ÖNH-klinik online — öron, näsa och hals

Vi hjälper med besvär som påverkar hörsel, bihålor, näsandning, hals, röst och balans — medicinsk bedömning, tolkning av provsvar och en trygg plan.

Boka tid Kontakta oss

Tider på svenska, engelska och arabiska
Evidensbaserad vård
Skriftlig plan efter varje besök

Om mottagningen

ÖNH-området är ovanligt brett — hörsel, balans, andning, lukt, röst och sväljning ryms alla här. Det gör att samma symtom kan härröra från flera olika system, och att en stor del av arbetet handlar om att sortera rätt tidigt. En erfaren ÖNH-läkare vet att rätt fråga i början ofta sparar patienten flera onödiga vändor mellan mottagningar.

Vi lägger tid på sorteringen redan vid första kontakten — vilket system symtomen faktiskt kommer från — så att du inte skickas runt mellan specialiteter innan någon tar helhetsgreppet.

Vem vi hjälper

Dig med lockkänsla i örat
Dig med ansiktssmärta över bihålorna
Dig med återkommande näsblödning
Dig med sväljningssvårigheter
Dig med dålig andedräkt
Dig med återkommande infektioner
Dig med hörselnedsättning
Dig med kroniska bihålebesvär
Dig med allergisk rinit
Dig med misstänkt sned nässkiljevägg
Dig med snarkning eller misstänkt sömnapné
Dig som önskar second opinion

Symtom

Tillstånd

Öroninflammation
Hörselnedsättning
Kroniska bihålebesvär
Allergisk rinit
Sned nässkiljevägg
Snarkning och sömnapné
Tonsillit
Akut bihåleinflammation
Yrsel av balansorgansursprung
Heshet och röstbesvär

Tjänster och undersökningar

Strukturerad anamnes och medicinsk bedömning
Genomgång av tidigare journalunderlag, provsvar och bilddiagnostik
Vägledning kring blodprover och vidare utredning
Behandlingsplan och uppföljning
Second opinion
Bedömning av när fysisk ÖNH-undersökning behövs

Så går det till

1Boka och beskriv ditt huvudsakliga besvär online.
2Ladda upp tidigare resultat om du har dem — provsvar, undersökningar, läkemedelslista.
3Videobesök — genomgång av sjukdomshistoria och riktade frågor.
4Tydlig plan — nästa steg, eventuell behandling, och tidsram för uppföljning.

Vad du bör förbereda

Tidslinje för dina symtom (när det började, vad som utlöser eller lindrar)
Nuvarande mediciner och doser
Kända allergier och tidigare sjukdomar
Tidigare provsvar och undersökningar, med datum om möjligt
Dina tre viktigaste frågor inför besöket

Ring 112 omedelbart eller uppsök närmaste akutmottagning vid:

Plötslig, kraftig näsblödning som inte stannar
Svår sväljningssvårighet med andningspåverkan
Kraftig svullnad i halsen
Plötslig, uttalad hörselnedsättning
Svår yrsel med samtidiga neurologiska symtom

För icke-akut medicinsk rådgivning i Sverige: ring 1177. Digital vård kan inte ersätta akutsjukvård. Vid tveksamhet — sök vård direkt.

Våra läkare

Se tillgängliga läkare och boka tid

Vanliga frågor

När ska jag söka vård för öron-, näs- eller halsbesvär?

Om symtomen är återkommande, långdragna, påverkar sömn eller vardag, eller förvärras.

Kan ni tolka prover och röntgen från annan vårdgivare?

Ja.

Behöver jag undersökningar innan besöket?

Inte alltid; ibland rekommenderas hörseltest eller fysisk undersökning.

Kan onlinebesök ersätta ett vanligt mottagningsbesök?

Inte alltid — vissa tillstånd kräver undersökning på plats, vi informerar tydligt när det behövs.

Får jag en plan efter besöket?

Ja.

Kan ni bedöma snarkning och sömnapné?

Vi ger en första bedömning och vägledning om vidare utredning.

