Urologimottagning

Specialistbedömning av urinvägar, prostata, njurar och manlig hälsa — evidensbaserade videokonsultationer, second opinion och uppföljning.

Boka tid Kontakta oss

Tider på svenska, engelska och arabiska
Evidensbaserad vård
Skriftlig plan efter varje besök

Om mottagningen

Urologi omfattar urinvägar, njurar, prostata och manlig reproduktiv hälsa. Det är ett område där en påfallande stor andel av patienterna väntat länge innan de sökt — inte för att symtomen är milda, utan för att ämnet upplevs som privat. Den fördröjningen är det verkliga kliniska problemet inom urologin: många tillstånd är enkla att behandla tidigt och betydligt svårare sent.

Vi behandlar det här som vilket medicinskt område som helst — rakt, sakligt och utan omskrivningar. Att besöket sker hemifrån gör dessutom att många tar upp saker de skjutit upp i flera år.

Vem vi hjälper

Dig med täta urinträngningar
Män med prostatabesvär
Dig med njursten
Dig med blod i urinen
Dig med återkommande urinvägsinfektioner
Dig med svårigheter att tömma blåsan
Dig med testikelsmärta
Dig efter urologisk operation
Dig med urinläckage
Dig med bäckensmärta
Män med erektionsproblem
Dig med avvikande PSA-prov
Dig som önskar second opinion

Symtom

Tillstånd

Urinvägsinfektion
Prostataförstoring
Prostatacancer — PSA-uppföljning
Njursten
Urininkontinens
Erektil dysfunktion
Testikelsmärta
Blåstömningssvårighet
Bäckensmärta
Återkommande urinvägsinfektioner

Tjänster och undersökningar

Medicinsk genomgång och symtombedömning
Tolkning av blodprover och urinprover
Bedömning av njursten
Utvärdering av prostatabesvär
Tolkning av PSA-prov
Second opinion
Uppföljning efter operation

Så går det till

1Boka och beskriv ditt huvudsakliga besvär online.
2Ladda upp tidigare resultat om du har dem — provsvar, undersökningar, läkemedelslista.
3Videobesök — genomgång av sjukdomshistoria och riktade frågor.
4Tydlig plan — nästa steg, eventuell behandling, och tidsram för uppföljning.

Vad du bör förbereda

Tidslinje för dina symtom (när det började, vad som utlöser eller lindrar)
Nuvarande mediciner och doser
Kända allergier och tidigare sjukdomar
Tidigare provsvar och undersökningar, med datum om möjligt
Dina tre viktigaste frågor inför besöket

Ring 112 omedelbart eller uppsök närmaste akutmottagning vid:

Oförmåga att kissa
Plötslig svår testikelsmärta
Hög feber med urinvägssymtom. Kommer samtidigt snabbt påkommen förvirring, kraftig frossa, snabb eller ansträngd andning, hud som blivit fläckig, blek eller blåaktig, eller att du kissar påtagligt mindre än du brukar — kan det vara urosepsis, blodförgiftning utgången från urinvägarna. Ring 112. Feber behöver inte finnas för att det ska vara sepsis.
Kraftig blödning i urinen
Svår smärta med illamående och feber
Medvetandepåverkan eller svår svaghet

För icke-akut medicinsk rådgivning i Sverige: ring 1177. Digital vård kan inte ersätta akutsjukvård. Vid tveksamhet — sök vård direkt.

Våra läkare

Se tillgängliga läkare och boka tid

Vanliga frågor

När ska jag boka urologisk bedömning?

Vid urinvägsbesvär, blod i urinen, prostataproblem eller återkommande infektioner.

Behöver jag prover innan besöket?

Inte alltid, specialisten bedömer vad som behövs.

Kan ni tolka CT, MR eller ultraljud?

Ja.

Kan onlinebesök ersätta fysisk vård?

Vissa tillstånd kräver fysisk undersökning eller akut vård; onlinebesök passar många bedömningar och uppföljningar.

Erbjuder ni second opinion?

Ja, kring diagnos och behandling.

Kan ni följa upp PSA-värden?

Ja.

Vad gör jag vid plötslig testikelsmärta?

Sök akut vård omedelbart, se säkerhetsrutan.

Måste jag genomgå fysisk undersökning?

Inte alltid. Mycket går att bedöma via samtal och provsvar — vi säger tydligt när en fysisk undersökning verkligen behövs.

