Smärtmottagning online

Specialistbedömning och behandling av akut och långvarig smärta — evidensbaserad smärtbehandling, rehabiliteringsplaner och uppföljning.

Boka tid Kontakta oss

Tider på svenska, engelska och arabiska
Evidensbaserad vård
Skriftlig plan efter varje besök

Om mottagningen

Smärtmedicin skiljer sig från de flesta specialiteter genom att målet sällan är att ta bort smärtan helt, utan att återfå funktion och livskvalitet. Långvarig smärta förändras dessutom över tid — nervsystemet blir mer känsligt, och smärtan kan kvarstå långt efter att den ursprungliga skadan läkt. Det gör att behandling som fungerar vid akut smärta ofta är verkningslös eller till och med skadlig vid kronisk.

Vi bygger alltid en konkret plan med realistiska mål, i stället för att bara ställa en diagnos. Vi är också raka med vad smärtstillande kan och inte kan åstadkomma vid långvarig smärta — förväntningarna är ofta en del av problemet.

Vem vi hjälper

Dig med kronisk smärta
Dig med rygg- och nacksmärta
Dig med nervsmärta
Dig med ledsmärta
Dig med fibromyalgi
Dig med migrän och huvudvärk
Dig med muskelsmärta
Dig efter operation
Dig med arbetsrelaterad smärta
Dig med idrottsskador
Dig med sömnproblem relaterade till smärta
Dig som önskar second opinion
Dig som behöver en rehabiliteringsplan

Symtom

Tillstånd

Ischias
Fibromyalgi
Neuropatisk smärta
Migrän och kronisk huvudvärk
Nack- och ryggsmärta
Artrosrelaterad ledsmärta
Axelimpingement
Postoperativ kronisk smärta
Idrottsskador och överbelastning
Cancerrelaterad smärta

Tjänster och undersökningar

Detaljerad smärtanamnes och symtombedömning
Genomgång av tidigare undersökningar
Bedömning av funktionsbegränsning
Läkemedelsgenomgång
Rehabiliterings- och aktivitetsråd
Tolkning av MR, CT och röntgenutlåtanden

Så går det till

1Boka och beskriv ditt huvudsakliga besvär online.
2Ladda upp tidigare resultat om du har dem — provsvar, undersökningar, läkemedelslista.
3Videobesök — genomgång av sjukdomshistoria och riktade frågor.
4Tydlig plan — nästa steg, eventuell behandling, och tidsram för uppföljning.

Vad du bör förbereda

Tidslinje för dina symtom (när det började, vad som utlöser eller lindrar)
Nuvarande mediciner och doser
Kända allergier och tidigare sjukdomar
Tidigare provsvar och undersökningar, med datum om möjligt
Dina tre viktigaste frågor inför besöket

Ring 112 omedelbart eller uppsök närmaste akutmottagning vid:

Tryckande eller krampartad bröstsmärta som inte går över inom 15 minuter, eller bröstsmärta som strålar mot arm, hals, käke eller rygg — särskilt med andfåddhet eller kallsvett
Andningssvårigheter
Plötslig förlamning eller svaghet
Svår huvudvärk med neurologiska symtom
Förändrad känsel i underlivet eller runt ändtarmen, eller förlust av kontroll över urin eller avföring, tillsammans med ryggsmärta
Snabbt försämrade symtom

För icke-akut medicinsk rådgivning i Sverige: ring 1177. Digital vård kan inte ersätta akutsjukvård. Vid tveksamhet — sök vård direkt.

Våra läkare

Se tillgängliga läkare och boka tid

Vanliga frågor

När bör jag söka smärtbedömning?

Om smärtan påverkar vardag, sömn eller funktion under flera veckor.

Kan ni tolka tidigare undersökningar?

Ja.

Kan alla smärttillstånd bedömas digitalt?

Många kan det, men vissa kräver fysisk undersökning.

Behöver jag prover innan besöket?

Inte alltid, vi vägleder kring behov.

Erbjuder ni second opinion?

Ja, för diagnoser, behandlingar och utredningar.

Kan ni hjälpa med rehabiliteringsplan?

Ja.

Vad gör jag vid plötslig förlamning, förändrad känsel i underlivet eller förlust av blås- eller tarmkontroll?

Sök akut vård omedelbart, se säkerhetsrutan.

Kommer smärtan någonsin försvinna helt?