Kan barn få hjälp?

Ja.

Vad gör jag vid kraftig näsblödning som inte stannar?

Sök akut vård, se säkerhetsrutan.

Kan ni bedöma min hörsel digitalt?

Vi kan bedöma symtombilden och avgöra vad som behöver hörseltest, men själva testet kräver utrustning.

Varför skickas jag mellan olika mottagningar för samma symtom?

För att ÖNH-symtom ofta gränsar mot flera specialiteter. Vi försöker sortera rätt från början för att undvika just det.

Femton vanliga tillstånd

Öroninflammation

Vanlig ålder: Alla åldrar, vanligast hos barn.
Bakgrund: Infektion i mellanörat eller hörselgången.
Symtom: Öronvärk, ibland feber.
Vad läkaren tittar efter: Allmäntillstånd; själva trumhinnan kräver fysisk undersökning.
Utredning: Fysisk undersökning ofta nödvändig för säker diagnos.
Diagnos: Kräver ofta fysiskt besök.
Behandling: Smärtlindring, ibland antibiotika.
Uppföljning: Vid kvarstående besvär.
Prognos: God.
Vad du kan göra själv: Smärtlindring i rätt dos är viktigast; värme mot örat kan lindra.
När ska du boka?: Vid öronvärk över två dygn, eller vid vätska från örat.

Hörselnedsättning

Vanlig ålder: Alla åldrar.
Bakgrund: Flera möjliga orsaker, från vaxpropp till åldersrelaterad hörselnedsättning.
Symtom: Sämre hörsel, ibland lockkänsla.
Vad läkaren tittar efter: Debut, ensidig eller dubbelsidig.
Utredning: Hörseltest via fysisk vård.
Diagnos: Kräver ofta fysisk utredning.
Behandling: Beror på orsak.
Uppföljning: Enligt orsak.
Prognos: Varierar med orsak.
Vad du kan göra själv: Notera om det gäller ett eller båda öron och om det kom plötsligt eller gradvis.
När ska du boka?: Vid plötslig hörselnedsättning på ett öra — samma dag, det kan vara behandlingsbart om det görs snabbt.

Kroniska bihålebesvär

Vanlig ålder: Vuxna.
Bakgrund: Långvarig inflammation i bihålorna.
Symtom: Nästäppa, ansiktssmärta, minskat luktsinne.
Vad läkaren tittar efter: Varaktighet, tidigare behandlingsförsök.
Utredning: Klinisk bild, ibland bilddiagnostik.
Diagnos: Klinisk bild.
Behandling: Nässköljning, läkemedel, ibland specialistremiss.
Uppföljning: Vid utebliven förbättring.
Prognos: God med rätt behandling.
Vad du kan göra själv: Nässköljning med koksalt dagligen har god dokumenterad effekt och är underanvänt.
När ska du boka?: Vid besvär över tolv veckor trots egenbehandling.

Allergisk rinit

Vanlig ålder: Alla åldrar.
Bakgrund: Allergisk reaktion i nässlemhinnan.
Symtom: Nysningar, nästäppa, rinnsnuva.
Vad läkaren tittar efter: Säsongsmönster eller ständig exponering.
Utredning: Klinisk bild, ibland allergitest.
Diagnos: Klinisk bild.
Behandling: Antihistamin, nässpray, undvikande av utlösare.
Uppföljning: Vid behov.
Prognos: God, hanterbart.
Vad du kan göra själv: Börja med nässteroid två veckor före pollensäsongen — förebyggande fungerar bättre än behandling under pågående säsong.
När ska du boka?: När receptfri behandling inte räcker, eller vid samtidig astma.

