Plastikkirurgisk mottagning online

Specialistbedömning av rekonstruktiv och medicinskt motiverad plastikkirurgi — ärr, brännskador, handkirurgiska besvär och postoperativ uppföljning.

Boka tid Kontakta oss

Tider på svenska, engelska och arabiska
Evidensbaserad vård
Skriftlig plan efter varje besök

Om mottagningen

Rekonstruktiv plastikkirurgi handlar om att återställa funktion och form efter skada, sjukdom eller operation — ärr som begränsar rörlighet, brännskador, hudtumörer som avlägsnats, eller handkirurgiska nervbesvär. Det är ett område där tidpunkten ofta är avgörande: ärrbehandling som påbörjas tidigt ger betydligt bättre resultat än samma behandling insatt efter ett år.

Vi håller oss strikt till medicinskt motiverad rekonstruktiv vård och är tydliga med gränsen mot estetiska ingrepp. Vi säger också när en bedömning kräver fysisk undersökning snarare än bild.

Vem vi hjälper

Dig med ärr som ger besvär
Dig med brännskador som behöver bedömning
Dig med hudtumörer som kräver rekonstruktiv bedömning efter avlägsnande
Dig med handbesvär relaterade till nerver eller senor
Dig som behöver postoperativ uppföljning efter plastikkirurgi
Dig som önskar second opinion inför ett rekonstruktivt ingrepp
Dig med frågor om sårläkning efter tidigare operation

Symtom

Tillstånd

Hypertrofiskt ärr och keloid
Kontraktur efter brännskada
Handkirurgiska nervbesvär
Svårläkta sår
Postoperativ uppföljning efter rekonstruktiv kirurgi
Hudtumörer — uppföljning och tumörkontroll

Tjänster och undersökningar

Bedömning via bild och video
Genomgång av tidigare operationsberättelser
Rådgivning kring ärrbehandling
Vägledning om vidare rekonstruktiv utredning
Postoperativ uppföljning
Second opinion inför rekonstruktiva ingrepp

Rekonstruktiva ingrepp, handkirurgiska operationer och komplexa brännskador kräver fysisk vård — vi vägleder dig vidare.

Så går det till

1Boka och beskriv ditt huvudsakliga besvär online.
2Ladda upp tidigare resultat om du har dem — provsvar, undersökningar, läkemedelslista.
3Videobesök — genomgång av sjukdomshistoria och riktade frågor.
4Tydlig plan — nästa steg, eventuell behandling, och tidsram för uppföljning.

Vad du bör förbereda

Tidslinje för dina symtom (när det började, vad som utlöser eller lindrar)
Nuvarande mediciner och doser
Kända allergier och tidigare sjukdomar
Tidigare provsvar och undersökningar, med datum om möjligt
Dina tre viktigaste frågor inför besöket

Ring 112 omedelbart eller uppsök närmaste akutmottagning vid:

Tecken på allvarlig sårinfektion (snabb spridning, feber, stark smärta)
Cirkulationspåverkan i ett opererat område (blek, kall eller missfärgad hud)
Plötslig, kraftig svullnad efter operation
Nya, uttalade domningar eller förlamning i hand efter skada eller operation

För icke-akut medicinsk rådgivning i Sverige: ring 1177. Digital vård kan inte ersätta akutsjukvård. Vid tveksamhet — sök vård direkt.

Våra läkare

Se tillgängliga läkare och boka tid

Vanliga frågor

Kan ni bedöma ärr digitalt?

Ja, via bild och video, med vägledning om vidare behandling.

Kan ni följa upp efter en plastikkirurgisk operation?

Ja.

Behandlar ni estetisk kirurgi?

Denna mottagning fokuserar på medicinskt motiverad och rekonstruktiv bedömning.

Kan ni ge second opinion inför ett ingrepp?

Ja.

Kan ni bedöma brännskador?

Vi gör en första bedömning; större eller djupa brännskador kräver ofta akut fysisk vård.

Vad händer efter besöket?

En skriftlig plan och vägledning om nästa steg.

Vad gör jag vid tecken på sårinfektion?

Kontakta oss, eller sök akut vård vid snabb försämring, se säkerhetsrutan.

Utför ni estetiska ingrepp?

Nej. Denna mottagning fokuserar på rekonstruktiv och medicinskt motiverad vård.

Hur tidigt bör ärrbehandling börja?