Kan jag boka för något jag skjutit upp länge?

Ja, och det är vanligare än du tror. Hur länge du väntat påverkar aldrig hur vi bemöter dig.

Behöver jag remiss för att boka?

Nej, du bokar direkt hos oss utan remiss. Har du redan utretts någon annanstans är det värdefullt att ladda upp de svaren inför besöket.

Femton vanliga tillstånd

Urinvägsinfektion

Vanlig ålder: Alla åldrar.
Bakgrund: Bakteriell infektion i urinvägarna.
Symtom: Sveda vid urinering, täta trängningar.
Vad läkaren tittar efter: Feber, flanksmärta (tecken på njurpåverkan).
Utredning: Urinprov.
Diagnos: Symtom och urinprov.
Behandling: Antibiotika vid behov, riklig vätska.
Uppföljning: Vid kvarstående besvär eller feber.
Prognos: God.
Vad du kan göra själv: Drick rikligt, kissa ofta och håll dig inte.
När ska du boka?: Vid besvär över två dygn. Vid feber eller flanksmärta — samma dag.

Prostataförstoring (godartad)

Vanlig ålder: Män, vanligare med stigande ålder.
Bakgrund: Godartad förstoring av prostatakörteln.
Symtom: Svag urinstråle, täta trängningar, nattlig urinering.
Vad läkaren tittar efter: Symtombild och påverkan på vardagen.
Utredning: Symtomskattning, PSA-prov.
Diagnos: Klinisk bild med eller utan provsvar.
Behandling: Livsstil, läkemedel, i vissa fall kirurgi.
Uppföljning: Regelbunden.
Prognos: God symtomkontroll möjlig.
Vad du kan göra själv: Undvik stora vätskemängder sent på kvällen, och minska alkohol och koffein — båda förvärrar trängningarna.
När ska du boka?: När nattliga toalettbesök eller svag stråle stör din vardag eller sömn.

Prostatacancer — PSA-uppföljning

Vanlig ålder: Män, vanligare med stigande ålder.
Bakgrund: Uppföljning av avvikande eller känt PSA-värde.
Symtom: Ofta symtomfritt vid tidig upptäckt.
Vad läkaren tittar efter: PSA-utveckling över tid.
Utredning: Genomgång av tidigare PSA-prov och undersökningar.
Diagnos: Kräver ofta specialistutredning för bekräftelse.
Behandling: Enligt specialistplan.
Uppföljning: Regelbunden PSA-kontroll.
Prognos: Varierar mycket, ofta god vid tidig upptäckt.
Vad du kan göra själv: Undvik samlag och hård cykling två dygn före PSA-prov — båda kan höja värdet falskt.
När ska du boka?: Vid förhöjt eller stigande PSA, eller för planerad uppföljning.

Njursten

Vanlig ålder: Vuxna.
Bakgrund: Mineralutfällningar i njure eller urinvägar.
Symtom: Plötslig svår flanksmärta, ibland blod i urinen.
Vad läkaren tittar efter: Smärtmönster.
Utredning: Klinisk bild, bilddiagnostik via fysisk vård vid akuta besvär.
Diagnos: Bilddiagnostik.
Behandling: Smärtlindring, vätska, ibland fysisk åtgärd.
Uppföljning: Enligt förlopp.
Prognos: God, många stenar avgår spontant.
Vad du kan göra själv: Drick tills urinen är ljus — den enskilt mest effektiva förebyggande åtgärden.
När ska du boka?: Vid återkommande stenanfall. Vid svår smärta med feber — akut vård.

Svår smärta som inte går över, eller feber, kräver akut vård — se säkerhetsrutan.

Urininkontinens

Vanlig ålder: Alla vuxna åldrar, vanligare med ålder.
Bakgrund: Ofrivilligt urinläckage, flera möjliga orsaker.
Symtom: Läckage vid ansträngning, trängning eller båda.
Vad läkaren tittar efter: Typ av läckage och påverkan på vardagen.
Utredning: Anamnes, symtomdagbok.
Diagnos: Klinisk bild.
Behandling: Bäckenbottenträning, livsstil, ibland läkemedel eller kirurgi.
Uppföljning: Enligt behandlingsplan.
Prognos: God förbättring möjlig med rätt åtgärd.
Vad du kan göra själv: Bäckenbottenträning har god dokumenterad effekt men kräver minst tre månaders regelbundenhet innan resultatet syns.
När ska du boka?: När läckaget påverkar din vardag — oavsett hur länge du haft det.

