastställd diagnos.
- Prognos
- Varierar starkt med orsak.
- Vad du kan göra själv
- Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du får plötsligt mycket ont i magen. Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.
- När ska du boka?
- Detta är akutvård, inte ett bokat besök.
Svår eller plötsligt påkommen buksmärta är alltid ett akutfall — se säkerhetsrutan.
Knölar under huden — när ska de tas bort?
- Vanlig ålder
- Alla vuxna åldrar.
- Bakgrund
- Godartade knölar — lipom, aterom, ganglion — är mycket vanliga och kräver oftast ingen åtgärd. Det som avgör om något ska undersökas närmare är inte storleken utan tillväxthastigheten, rörligheten och om den ömmar.
- Vanliga symtom
- Mjuk eller fast knöl under huden, oftast smärtfri.
- Vad läkaren tittar efter
- Om knölen är rörlig mot underlaget (godartat tecken), växttakt, och om huden över är förändrad.
- Utredning
- Klinisk bedömning via bild; ultraljud vid osäkerhet.
- Hur bedömningen görs
- Utifrån knölens karaktär och utveckling över tid.
- Behandling
- Ofta ingen; kirurgiskt avlägsnande vid besvär eller osäkerhet.
- Uppföljning
- Vid förändring.
- Riskfaktorer att känna till
- Snabb tillväxt, fast förankring i underlaget, storlek över fem centimeter, djupt läge — alla motiverar närmare utredning.
- Vanlig missuppfattning
- Att alla knölar bör tas bort. De flesta är godartade och kan lämnas i fred om de inte besvärar.
- Vad du kan göra själv
- Fotografera bredvid en linjal med några månaders mellanrum — tillväxt är svår att bedöma på minnet.
- När ska du boka?
- Vid knöl som växer, ömmar, sitter fast eller är över fem centimeter.
- Prognos
- Mycket god — de allra flesta är godartade.
Buksmärta — var den sitter betyder något
- Vanlig ålder
- Alla åldrar.
- Bakgrund
- Smärtans lokalisation är kirurgins mest användbara enskilda ledtråd, eftersom bukens organ ger smärta i karakteristiska områden. Att kunna beskriva var det gör ont — och om smärtan flyttat sig — förändrar ofta bedömningen helt.
- Vanliga symtom
- Smärta i övre eller nedre buken, höger eller vänster sida, ibland vandrande.
- Vad läkaren tittar efter
- Var smärtan började, om den flyttat sig, och samband med måltider eller tarmtömning.
- Utredning
- Klinisk bedömning; blodprov och bilddiagnostik vid behov.
- Hur bedömningen görs
- Lokalisation plus tidsförlopp styr utredningsriktningen.
- Behandling
- Beror på orsak.
- Uppföljning
- Enligt fynd.
- Riskfaktorer att känna till
- Ålder, tidigare bukkirurgi, gallsten, inflammatorisk tarmsjukdom.
- Vanlig missuppfattning
- Att buksmärta som flyttar sig betyder att det inte är allvarligt. Vandrande smärta från naveln mot höger nedre buk är tvärtom klassiskt för blindtarmsinflammation.
- Vad du kan göra själv
- Peka med ett finger var det gör ont mest — kan du peka exakt är det mer informativt än en diffus beskrivning.
- När ska du boka?
- Vid buksmärta över några dagar. Vid svår, plötslig smärta — akut vård.
- Prognos
- God vid korrekt lokaliserad diagnos.
Förberedelser inför planerad operation
- Vanlig ålder
- Alla vuxna åldrar.
- Bakgrund
- Vad patienten gör veckorna före en operation påverkar utfallet mer än många tror. Rökstopp fyra veckor före minskar risken för sårinfektion och lungkomplikationer betydligt — en av de mest effektiva enskilda åtgärderna som finns.
- Vanliga symtom
- Ej tillämpligt — detta är förberedelse.
- Vad läkaren tittar efter
- Läkemedel som behöver pausas, rökning, blodsockerkontroll och fysisk kondition.
- Utredning
- Genomgång av läkemedelslista och samsjuklighet.