Så snart såret läkt. Behandling under de första tre till sex månaderna ger klart bäst resultat.

Kan ni bedöma ett ärr via bild?

Ofta ja. Fotografera i naturligt ljus, gärna med en linjal bredvid för skala, och ta med bilder från olika tidpunkter om du har dem.

Femton vanliga tillstånd

Hypertrofiskt ärr

Vanlig ålder: Alla åldrar.
Bakgrund: Förtjockat ärr som stannar inom sårets ursprungliga gränser.
Symtom: Upphöjt, ibland kliande eller ömt ärr.
Vad läkaren tittar efter: Ärrets utseende och utveckling över tid via bild.
Utredning: Klinisk bildbedömning.
Diagnos: Klinisk bild.
Behandling: Silikonbehandling, tryckbehandling, ibland vidare åtgärd.
Uppföljning: Över tid.
Prognos: Ofta gradvis förbättring.
Vad du kan göra själv: Silikongel eller -plåster dagligen från att såret läkt, i minst tre månader.
När ska du boka?: Inom några månader efter läkning om ärret blir upphöjt eller rött.

Keloid

Vanlig ålder: Alla åldrar, viss ärftlig benägenhet.
Bakgrund: Ärrvävnad som växer utanför sårets ursprungliga gränser.
Symtom: Upphöjt, ofta större ärr som fortsätter växa.
Vad läkaren tittar efter: Utbredning utanför ärrgränsen.
Utredning: Klinisk bildbedömning.
Diagnos: Klinisk bild.
Behandling: Kan innefatta injektionsbehandling eller annan riktad åtgärd via specialist.
Uppföljning: Regelbunden.
Prognos: Varierar, kan vara svårbehandlat.
Vad du kan göra själv: Solskydd och silikon; undvik piercing eller nya sår i riskområden om du har keloidbenägenhet.
När ska du boka?: Så tidigt som möjligt — keloider blir svårare att behandla med tiden.

Kontraktur efter brännskada

Vanlig ålder: Alla åldrar.
Bakgrund: Ärrvävnad drar ihop sig och begränsar rörlighet.
Symtom: Nedsatt rörlighet nära ärrområdet.
Vad läkaren tittar efter: Rörelseinskränkning och lokalisation.
Utredning: Klinisk bildbedömning; fysisk bedömning ofta nödvändig.
Diagnos: Klinisk bild.
Behandling: Fysioterapi, ibland kirurgisk korrigering.
Uppföljning: Regelbunden.
Prognos: Varierar med omfattning.
Vad du kan göra själv: Rörlighetsträning dagligen är avgörande för att förhindra att ärret drar ihop sig.
När ska du boka?: Vid begynnande rörelseinskränkning.

Svårläkt sår

Vanlig ålder: Alla åldrar, vanligare vid nedsatt cirkulation eller diabetes.
Bakgrund: Sår som inte läker inom förväntad tid, oftast på grund av nedsatt cirkulation, diabetes eller infektion. Trycksår har delvis andra orsaker — där är avlastning av trycket grundbehandlingen — och behandlas i ett eget avsnitt.
Symtom: Kvarstående öppet sår.
Vad läkaren tittar efter: Tecken på infektion, bakomliggande orsak.
Utredning: Klinisk bildbedömning, genomgång av bakomliggande sjukdomar.
Diagnos: Klinisk bild.
Behandling: Riktad sårvård, behandling av bakomliggande orsak.
Uppföljning: Tät.
Prognos: Varierar med bakomliggande orsak.
Vad du kan göra själv: Kontrollera blodsocker och cirkulation — båda är vanliga bakomliggande orsaker.
När ska du boka?: Vid sår som inte läkt inom fyra veckor.

Handkirurgiska nervbesvär (t.ex. nervkompression)

Vanlig ålder: Vuxna.
Bakgrund: Tryck på en nerv i hand, handled eller armbåge. Det här avsnittet gäller andra nervkompressioner än karpaltunnelsyndrom — främst ulnarisnerven vid armbågen och radialisnerven. Karpaltunnelsyndrom har ett eget avsnitt längre ner.
Symtom: Domningar, stickningar, nedsatt handfunktion.
Vad läkaren tittar efter: Symtommönster och utbredning.
Utredning: Klinisk bedömning, ibland nervledningstest via specialist.
Diagnos: Klinisk bild med eller utan test.
Behandling: Skena, ibland kirurgi.
Uppföljning: Enligt förlopp.
Prognos: God, särskilt vid tidig behandling.
Vad du kan göra själv: Handledsskena nattetid kan ge god effekt i tidigt skede.
När ska du boka?: Vid domningar som väcker dig, eller vid muskelsvaghet.