Erektil dysfunktion

Vanlig ålder: Vuxna män, vanligare med ålder.
Bakgrund: Kan bero på kärlsjukdom, hormoner eller andra medicinska orsaker.
Symtom: Svårighet att uppnå eller bibehålla erektion.
Vad läkaren tittar efter: Bakomliggande riskfaktorer (hjärt-kärlsjukdom, diabetes).
Utredning: Anamnes, ibland blodprov.
Diagnos: Klinisk bild.
Behandling: Riktad mot orsak, läkemedel vid behov.
Uppföljning: Enligt behov.
Prognos: God, ofta behandlingsbart.
Vad du kan göra själv: Se över blodtryck, blodsocker och rökning — erektil dysfunktion är ofta ett tidigt tecken på kärlpåverkan.
När ska du boka?: Vid besvär över tre månader; det är också ett skäl att kontrollera hjärt-kärlhälsan.

Testikelsmärta och svullnad (icke-akut)

Vanlig ålder: Alla åldrar.
Bakgrund: Flera möjliga orsaker, från infektion till godartade förändringar.
Symtom: Smärta eller svullnad i pungen.
Vad läkaren tittar efter: Debut och karaktär av smärtan.
Utredning: Klinisk bild; plötslig svår smärta kräver akut fysisk bedömning för att utesluta testikeltorsion.
Diagnos: Beror på fynd.
Behandling: Riktad mot orsak.
Uppföljning: Enligt fynd.
Prognos: Varierar med orsak.
Vad du kan göra själv: Ingen egenvård vid plötslig svår smärta — det är tidskritiskt.
När ska du boka?: Vid plötslig svår testikelsmärta: akut vård omedelbart, inte bokat besök.

Plötslig svår testikelsmärta är en akutsituation — se säkerhetsrutan.

Blåstömningssvårighet

Vanlig ålder: Vuxna, vanligare hos män med prostatabesvär.
Bakgrund: Svårighet att tömma blåsan helt.
Symtom: Svag stråle, känsla av ofullständig tömning.
Vad läkaren tittar efter: Bakomliggande orsak.
Utredning: Symtombild, ibland vidareutredning.
Diagnos: Klinisk bild.
Behandling: Riktad mot orsak.
Uppföljning: Enligt behandling.
Prognos: God med rätt åtgärd.
Vad du kan göra själv: Notera om du känner dig helt tömd efteråt — kvarstående känsla av fyllnad är ett viktigt tecken.
När ska du boka?: Vid tilltagande svårigheter. Vid oförmåga att kissa alls — akut vård.

Bäckensmärta

Vanlig ålder: Alla vuxna åldrar.
Bakgrund: Smärta i bäckenet med flera möjliga orsaker.
Symtom: Ihållande eller återkommande bäckensmärta.
Vad läkaren tittar efter: Smärtmönster, associerade symtom.
Utredning: Anamnes, ibland vidareutredning.
Diagnos: Beror på fynd.
Behandling: Riktad mot orsak.
Uppföljning: Enligt behov.
Prognos: Varierar med orsak.
Vad du kan göra själv: Notera samband med urinering, tarmtömning och sittande — det pekar mot olika orsaker.
När ska du boka?: Vid bäckensmärta över några veckor.

Återkommande urinvägsinfektioner

Vanlig ålder: Alla åldrar, vanligare kvinnor.
Bakgrund: Upprepade infektioner i urinvägarna.
Symtom: Återkommande sveda, täta trängningar.
Vad läkaren tittar efter: Mönster och frekvens.
Utredning: Urinprov, ibland vidareutredning för bakomliggande orsak.
Diagnos: Klinisk bild och provsvar.
Behandling: Riktad behandling, ibland förebyggande åtgärder.
Uppföljning: Regelbunden.
Prognos: God med rätt utredning och behandling.
Vad du kan göra själv: Kissa efter samlag och undvik intimtvål. Efter menopaus har lokalt östrogen god förebyggande effekt.
När ska du boka?: Vid tre eller fler infektioner per år.