- Hur bedömningen görs
- Utifrån ingreppets omfattning och patientens riskprofil.
- Behandling
- Ej tillämpligt — optimering inför ingreppet.
- Uppföljning
- Fram till operationsdatum.
- Riskfaktorer att känna till
- Rökning, dåligt kontrollerad diabetes, blodförtunnande läkemedel, övervikt, låg fysisk aktivitet.
- Vanlig missuppfattning
- Att det är för sent att sluta röka strax innan operation. Fyra veckors rökstopp ger mätbar effekt — det är aldrig för sent att börja.
- Vad du kan göra själv
- Rökstopp, fysisk aktivitet och god blodsockerkontroll — alla tre har dokumenterad effekt på komplikationsrisken.
- När ska du boka?
- Så snart du fått ett operationsdatum, för genomgång av vad du kan göra själv.
- Prognos
- Betydligt lägre komplikationsrisk med god förberedelse.
Bråck efter tidigare operation (ärrbråck)
- Vanlig ålder
- Alla vuxna åldrar som opererats i buken.
- Bakgrund
- Ärrbråck uppstår när bukväggen försvagas i ett gammalt operationsärr. Det är vanligt — särskilt efter större bukkirurgi — och tenderar att växa över tid, vilket gör att tidig bedömning ofta ger fler behandlingsalternativ än sen.
- Vanliga symtom
- Utbuktning i eller nära ett operationsärr, ofta tydligare vid ansträngning eller hosta.
- Vad läkaren tittar efter
- Storlek, om det går att trycka tillbaka, och om det ger symtom.
- Utredning
- Klinisk bedömning; CT vid större bråck inför planering.
- Hur bedömningen görs
- Utifrån storlek, symtom och patientens övriga hälsa.
- Behandling
- Observation vid små, symtomfria bråck; kirurgi vid symtom eller tillväxt.
- Uppföljning
- Du behöver bara söka vård om du har besvär. Kontakta i så fall mottagningen där du opererades.
- Riskfaktorer att känna till
- Övervikt, rökning, sårinfektion efter första operationen, upprepade bukoperationer, kronisk hosta, tungt lyft för tidigt efter operation.
- Vanlig missuppfattning
- Att små ärrbråck alltid växer och måste opereras direkt. Många kan följas — men de blir sällan mindre.
- Vad du kan göra själv
- Rökstopp och viktnedgång minskar både risken för tillväxt och för återfall efter operation.
- När ska du boka?
- Vid utbuktning i ett operationsärr, särskilt om den växer eller ger obehag. Vid hårt, ömt bråck — akut vård.
- Prognos
- God vid planerad operation; sämre vid akut inklämning.
När kirurgi inte är rätt svar
- Vanlig ålder
- Alla vuxna åldrar.
- Bakgrund
- En betydande del av kirurgins utveckling de senaste decennierna har handlat om att operera mindre, inte mer. Flera tillstånd som rutinmässigt opererades förr behandlas idag lika bra eller bättre utan kirurgi — och det är ofta i den diskussionen en second opinion har störst värde.
- Vanliga symtom
- Varierar — detta handlar om behandlingsval.
- Vad läkaren tittar efter
- Symtomens svårighetsgrad, förväntad nytta av kirurgi, och risker i förhållande till patientens övriga hälsa.
- Utredning
- Genomgång av tidigare utredning och operationsförslag.
- Hur bedömningen görs
- Genom att väga förväntad funktionsvinst mot risk och alternativ.
- Behandling
- Konservativ behandling där evidensen stödjer det.
- Uppföljning
- Enligt vald strategi.
- Riskfaktorer att känna till
- Hög ålder, hjärt- eller lungsjukdom, rökning, dåligt kontrollerad diabetes — alla höjer tröskeln för kirurgi.
- Vanlig missuppfattning
- Att en operationsremiss betyder att operation är det enda alternativet. Det finns nästan alltid ett val, och du har rätt att förstå alternativen.
- Vad du kan göra själv
- Fråga alltid: vad händer om vi väntar? Vad är alternativen? Vad är sannolikheten att jag blir bättre?