Postoperativ uppföljning efter rekonstruktiv kirurgi

Vanlig ålder: Alla åldrar.
Bakgrund: Strukturerad uppföljning efter ett rekonstruktivt ingrepp.
Symtom: Varierar, kan inkludera sårsmärta eller svullnad.
Vad läkaren tittar efter: Läkningsförlopp.
Utredning: Genomgång av operationsberättelse.
Diagnos: Redan känt, gäller uppföljning.
Behandling: Sårvård, vägledning.
Uppföljning: Enligt kirurgisk plan.
Prognos: God vid normal läkning.
Vad du kan göra själv: Solskydd på färska ärr i minst ett år.
När ska du boka?: Vid frågor om läkningen eller om ärret utvecklas oväntat.

Hudtumörer — uppföljning och tumörkontroll

Vanlig ålder: Vuxna, vanligare med ålder.
Bakgrund: Uppföljning efter avlägsnande av en hudförändring, med tonvikt på tumörkontrollen — att förändringen är helt borttagen och att inga nya tillkommit. Själva rekonstruktionen av området behandlas i ett eget avsnitt.
Symtom: Varierar, ärrbildning eller frågor om läkning.
Vad läkaren tittar efter: Läkningsförlopp och kosmetiskt eller funktionellt resultat.
Utredning: Genomgång av tidigare patologisvar och operationsberättelse.
Diagnos: Redan känt, gäller uppföljning.
Behandling: Enligt specialistplan.
Uppföljning: Enligt patologisvar och specialistrekommendation.
Prognos: Varierar med bakomliggande diagnos.
Vad du kan göra själv: Ta med patologisvaret — det styr uppföljningsintervallet.
När ska du boka?: Efter avlägsnande, för genomgång av resultat och uppföljning.

Ärrsmärta och känselstörning

Vanlig ålder: Alla åldrar.
Bakgrund: Nervrelaterade besvär i eller kring ett ärr.
Symtom: Smärta, klåda eller domningar i ärrområdet.
Vad läkaren tittar efter: Symtommönster, tid sedan skada eller operation.
Utredning: Klinisk bildbedömning.
Diagnos: Klinisk bild.
Behandling: Symtomlindrande åtgärder, ibland vidareremiss.
Uppföljning: Enligt behov.
Prognos: Ofta gradvis förbättring över tid.
Vad du kan göra själv: Försiktig ärrmassage kan minska både smärta och stramhet.
När ska du boka?: Vid smärta eller domningar i ärret som kvarstår efter tre månader.

Brännskada — bedömningsstöd (icke-akut)

Vanlig ålder: Alla åldrar.
Bakgrund: Bedömning av läkning och vidare behandling efter en tidigare brännskada.
Symtom: Ärrbildning, hudförändringar i det brännskadade området.
Vad läkaren tittar efter: Läkningsgrad, tecken på infektion eller kontraktur.
Utredning: Klinisk bildbedömning.
Diagnos: Klinisk bild.
Behandling: Sårvård, ärrbehandling, ibland vidare kirurgisk bedömning.
Uppföljning: Regelbunden.
Prognos: Varierar med brännskadans djup och omfattning.
Vad du kan göra själv: Solskydd och mjukgörande på det brännskadade området i minst ett år.
När ska du boka?: Vid ärrbildning som stramar eller missfärgas.

Nya, akuta brännskador — särskilt större eller djupa — kräver omedelbar fysisk vård, inte digital bedömning.

Postoperativ sårinfektion (rekonstruktiv kirurgi)

Vanlig ålder: Alla åldrar efter kirurgi.
Bakgrund: Infektion i operationsområdet.
Symtom: Rodnad, smärta, feber, vätska från såret.
Vad läkaren tittar efter: Tecken på spridning.
Utredning: Klinisk bildbedömning.
Diagnos: Klinisk bild.
Behandling: Sårvård, ibland antibiotika.
Uppföljning: Tät till läkning.
Prognos: God med tidig åtgärd.
Vad du kan göra själv: Rita linje runt rodnaden för att följa utbredningen.
När ska du boka?: Vid växande rodnad eller feber — samma dag.