Blod i urinen — urologisk bedömning

Vanlig ålder: Alla vuxna åldrar; ökad betydelse efter 50 år.
Bakgrund: Synligt blod i urinen hos vuxna ska alltid utredas, även vid en engångsförekomst och även om det försvinner. De flesta orsaker är godartade, men det är också det viktigaste tidiga symtomet vid urinblåsecancer — där tidig upptäckt påverkar prognosen påtagligt.
Vanliga symtom: Röd eller brunfärgad urin, med eller utan smärta.
Vad läkaren tittar efter: Om det finns smärta (talar oftare för sten eller infektion) eller om blödningen är helt smärtfri (kräver mer utredning).
Utredning: Urinprov och odling; cystoskopi och bilddiagnostik via fysisk vård vid synlig hematuri.
Hur bedömningen görs: Utifrån ålder, rökhistorik och om blodet var synligt eller endast i provsvar.
Behandling: Riktad mot orsak.
Uppföljning: Enligt fynd.
Riskfaktorer att känna till: Rökning (dominerande riskfaktor för urinblåsecancer), ålder över 50, yrkesexponering för färgämnen och kemikalier, tidigare strålbehandling mot bäckenet.
Vanlig missuppfattning: Att blod som bara syns en gång kan ignoreras. Det är just engångsblödningar som oftast fördröjer diagnos.
Vad du kan göra själv: Notera färg, om det gjorde ont, och om du ätit rödbetor eller tagit läkemedel som färgar urinen.
När ska du boka?: Vid varje förekomst av synligt blod i urinen. Vänta inte på att det ska återkomma.
Prognos: God — de flesta orsaker är godartade, och de allvarligare upptäcks tidigt.

Prostatabesvär — utreda utan onödig oro

Vanlig ålder: Män från 50 år, tidigare vid ärftlighet.
Bakgrund: Många män skjuter upp prostatabesvär av rädsla för cancerbesked — trots att godartad prostataförstoring är långt vanligare och att PSA-provet i sig inte ställer någon diagnos. Att förstå vad provet faktiskt betyder minskar ofta oron avsevärt.
Vanliga symtom: Svag stråle, nattliga toalettbesök, känsla av ofullständig tömning, trängningar.
Vad läkaren tittar efter: Symtomens svårighetsgrad, PSA-värde i relation till ålder, och PSA-utveckling över tid.
Utredning: PSA, symtomskattning; vidare utredning (MR, biopsi) endast vid indikation.
Hur bedömningen görs: Genom att väga symtombild mot PSA-trend snarare än ett enstaka värde.
Behandling: Läkemedel vid godartad förstoring; vidare utredning vid misstanke.
Uppföljning: Regelbunden PSA-kontroll vid förhöjda värden.
Riskfaktorer att känna till: Ålder, ärftlighet (far eller bror med prostatacancer ökar risken betydligt), afrikanskt ursprung.
Vanlig missuppfattning: Att förhöjt PSA betyder cancer. De flesta förhöjda värden beror på godartad förstoring, infektion eller inflammation.
Vad du kan göra själv: Kartlägg ärftlighet — far, bröder och deras ålder vid eventuell diagnos styr hur tidigt kontroller bör börja.
När ska du boka?: Vid urinbesvär från 50 år, eller från 45 vid ärftlighet.
Prognos: Mycket god — de flesta har godartade orsaker, och prostatacancer upptäckt tidigt har god prognos.

Erektil dysfunktion som varningssignal

Vanlig ålder: Vuxna män, ökande med ålder.
Bakgrund: Erektil dysfunktion har hos många en kärlrelaterad orsak — och eftersom penis blodkärl är smalare än hjärtats kranskärl ger de ofta symtom tidigare. Det innebär att erektionsproblem kan vara ett tidigt varningstecken för hjärt-kärlsjukdom, ofta flera år innan hjärtsymtom uppstår.
Vanliga symtom: Gradvis försämrad erektionsförmåga, ofta samtidigt vid onani och samlag (talar för kroppslig orsak snarare än psykologisk).
Vad läkaren tittar efter: Om debuten var gradvis eller plötslig, och om morgonerektioner finns kvar.
Utredning: Blodtryck, blodfetter, blodsocker, testosteron.
Hur bedömningen görs: Genom att skilja kärlrelaterad, hormonell och psykologisk orsak.
Behandling: Behandling av bakomliggande riskfaktorer; läkemedel; psykologiskt stöd vid behov.
Uppföljning: Enligt fynd.
Riskfaktorer att känna till: Diabetes, högt blodtryck, höga blodfetter, rökning, övervikt, vissa läkemedel — samma riskfaktorer som för hjärtsjukdom.
Vanlig missuppfattning: Att det bara handlar om sexlivet. Det är också en möjlighet att upptäcka hjärt-kärlrisk i tid.
Vad du kan göra själv: Notera om morgonerektioner finns kvar — det talar för att mekaniken fungerar och pekar mot psykologisk orsak.
När ska du boka?: Vid besvär över tre månader, och alltid som ett skäl att kontrollera hjärt-kärlhälsan.
Prognos: God — både erektionsproblemen och de underliggande riskfaktorerna är oftast behandlingsbara.