- När ska du boka?
- Inför beslut om planerad operation, för en oberoende genomgång.
- Prognos
- Ofta lika god med konservativ behandling vid rätt indikation.
Obesitaskirurgi — vad ingreppet innebär
- Vanlig ålder
- Vuxna. I de flesta regioner övervägs operation från 18 år; det är alltid en individuell bedömning.
- Bakgrund
- Fetma kallas också obesitas. De tre metoderna i bruk är gastric sleeve, som är vanligast, gastric bypass och duodenal switch. Vid sleeve opereras ungefär två tredjedelar av magsäcken bort. Vid bypass kopplas en stor del av magsäcken och första delen av tunntarmen bort.
- Vanliga symtom
- Inte ett sjukdomssymtom — det här handlar om vad operationen gör. Efteråt blir du mätt snabbare. De första dagarna är det vanligt med ont i magen och illamående.
- Vad läkaren tittar efter
- Hur kraftig fetman är, andra sjukdomar, läkemedel och ålder. Det är alltid en kirurg specialiserad på fetmaoperationer som avgör om du kan opereras.
- Utredning
- Individuell bedömning. Vad som krävs skiljer sig mellan regioner — ofta BMI över 40, eller över 35 tillsammans med en sjukdom som beror på övervikten, plus seriösa försök att minska vikten.
- Hur bedömningen görs
- Utifrån fetmans grad, samsjuklighet och om du är beredd att ändra matvanor före och efter operationen.
- Behandling
- Titthålskirurgi i narkos, oftast 40 till 90 minuter. Du stannar vanligen en till två dagar på sjukhuset.
- Uppföljning
- Kontroller och vitamintillskott resten av livet — se kortet om uppföljning efter obesitaskirurgi.
- Riskfaktorer att känna till
- Tidiga komplikationer är blödning och läckage från en skarv, samt blodpropp och lunginflammation. Efter gastric bypass kan tarmvred uppstå senare, särskilt efter viktnedgång.
- Vanlig missuppfattning
- Att operationen tar dig ner till normalvikt. De flesta når inte BMI under 25, men tappar ofta 25 till 30 procent av vikten. En annan missuppfattning är att det bara handlar om en mindre magsäck — hungersignalerna minskar också.
- Vad du kan göra själv
- Rökstopp före operationen, ät sakta och tugga ordentligt efteråt, ta de vitaminer du är ordinerad varje dag, och rör på dig — en daglig promenad räcker som start.
- När ska du boka?
- När du vill gå igenom om kirurgi är ett alternativ, eller få en second opinion kring metod och vad som krävs i din region.
- Prognos
- Efter fem år ligger viktnedgången oftast på 20 till 30 procent efter sleeve eller bypass. Många med typ 2-diabetes kan minska eller sluta med medicineringen.
Hög feber eller snabbt ökande svullnad efter operation kräver akut bedömning — se säkerhetsrutan.
Uppföljning efter obesitaskirurgi — näring, vitaminer, vikt
- Vanlig ålder
- Alla vuxna åldrar efter en fetmaoperation.
- Bakgrund
- Operationen försämrar upptaget av vitaminer och mineraler. Alla som opererats behöver tillskott av kalk, D-vitamin, B-vitamin och järn resten av livet, och gå på kontroller så att brister upptäcks i tid.
- Vanliga symtom
- Trötthet vid järnbrist, dumping — illamående, kallsvett och matthet om du äter för fort — och senare viktuppgång hos en del. Vid tarmvred gör det väldigt ont i hela magen, med illamående och kräkningar.
- Vad läkaren tittar efter
- Om du tar tillskotten, blodvärden för järn, B12, D-vitamin och kalk, vikten och om du har buksmärta efter måltid.
- Utredning
- Årliga blodprover: blodvärde, järnstatus, B12, folat, D-vitamin och kalk. De första två åren sker kontrollerna oftast på den opererande kliniken.
- Hur bedömningen görs
- Livslång uppföljning. Efter två år tar primärvården ofta över de årliga proven, medan den opererande enheten gör längre kontroller.