Vid långvarig smärta är målet oftast betydligt bättre funktion och livskvalitet snarare än total smärtfrihet — och det är ett mål som ofta går att nå.

Är det farligt att röra på sig när det gör ont?

Vid de flesta långvariga smärttillstånd är anpassad rörelse behandlande, inte skadligt. Vi hjälper dig hitta rätt nivå.

Kan ni skriva ut smärtstillande?

Ja, i medicinskt lämpliga fall. Vid långvarig smärta är dock läkemedel sällan hela lösningen — vi går igenom vad som fungerar bäst just för ditt tillstånd.

Femton vanliga tillstånd

Ischias

Vanlig ålder: Vuxna, vanligast 30–50 år.
Bakgrund: Retning eller tryck på ischiasnerven.
Symtom: Smärta som strålar från rygg eller skinka ner i benet.
Vad läkaren tittar efter: Utstrålningsmönster, neurologiska tecken.
Utredning: Klinisk bedömning, ibland MR.
Diagnos: Klinisk bild med eller utan bildfynd.
Behandling: Smärtlindring, aktivitet, sällan kirurgi.
Uppföljning: Vid utebliven förbättring.
Prognos: God, de flesta förbättras inom veckor.
Vad du kan göra själv: Fortsätt röra dig. Promenader är bättre än sängläge, även när det gör ont.
När ska du boka?: Vid besvär över två veckor. Vid svaghet, förändrad känsel i underlivet eller runt ändtarmen, eller blås-/tarmpåverkan — akut vård.

Förändrad känsel i underlivet eller runt ändtarmen, eller förlust av kontroll över blåsa eller tarm, i samband med ryggsmärta är en akutsituation — se säkerhetsrutan.

Fibromyalgi

Vanlig ålder: Vanligare medelålders kvinnor.
Bakgrund: Kroniskt smärtsyndrom utan tydlig strukturell orsak.
Symtom: Utbredd smärta, trötthet, sömnproblem.
Vad läkaren tittar efter: Uteslutande av andra orsaker.
Utredning: Klinisk bild, eventuellt blodprov.
Diagnos: Klinisk bild efter uteslutande.
Behandling: Multimodal — aktivitet, smärthantering.
Uppföljning: Enligt behov.
Prognos: Kroniskt, hanterbart med rätt stöd.
Vad du kan göra själv: Börja lågt med aktivitet och öka mycket långsamt — för snabb ökning ger bakslag.
När ska du boka?: Vid utbredd smärta över tre månader.

Neuropatisk smärta

Vanlig ålder: Alla vuxna åldrar.
Bakgrund: Smärta orsakad av nervskada eller nervpåverkan.
Symtom: Brännande eller stickande smärta.
Vad läkaren tittar efter: Utbredningsmönster, bakomliggande orsak.
Utredning: Anamnes, ibland vidareutredning.
Diagnos: Klinisk bild.
Behandling: Riktad smärtbehandling.
Uppföljning: Enligt effekt.
Prognos: Varierar med orsak.
Vad du kan göra själv: Vanliga smärtstillande har ofta dålig effekt vid nervsmärta — det betyder inte att inget hjälper, utan att andra läkemedel behövs.
När ska du boka?: Vid brännande eller stickande smärta som varat över en månad.

Migrän och kronisk huvudvärk

Vanlig ålder: Alla vuxna åldrar.
Bakgrund: Återkommande huvudvärk som påverkar vardagen.
Symtom: Pulserande eller pressande huvudvärk.
Vad läkaren tittar efter: Mönster och frekvens.
Utredning: Klinisk bild.
Diagnos: Klinisk bild.
Behandling: Akut- och förebyggande behandling.
Uppföljning: Enligt symtomkontroll.
Prognos: God med rätt hantering.
Vad du kan göra själv: Räkna dina dagar med smärtstillande — mer än tio per månad kan ge läkemedelsutlöst huvudvärk.
När ska du boka?: Vid huvudvärk fler än fyra dagar per månad.

Nack- och ryggsmärta (mekanisk)

Vanlig ålder: Alla vuxna åldrar.
Bakgrund: Vanligt vid stress, dålig ergonomi eller degenerativa förändringar.
Symtom: Stelhet, smärta vid rörelse.
Vad läkaren tittar efter: Rörelsemönster.
Utredning: Klinisk bedömning.
Diagnos: Klinisk bild.
Behandling: Rörelseövningar, ergonomiråd.
Uppföljning: Vid kvarstående besvär.
Prognos: God.
Vad du kan göra själv: Håll dig i rörelse och se över arbetsställningen; sängläge förlänger förloppet.
När ska du boka?: Vid besvär över sex veckor, eller vid utstrålning med domningar.