Tecken på snabbt spridande infektion eller cirkulationspåverkan kräver akut bedömning — se säkerhetsrutan.

Karpaltunnelsyndrom — kirurgisk bedömning

Vanlig ålder: Vuxna, vanligare hos kvinnor och efter 50 år.
Bakgrund: Ett av de vanligaste tillstånd som leder till handkirurgi. Tidig behandling med skena fungerar för många, men vid kvarstående besvär med muskelförtvining är kirurgi effektivt — och ju längre nerven varit påverkad, desto sämre återhämtning.
Vanliga symtom: Domningar i tumme, pek- och långfinger, ofta nattetid; senare svaghet och att man tappar saker.
Vad läkaren tittar efter: Symtomens duration, om det finns muskelförtvining i tumbasen, och nattlig väckning.
Utredning: Klinisk bedömning; nervledningstest inför operationsbeslut.
Hur bedömningen görs: Utifrån symtomtyngd och tecken på nervskada.
Behandling: Skena, kortisoninjektion, eller kirurgi vid kvarstående besvär.
Uppföljning: Efter behandling.
Riskfaktorer att känna till: Graviditet, diabetes, sköldkörtelrubbning, repetitivt handarbete, reumatoid artrit.
Vanlig missuppfattning: Att man ska vänta så länge som möjligt med operation. Vid muskelförtvining eller ständiga domningar ger tidigare kirurgi bättre återhämtning.
Vad du kan göra själv: Handledsskena nattetid — enkel åtgärd med god effekt i tidigt skede.
När ska du boka?: Vid domningar som väcker dig nattetid, eller vid svaghet i handen.
Prognos: Mycket god vid behandling innan bestående nervskada uppstått.

Ganglion och senknutor på handen

Vanlig ålder: Alla vuxna åldrar, vanligast 20–40 år.
Bakgrund: Ganglion är godartade, vätskefyllda knölar som utgår från led- eller senskida — vanligast på handledens ovansida. De är helt ofarliga och försvinner spontant hos ungefär hälften, vilket gör att observation ofta är rätt strategi.
Vanliga symtom: Rund, fast knöl vid handleden eller fingret, ibland ömmande vid belastning.
Vad läkaren tittar efter: Om knölen är mjuk och rörlig, och om den påverkar handfunktionen.
Utredning: Klinisk bedömning; ultraljud vid osäkerhet.
Hur bedömningen görs: Utifrån typiskt utseende och lokalisation.
Behandling: Observation; punktion eller kirurgi vid besvär.
Uppföljning: Om gangliet opereras bort: efter ungefär två veckor får du komma till vårdcentralen. Då får du hjälp att ta bort stygnen och bandaget eller gipset.
Riskfaktorer att känna till: Repetitivt handarbete, tidigare handledsskada, artros i handleden.
Vanlig missuppfattning: Den gamla metoden att slå på knölen med en bok. Det kan skada omgivande vävnad och rekommenderas absolut inte.
Vad du kan göra själv: Om knölen inte besvärar dig behövs oftast ingen åtgärd alls — många försvinner spontant.
När ska du boka?: Vid smärta, nedsatt handfunktion, eller om knölen växer.
Prognos: Mycket god; hög spontanläkning men även viss återfallsrisk efter behandling.

Nagelbandsinfektion och nagelskador

Vanlig ålder: Alla åldrar.
Bakgrund: Infektioner kring nageln är mycket vanliga och oftast okomplicerade — men eftersom fingrarna har tunna vävnadsrum kan infektioner sprida sig till senskidor, vilket är en akutsituation som kräver kirurgi. Gränsen mellan enkelt och allvarligt är därför viktig att känna till.
Vanliga symtom: Rodnad, svullnad och smärta kring nagelbandet, ibland med varbildning.
Vad läkaren tittar efter: Om fingret är svullet i hela sin längd, om det gör ont vid sträckning, och om patienten håller fingret böjt — tecken på senskideinfektion.
Utredning: Klinisk bildbedömning.
Hur bedömningen görs: Utifrån infektionens utbredning.
Behandling: Lokalbehandling och antibiotika vid enkel infektion; akut kirurgi vid senskideinfektion.
Uppföljning: Vid utebliven förbättring.
Riskfaktorer att känna till: Nagelbitning, stickskador, diabetes, fuktigt arbete.
Vanlig missuppfattning: Att alla fingerinfektioner kan behandlas hemma. Ett jämnt svullet finger som gör ont när man sträcker det är en akutsituation.
Vad du kan göra själv: Håll fingret rent och högt; kläm inte.
När ska du boka?: Vid rodnad och svullnad som växer. Vid jämnt svullet finger med smärta vid sträckning — akut vård samma dag.
Prognos: God vid enkel infektion; kritiskt beroende av snabbhet vid senskideinfektion.