Sned nässkiljevägg

Vanlig ålder: Vuxna.
Bakgrund: Strukturell avvikelse i näsan.
Symtom: Ensidig eller dubbelsidig nästäppa.
Vad läkaren tittar efter: Symtomens påverkan på andning.
Utredning: Fysisk undersökning krävs för bekräftelse.
Diagnos: Specialistundersökning.
Behandling: Beror på symtom, från ingen åtgärd till kirurgi.
Uppföljning: Enligt behov.
Prognos: God, kirurgi vid behov ofta effektiv.
Vad du kan göra själv: Prova nässköljning och nässteroid först — nästäppa har ofta flera samverkande orsaker.
När ska du boka?: Vid ensidig nästäppa som består trots behandling.

Snarkning och misstänkt sömnapné

Vanlig ålder: Vuxna.
Bakgrund: Avslappning av luftvägarna under sömn.
Symtom: Kraftig snarkning, andningsuppehåll (enligt partner), dagtrötthet.
Vad läkaren tittar efter: Riskfaktorer, symtombild.
Utredning: Kan kräva sömnutredning via fysisk vård.
Diagnos: Kräver ofta specialistutredning.
Behandling: Livsstil, ibland specialistbehandling.
Uppföljning: Enligt utredning.
Prognos: God med rätt behandling.
Vad du kan göra själv: Sidoläge, viktnedgång vid övervikt och alkoholfrihet på kvällen minskar ofta besvären.
När ska du boka?: Vid observerade andningsuppehåll eller uttalad dagtrötthet — det bör alltid utredas.

Tonsillit (halsfluss)

Vanlig ålder: Alla åldrar, vanligare hos barn och unga vuxna.
Bakgrund: Infektion i halsmandlarna.
Symtom: Halsont, feber, sväljningssmärta.
Vad läkaren tittar efter: Allmäntillstånd, svårighetsgrad.
Utredning: Klinisk bild, ibland strep-test.
Diagnos: Klinisk bild.
Behandling: Symtomlindring, ibland antibiotika.
Uppföljning: Vid utebliven förbättring.
Prognos: God.
Vad du kan göra själv: Smärtlindring, kall dryck. De flesta halsinfektioner är virala och läker utan antibiotika.
När ska du boka?: Vid halsont med hög feber och kraftig sväljningssmärta, eller vid besvär över en vecka.

Akut bihåleinflammation

Vanlig ålder: Alla åldrar.
Bakgrund: Infektion i bihålorna, ofta efter förkylning.
Symtom: Ansiktssmärta, nästäppa, gulgrön snuva.
Vad läkaren tittar efter: Varaktighet och svårighetsgrad.
Utredning: Klinisk bild.
Diagnos: Klinisk bild.
Behandling: Symtomlindring, ibland antibiotika vid uttalade besvär.
Uppföljning: Vid utebliven förbättring.
Prognos: God.
Vad du kan göra själv: Nässköljning och avsvällande nässpray i högst tio dagar.
När ska du boka?: Vid besvär över tio dagar, eller vid försämring efter initial förbättring.

Yrsel av balansorgansursprung

Vanlig ålder: Alla vuxna åldrar.
Bakgrund: Rubbning i innerörats balansorgan.
Symtom: Yrsel, ofta lägesutlöst.
Vad läkaren tittar efter: Yrselns karaktär och utlösande faktorer.
Utredning: Anamnes, ibland fysisk balansundersökning.
Diagnos: Klinisk bild, ibland specialistutredning.
Behandling: Beror på orsak, ibland specifika manövrar.
Uppföljning: Vid kvarstående besvär.
Prognos: God i många fall.
Vad du kan göra själv: Notera om yrseln utlöses av lägesändring — det är avgörande för diagnosen och för vilken behandling som fungerar.
När ska du boka?: Vid återkommande yrsel. Vid yrsel med dubbelseende, talsvårighet eller svaghet — akut vård.