Artrosrelaterad ledsmärta

Vanlig ålder: Vanligare med stigande ålder.
Bakgrund: Broskförändringar i leder.
Symtom: Ledsmärta och stelhet.
Vad läkaren tittar efter: Symtommönster.
Utredning: Klinisk bild, ibland röntgen.
Diagnos: Klinisk bild med eller utan bildfynd.
Behandling: Aktivitet, smärtlindring.
Uppföljning: Regelbunden.
Prognos: Kroniskt men hanterbart.
Vad du kan göra själv: Styrketräning kring leden minskar smärtan mer än vila.
När ska du boka?: När smärtan påverkar sömn eller vardagsfunktion.

Axelimpingement

Vanlig ålder: Vuxna.
Bakgrund: Kan bero på impingement, inflammation eller överbelastning.
Symtom: Smärta vid armlyft.
Vad läkaren tittar efter: Rörelsemönster.
Utredning: Klinisk bedömning.
Diagnos: Klinisk bild.
Behandling: Sjukgymnastik, smärtlindring.
Uppföljning: Enligt förlopp.
Prognos: God med rehabilitering.
Vad du kan göra själv: Undvik upprepade rörelser över axelhöjd, men håll axeln i rörelse inom smärtfritt område.
När ska du boka?: Vid besvär över fyra veckor.

Postoperativ kronisk smärta

Vanlig ålder: Alla vuxna åldrar.
Bakgrund: Långvarig smärta som kvarstår efter kirurgiska ingrepp.
Symtom: Smärta i operationsområdet, ibland utstrålande.
Vad läkaren tittar efter: Samband med ingrepp, tidsförlopp.
Utredning: Genomgång av operationsberättelse och tidigare vård.
Diagnos: Klinisk bild.
Behandling: Multimodal smärtbehandling.
Uppföljning: Regelbunden.
Prognos: Varierar, kan förbättras med rätt hantering.
Vad du kan göra själv: Notera om smärtan är brännande eller stickande — det talar för nervkomponent och påverkar behandlingsvalet.
När ska du boka?: Vid smärta som kvarstår över tre månader efter operation.

Idrottsskador och överbelastning

Vanlig ålder: Alla åldrar, vanligare hos aktiva.
Bakgrund: Skador i muskler, leder och ligament vid träning.
Symtom: Smärta, svullnad, nedsatt funktion.
Vad läkaren tittar efter: Skademekanism.
Utredning: Klinisk bedömning.
Diagnos: Klinisk bild.
Behandling: Vila, gradvis återgång, rehabilitering.
Uppföljning: Enligt förlopp.
Prognos: God vid rätt rehabilitering.
Vad du kan göra själv: Minska belastningen i stället för att sluta helt, och öka sedan med max tio procent per vecka.
När ska du boka?: Vid besvär över tre veckor trots minskad belastning.

Cancerrelaterad smärta

Vanlig ålder: Alla vuxna åldrar.
Bakgrund: Smärta kopplad till cancersjukdom eller dess behandling.
Symtom: Varierar med lokalisation och orsak.
Vad läkaren tittar efter: Smärtmönster, koppling till behandling.
Utredning: Genomgång av onkologisk vårdhistoria.
Diagnos: Enligt underliggande sjukdom.
Behandling: Enligt specialistplan, ofta i samråd med onkologisk vård.
Uppföljning: Tät, enligt individuell plan.
Prognos: Varierar, god symtomlindring ofta möjlig.
Vad du kan göra själv: Ta smärtlindringen regelbundet enligt ordination, inte bara vid behov — kontinuerlig dosering fungerar betydligt bättre.
När ska du boka?: Vid otillräcklig smärtlindring, oavsett var i behandlingen du befinner dig.