- Behandling
- Dagliga tillskott enligt ordination — kalk med D-vitamin, B12 och järn, plus multivitamin. Normala provsvar betyder inte att du får sluta.
- Uppföljning
- Resten av livet. Det är viktigt att tidigt upptäcka brist på till exempel B12, D-vitamin och järn.
- Riskfaktorer att känna till
- Att sluta med tillskotten. Efter gastric bypass kan tarmvred uppstå livet ut. Sleeve ger oftare halsbränna. Alkoholen tas upp snabbare än före operationen.
- Vanlig missuppfattning
- Att du kan sluta med vitaminerna när blodproven är normala. Normala värden betyder inte att tillskotten får avbrytas — behovet är livslångt.
- Vad du kan göra själv
- Ta de tabletter och vitaminer du är ordinerad varje dag. Ät sakta, tugga ordentligt och undvik att äta för mycket fett eller socker på en gång. Gå på de kontroller du kallas till.
- När ska du boka?
- För genomgång av tillskott, vikten eller prover efter operationen. Vid svår, plötslig smärta — akut vård.
- Prognos
- De flesta håller en lägre vikt i många år. En del går upp något efter några år. Brister går att förebygga om tillskott och kontroller sköts.
Navelbråck
- Vanlig ålder
- Både barn och vuxna. Hos barn under fyra år försvinner navelbråck oftast utan operation.
- Bakgrund
- Bråck i magen är vanligast i närheten av naveln. En försvagning i bukväggen gör att bukhinnan tränger fram som en utbuktning — navelbråck.
- Vanliga symtom
- En mjuk utbuktning under huden vid naveln. Den kan kännas öm och går ofta att trycka tillbaka med fingrarna.
- Vad läkaren tittar efter
- Om utbuktningen går att trycka tillbaka, om den ger besvär, och om den blivit hård eller svullen.
- Utredning
- Klinisk bedömning. De flesta behöver ingen behandling.
- Hur bedömningen görs
- Utifrån besvär, inte enbart att bråcket finns. Stora besvär talar för operation; små besvär kan följas.
- Behandling
- De flesta behöver ingen. Vid stora besvär opereras bråcket, oftast med titthål. Hos vuxna förstärks bukväggen med ett nät. Barn under fyra år opereras vanligen inte.
- Uppföljning
- Det är olika om man behöver komma på återbesök efter operationen. Du får veta på mottagningen vad som gäller för dig.
- Riskfaktorer att känna till
- Ett bråck som blir hårt eller svullet, med kraftig smärta, illamående eller kräkningar, kan vara inklämt.
- Vanlig missuppfattning
- Att navelbråck alltid måste opereras. De flesta behöver ingen behandling, och hos små barn försvinner bråcket oftast av sig själv.
- Vad du kan göra själv
- Har du bara lite besvär kan du då och då trycka tillbaka bråcket med fingrarna, om det går lätt. Notera om det slutar gå tillbaka.
- När ska du boka?
- Om du tror att du har navelbråck och det ger besvär. Vid hårt, ömt bråck som inte går tillbaka — akut vård.
- Prognos
- God. Hos barn under fyra år försvinner navelbråck oftast utan operation. Hos vuxna förstärker nätet bukväggen så att bråcket inte ska komma tillbaka.
Ett bråck som blir smärtsamt, hårt och inte går att trycka tillbaka kan vara en akutsituation — se säkerhetsrutan.
Pilonidalsinus
- Vanlig ålder
- Vanligast mellan 15 och 30 år, oftare män.
- Bakgrund
- Pilonidalcysta kallas även pilonidalsinus. Den sitter i mitten av ryggslutet, där skinkorna delar sig. Hårstrån och inflammation i en hårsäck kan ge en kanal under huden och ibland en böld.
- Vanliga symtom
- Illaluktande vätska från ryggslutet, svullnad och ömhet, en knöl eller böld som gör ont och känns varm, och ibland små gropar där fistlar mynnar. Lätt feber kan förekomma men är ovanligt.