Rekonstruktion efter hudcancerkirurgi

Vanlig ålder: Vuxna, vanligast äldre.
Bakgrund: Efter att en hudtumör avlägsnats — särskilt i ansiktet — handlar plastikkirurgins uppgift om att återställa både funktion och utseende. Många patienter vet inte att rekonstruktiva alternativ finns, och att resultatet ofta blir betydligt bättre än de föreställt sig.
Vanliga symtom: Ärrbildning, ibland funktionspåverkan kring öga, näsa eller mun.
Vad läkaren tittar efter: Defektens storlek och lokalisation, samt om funktionen påverkas.
Utredning: Genomgång av patologisvar och operationsberättelse.
Hur bedömningen görs: Utifrån defekt, lokalisation och patientens önskemål.
Behandling: Rekonstruktiva tekniker anpassade efter området; ärrbehandling.
Uppföljning: Både för ärrutveckling och för tumörkontroll.
Riskfaktorer att känna till: Tidigare hudcancer (ökar risken för nya), omfattande solexponering, ljus hy, nedsatt immunförsvar.
Vanlig missuppfattning: Att resultatet efter ansiktskirurgi alltid blir kosmetiskt dåligt. Med rätt teknik och uppföljning blir resultatet ofta betydligt bättre än patienten befarat.
Vad du kan göra själv: Solskydd på området i minst ett år, och regelbunden hudkontroll — nya hudtumörer är vanliga efter en första.
När ska du boka?: Efter avlägsnande av hudtumör, för genomgång av rekonstruktion och ärrbehandling.
Prognos: God både funktionellt och kosmetiskt vid planerad rekonstruktion.

Tryckskador och liggsår

Vanlig ålder: Vanligast hos äldre och personer med nedsatt rörlighet.
Bakgrund: Trycksår uppstår snabbare än de flesta tror — vävnadsskada kan börja inom timmar vid oavbrutet tryck — men läker mycket långsamt. Det gör att förebyggande är oproportionerligt mycket mer effektivt än behandling, och att tidiga tecken är värdefulla att känna igen.
Vanliga symtom: Rodnad som inte bleknar vid tryck, senare öppet sår, oftast över benutskott som svanskota, häl eller höft.
Vad läkaren tittar efter: Sårets djup, tecken på infektion, och den underliggande orsaken till trycket.
Utredning: Klinisk bildbedömning; blodprov vid misstänkt infektion.
Hur bedömningen görs: Utifrån sårets djup och läkningsförutsättningar.
Behandling: Tryckavlastning är grundbehandlingen — utan den läker såret inte oavsett sårvård. Därtill näringsoptimering och riktad sårvård.
Uppföljning: Tät.
Riskfaktorer att känna till: Nedsatt rörlighet, undernäring, inkontinens, diabetes, nedsatt känsel, hög ålder.
Vanlig missuppfattning: Att rätt sårförband är det viktigaste. Utan tryckavlastning läker såret inte, oavsett hur bra förbandet är.
Vad du kan göra själv: Lägesändring varannan timme vid sängläge; kontrollera huden över benutskott dagligen.
När ska du boka?: Vid rodnad som inte bleknar vid tryck — det är stadiet där skadan fortfarande är reversibel.
Prognos: God vid tidig upptäckt; djupa trycksår läker mycket långsamt.

Kontakt

Boka tid info@medix7.com

Informationen på denna sida är allmän patientinformation och ersätter inte individuell medicinsk bedömning. Digital vård har begränsningar och kan inte hantera akuta tillstånd — se akutrutan ovan. Vid osäkerhet, kontakta vården eller ring 112/1177.

Om innehållet

Informationen bygger på svenska kunskapskällor, främst 1177 Vårdguiden, Internetmedicin och Läkemedelsboken. Den är allmän patientinformation och ersätter inte individuell medicinsk bedömning.