När smärtan blir långvarig — vad händer i kroppen

Vanlig ålder: Alla vuxna åldrar.
Bakgrund: Vid långvarig smärta sker en förändring i nervsystemet — smärtsignalerna förstärks och tröskeln sänks, så att smärtan kan kvarstå eller till och med öka trots att vävnaden läkt. Det är ett fysiologiskt fenomen, inte en psykologisk inbillning, och att förstå det är ofta en förutsättning för att behandlingen ska fungera.
Vanliga symtom: Smärta som kvarstår över tre månader, ofta med ökad känslighet även för lätt beröring.
Vad läkaren tittar efter: Om smärtan står i proportion till fyndet, och om det finns tecken på central sensitisering.
Utredning: Ofta har utredningen redan gjorts — fler undersökningar tillför sällan något vid etablerad kronisk smärta.
Hur bedömningen görs: Genom smärtanalys snarare än ny bilddiagnostik.
Behandling: Multimodal — fysisk aktivitet, smärthantering, ibland läkemedel riktade mot nervsystemets överkänslighet.
Uppföljning: Regelbunden.
Riskfaktorer att känna till: Långvarig obehandlad akut smärta, sömnbrist, depression, hög stressnivå, rädsla för rörelse.
Vanlig missuppfattning: Att kvarstående smärta betyder att något missats i utredningen. Vid kronisk smärta är själva smärtsystemet problemet — fler undersökningar hittar sällan något nytt.
Vad du kan göra själv: Att förstå mekanismen minskar i sig ofta smärtupplevelsen — det är ett av få dokumenterade fynd inom smärtbehandling.
När ska du boka?: Vid smärta som varat över tre månader, särskilt om du känt dig avfärdad tidigare.
Prognos: Betydande funktionsförbättring möjlig, även när smärtan inte försvinner helt.

Läkemedelsutlöst huvudvärk

Vanlig ålder: Alla vuxna åldrar, vanligare hos kvinnor.
Bakgrund: Ett av de vanligaste och mest förbisedda smärttillstånden. Regelbunden användning av smärtstillande mot huvudvärk kan paradoxalt nog orsaka daglig huvudvärk — och eftersom patienten då tar mer smärtstillande förstärks problemet. Många har levt med detta i åratal utan att veta att orsaken är behandlingen.
Vanliga symtom: Daglig eller nästan daglig huvudvärk, ofta värst på morgonen, som lindras tillfälligt av smärtstillande.
Vad läkaren tittar efter: Antal dagar per månad med smärtstillande — över tio dagar (eller femton för vissa preparat) är gränsen.
Utredning: Huvudvärksdagbok med läkemedelsregistrering.
Hur diagnosen ställs: Genom sambandet mellan läkemedelsanvändning och huvudvärksfrekvens.
Behandling: Nedtrappning eller utsättning av det utlösande läkemedlet — besvären förvärras tillfälligt innan de förbättras.
Uppföljning: Tät under avgiftningsfasen.
Riskfaktorer att känna till: Migrän i botten, tillgång till receptfria smärtstillande, kombinationspreparat, opioider.
Vanlig missuppfattning: Att receptfria läkemedel inte kan orsaka detta. Vanliga receptfria smärtstillande är den vanligaste orsaken.
Vad du kan göra själv: Räkna dina läkemedelsdagar per månad i en kalender — de flesta underskattar antalet betydligt.
När ska du boka?: Vid daglig huvudvärk, eller om du tar smärtstillande mer än tio dagar per månad.
Prognos: God — de flesta blir betydligt bättre efter utsättning, men det tar några veckor.

Smärta och sömn

Vanlig ålder: Alla vuxna åldrar.
Bakgrund: Smärta stör sömnen, och dålig sömn sänker smärttröskeln — en dokumenterad ond cirkel där förbättring i den ena riktningen ofta ger förbättring i den andra. Att behandla sömnen är därför en av de mest verkningsfulla åtgärderna vid långvarig smärta, trots att den ofta hamnar sist.
Vanliga symtom: Svårt att somna på grund av smärta, uppvaknanden, oåterhämtande sömn och förvärrad smärta dagen efter.
Vad läkaren tittar efter: Om sömnbristen är primär eller sekundär till smärtan, och om det finns behandlingsbar sömnstörning.
Utredning: Sömndagbok parallellt med smärtdagbok.
Hur bedömningen görs: Genom att se sambandet mellan sömnkvalitet och smärtnivå över tid.
Behandling: Sömnbehandling (KBT-i har bäst effekt), optimerad smärtlindring nattetid, anpassad aktivitet dagtid.
Uppföljning: Efter påbörjad behandling.
Riskfaktorer att känna till: Oregelbundna sovtider, koffein, alkohol som sömnhjälp, opioider (försämrar sömnkvaliteten trots smärtlindring), depression.
Vanlig missuppfattning: Att sömnen automatiskt blir bra när smärtan behandlas. Sömnstörningen blir ofta självständig och kräver egen behandling.
Vad du kan göra själv: För smärt- och sömndagbok parallellt i två veckor — sambandet blir nästan alltid tydligt och ger konkreta hållpunkter.
När ska du boka?: När smärtan regelbundet stör sömnen.
Prognos: God — förbättrad sömn ger ofta mätbart minskad smärta.