- Vad läkaren tittar efter
- Läget i ryggslutet, öppningar i huden och om det syns hår i botten. Den typiska platsen ger oftast diagnosen.
- Utredning
- Klinisk bild — den typiska lokalisationen räcker oftast.
- Hur bedömningen görs
- Utifrån om det är en akut böld, lindriga besvär eller återkommande besvär när infektionen klingat av.
- Behandling
- Ibland läker det av sig själv. En böld som gör mycket ont töms på var. Vid återkommande besvär kan området opereras bort, men det är ovanligt. Antibiotika behövs sällan.
- Uppföljning
- Efter tömning eller operation behövs sårvård tills det läkt.
- Riskfaktorer att känna till
- Långvarigt stillasittande med tryck mot ryggslutet. Återfall är vanligare utan hårborttagning; rökning och övervikt nämns också.
- Vanlig missuppfattning
- Att pilonidalsinus alltid måste opereras eller behandlas med antibiotika. Många läker utan operation, och antibiotika är sällan indicerat.
- Vad du kan göra själv
- Raka bort hår i området, håll det torrt och rent och låt det lufttorka. Ha luftiga kläder och undvik att sitta stilla längre stunder.
- När ska du boka?
- Vid böld, eller om det kommer vätska eller var från ryggslutet.
- Prognos
- Många blir av med besvären. Återfall och sårläkningsproblem är dock vanliga, vilket gör att operation ska göras av kirurg van vid ingreppet.
Blindtarmsinflammation
- Vanlig ålder
- Vanligast mellan tio och tjugofem år, men du kan bli sjuk oavsett ålder.
- Bakgrund
- Det är inte själva blindtarmen som är inflammerad, utan det lilla bihanget på den. Ett annat ord är appendicit.
- Vanliga symtom
- Ont runt naveln som ofta flyttar sig till magens nedre högra del, mer ont när du rör dig, hostar eller nyser, illamående och dålig aptit. Feber kommer ofta efter något dygn och är oftast ganska låg.
- Vad läkaren tittar efter
- Smärtmönstret — särskilt om smärtan vandrat mot höger nedre buk — ömhet där, och allmäntillståndet.
- Utredning
- Kräver akut fysisk bedömning. Läkaren känner på magen och tar blodprov; ibland ultraljud eller datortomografi.
- Hur bedömningen görs
- I första hand kliniskt. Bilddiagnostik används när bilden är oklar, inte rutinmässigt vid varje buksmärta.
- Behandling
- Oftast operation, vanligen med titthål, några timmar efter att diagnosen ställts. Ibland antibiotika i stället, till exempel om du inte bör sövas.
- Uppföljning
- Oftast inget återbesök efter titthålsoperation. Efter brusten blindtarm kan återbesök behövas.
- Riskfaktorer att känna till
- Bihanget kan brista. Hos vuxna kan det ta upp till tre dagar från de första besvären; hos barn kan det gå mycket fortare. Brusten blindtarm kan ge bukhinneinflammation.
- Vanlig missuppfattning
- Att smärtan måste sitta till höger från början, annars är det inte blindtarm. Den börjar ofta runt naveln och flyttar sig sedan.
- Vad du kan göra själv
- Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du tror att du har blindtarmsinflammation. Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.
- När ska du boka?
- Detta är akutvård, inte ett bokat besök.
- Prognos
- Mycket god vid tidig behandling. Efter titthålsoperation är de flesta helt återställda efter ungefär en vecka.
Misstänkt blindtarmsinflammation är alltid ett akutfall — se säkerhetsrutan.
Kontakt
Informationen på denna sida är allmän patientinformation och ersätter inte individuell medicinsk bedömning. Digital vård har begränsningar och kan inte hantera akuta tillstånd — se akutrutan ovan. Vid osäkerhet, kontakta vården eller ring 112/1177.
Om innehållet
Informationen bygger på svenska kunskapskällor, främst 1177 Vårdguiden, Internetmedicin och Läkemedelsboken. Den är allmän patientinformation och ersätter inte individuell medicinsk bedömning.