Överaktiv blåsa

Vanlig ålder: Alla vuxna åldrar, vanligare med stigande ålder och hos kvinnor.
Bakgrund: Plötsliga, svårkontrollerade urinträngningar utan infektion. Ett av de mest livskvalitetspåverkande urologiska tillstånden — många planerar sin vardag efter toalettillgång — men också ett av de mest behandlingsbara.
Vanliga symtom: Plötsliga trängningar, täta toalettbesök dag och natt, ibland läckage före man hinner fram.
Vad läkaren tittar efter: Frekvens, volymer och om det finns läckage vid trängning eller vid ansträngning (olika typer, olika behandling).
Utredning: Miktionslista (dryck och urinmängder i två dygn) är det mest värdefulla underlaget; urinprov för att utesluta infektion.
Hur bedömningen görs: Utifrån miktionslistan och typ av läckage.
Behandling: Blåsträning, minskad koffein- och alkoholkonsumtion, läkemedel vid otillräcklig effekt.
Uppföljning: Efter påbörjad behandling.
Riskfaktorer att känna till: Ålder, hög koffein- och alkoholkonsumtion, övervikt, neurologisk sjukdom, tidigare bäckenkirurgi.
Vanlig missuppfattning: Att man ska dricka mindre. Koncentrerad urin irriterar blåsan och förvärrar ofta trängningarna — minska koffein och alkohol istället för total vätskemängd.
Vad du kan göra själv: För miktionslista i två dygn innan besöket — det förändrar ofta bedömningen helt.
När ska du boka?: När trängningarna styr din vardag eller stör sömnen.
Prognos: God — de flesta får betydande förbättring.

Sexuellt överförbara infektioner — provtagning och oro

Vanlig ålder: Alla sexuellt aktiva åldrar, vanligast unga vuxna.
Bakgrund: Många STI ger inga symtom alls, särskilt klamydia — vilket gör att de sprids vidare och kan ge komplikationer som infertilitet innan de upptäcks. Samtidigt är tröskeln att söka hög av oro för bemötande. Att sänka den tröskeln är i sig en klinisk vinst.
Vanliga symtom: Ofta inga. Vid symtom: flytningar, sveda vid urinering, sår eller utslag i underlivet.
Vad läkaren tittar efter: Riskexponering, tid sedan exponering (påverkar när prov är tillförlitligt), och symtombild.
Utredning: Prov för klamydia och gonorré; blodprov för hiv och syfilis. Provtagning sker via fysisk vård eller självprovtagning beroende på region.
Hur bedömningen görs: Genom att bedöma vilka prover som är relevanta och när de bör tas.
Behandling: Antibiotika vid bakteriell infektion; partnerspårning är lagstadgad vid vissa infektioner.
Uppföljning: Kontrollprov vid vissa infektioner.
Riskfaktorer att känna till: Ny eller flera partners, oskyddat sex, tidigare STI.
Vanlig missuppfattning: Att man märker om man har en könssjukdom. De flesta klamydiainfektioner är helt symtomfria.
Vad du kan göra själv: Testa vid ny partner även utan symtom — det är den enda tillförlitliga metoden.
När ska du boka?: Vid symtom, efter oskyddat sex med ny partner, eller om du bara vill testa dig utan särskild anledning.
Prognos: Mycket god — de flesta STI botas enkelt när de upptäcks.

Kontakt

Boka tid info@medix7.com

Informationen på denna sida är allmän patientinformation och ersätter inte individuell medicinsk bedömning. Digital vård har begränsningar och kan inte hantera akuta tillstånd — se akutrutan ovan. Vid osäkerhet, kontakta vården eller ring 112/1177.

Om innehållet

Informationen bygger på svenska kunskapskällor, främst 1177 Vårdguiden, Internetmedicin och Läkemedelsboken. Den är allmän patientinformation och ersätter inte individuell medicinsk bedömning.