Opioider — nytta, risker och nedtrappning

Vanlig ålder: Alla vuxna åldrar.
Bakgrund: Opioider har god effekt vid akut och cancerrelaterad smärta, men vid långvarig icke-cancersmärta är effekten oftast begränsad medan riskerna kvarstår — tolerans, beroende och paradoxalt ökad smärtkänslighet. Många står på opioider sedan länge utan att effekten utvärderats, och nedtrappning är då ofta rätt väg men kräver stöd.
Vanliga symtom: Vid pågående behandling: trötthet, förstoppning, minskad effekt över tid.
Vad läkaren tittar efter: Behandlingslängd, dos, faktisk funktionsförbättring (inte bara smärtskattning).
Utredning: Genomgång av behandlingshistorik och funktionsnivå.
Hur bedömningen görs: Genom att väga verklig funktionsvinst mot risker.
Behandling: Vid otillräcklig nytta: strukturerad, långsam nedtrappning med stöd — aldrig tvärt.
Uppföljning: Tät under nedtrappning.
Riskfaktorer att känna till: Höga doser, långvarig behandling, samtidig bensodiazepinbehandling (farlig kombination), tidigare beroendeproblematik.
Vanlig missuppfattning: Att nedtrappning innebär att man lämnas utan smärtlindring. Många får paradoxalt mindre smärta efter nedtrappning, eftersom opioidutlöst smärtkänslighet minskar.
Vad du kan göra själv: Sluta aldrig tvärt — abstinens kan bli allvarlig. Ta upp frågan med din läkare istället.
När ska du boka?: Vid frågor om långvarig opioidbehandling, eller om du vill diskutera nedtrappning.
Prognos: God med strukturerad nedtrappning och alternativ behandling.

Smärta som inte tas på allvar

Vanlig ålder: Alla vuxna åldrar; drabbar oftare kvinnor och personer med långvariga tillstånd.
Bakgrund: Många med långvarig smärta har erfarenhet av att inte bli trodda — särskilt när utredningar varit normala. Det leder till att patienter slutar söka vård, vilket i sin tur försämrar både smärta och funktion. Normala undersökningsfynd utesluter inte behandlingsbar smärta; de utesluter bara vissa orsaker.
Vanliga symtom: Långvarig smärta utan objektiva fynd, ofta med tillkommande frustration och nedstämdhet.
Vad läkaren tittar efter: Vad som redan utretts, och vad som faktiskt kan behandlas oavsett fyndens utfall.
Utredning: Genomgång av tidigare utredningar snarare än nya prover.
Hur bedömningen görs: Med utgångspunkten att smärtan är verklig och att målet är funktion, inte att hitta ett fynd.
Behandling: Multimodal smärtbehandling.
Uppföljning: Regelbunden — kontinuitet är i sig en del av behandlingen.
Riskfaktorer att känna till: Många normala utredningar, tidigare avfärdande bemötande, samtidig depression.
Vanlig missuppfattning: Att normala undersökningar betyder att smärtan inte finns eller inte kan behandlas. Ingetdera stämmer.
Vad du kan göra själv: Ta med en sammanställning av vad som redan utretts — det gör att besöket kan handla om behandling istället för att börja om.
När ska du boka?: När du har långvarig smärta och känner att du inte kommit vidare i vården.
Prognos: God funktionsförbättring möjlig med rätt angreppssätt.

Kontakt

Boka tid info@medix7.com

Informationen på denna sida är allmän patientinformation och ersätter inte individuell medicinsk bedömning. Digital vård har begränsningar och kan inte hantera akuta tillstånd — se akutrutan ovan. Vid osäkerhet, kontakta vården eller ring 112/1177.

Om innehållet

Informationen bygger på svenska kunskapskällor, främst 1177 Vårdguiden, Internetmedicin och Läkemedelsboken. Den är allmän patientinformation och ersätter inte individuell medicinsk bedömning.