Heshet och röstbesvär

Vanlig ålder: Alla vuxna åldrar.
Bakgrund: Överbelastning av stämband eller infektion.
Symtom: Förändrad röst, heshet.
Vad läkaren tittar efter: Varaktighet — långvarig heshet (mer än tre veckor) bör alltid utredas vidare.
Utredning: Klinisk bild; långvariga besvär kräver fysisk undersökning av stämband.
Diagnos: Klinisk bild eller specialistundersökning.
Behandling: Röstvila, beror på orsak.
Uppföljning: Vid långvariga besvär — vidare utredning.
Prognos: God vid kortvariga besvär.
Vad du kan göra själv: Röstvila och undvik viskning — viskning belastar stämbanden mer än normalt tal.
När ska du boka?: Vid heshet över tre veckor. Alltid, oavsett övriga symtom.

Tinnitus (öronsus)

Vanlig ålder: Alla vuxna åldrar, vanligare med stigande ålder.
Bakgrund: Mycket vanligt och ofta starkt ångestframkallande. De flesta har en godartad form kopplad till hörselnedsättning, men vissa mönster — ensidig tinnitus, pulserande ljud — kräver utredning.
Vanliga symtom: Ringande, susande eller pipande ljud utan yttre källa, ofta mest märkbart i tysta miljöer eller vid sänggående.
Vad läkaren tittar efter: Om det är ensidigt (kräver mer utredning), pulserande (kan tyda på kärlorsak), och om det finns samtidig hörselnedsättning.
Utredning: Hörseltest; MR vid ensidig tinnitus eller åtföljande neurologiska symtom.
Hur bedömningen görs: Genom att skilja godartad, hörselrelaterad tinnitus från de mönster som kräver vidare utredning.
Behandling: Hörapparat vid samtidig hörselnedsättning (ofta mycket effektivt), ljudterapi, KBT vid uttalat lidande.
Uppföljning: Enligt behov.
Riskfaktorer att känna till: Bullerexponering, hörselnedsättning, vissa läkemedel, stress och sömnbrist (förvärrar upplevelsen påtagligt).
Vanlig missuppfattning: Att man inte kan göra något åt tinnitus. Man kan sällan ta bort ljudet — men man kan i hög grad påverka hur mycket det stör.
Vad du kan göra själv: Undvik total tystnad — bakgrundsljud gör tinnitus betydligt mindre påträngande, särskilt vid insomning.
När ska du boka?: Vid ensidig tinnitus, pulserande ljud, eller när besvären påverkar sömn och livskvalitet.
Prognos: God anpassning möjlig hos de flesta, även när ljudet kvarstår.

Nedsatt eller förlorat luktsinne

Vanlig ålder: Alla vuxna åldrar.
Bakgrund: Fick betydligt större uppmärksamhet efter covid-19, men har många orsaker — kronisk bihåleinflammation, näspolyper, virusinfektioner och i vissa fall neurologisk sjukdom. Påverkar livskvaliteten mer än de flesta tror, eftersom smakupplevelsen till stor del är luktbaserad.
Vanliga symtom: Minskat eller borta luktsinne, ofta upplevt som förlorad smak; ibland förvrängd lukt.
Vad läkaren tittar efter: Om det kom plötsligt (talar för virus) eller gradvis (talar för polyper eller kronisk inflammation), samt om nästäppa finns.
Utredning: Klinisk bedömning; vid kvarstående besvär undersökning av näsan via fysisk vård.
Hur bedömningen görs: Utifrån debutförlopp och samtidiga näsbesvär.
Behandling: Nässteroid vid inflammatorisk orsak, lukträning vid postviral förlust (dokumenterad effekt).
Uppföljning: Efter några månaders behandling.
Riskfaktorer att känna till: Näspolyper, kronisk bihåleinflammation, tidigare virusinfektion, rökning, skalltrauma.
Vanlig missuppfattning: Att förlorat luktsinne inte går att behandla. Lukträning har dokumenterad effekt vid postviral förlust, särskilt om den påbörjas tidigt.
Vad du kan göra själv: Lukträning — lukta medvetet på fyra starka dofter två gånger dagligen i minst tre månader.
När ska du boka?: Vid luktförlust som varat över fyra veckor.
Prognos: God vid postviral orsak, särskilt med tidig lukträning; beror på orsak i övrigt.

Sväljningssvårigheter

Vanlig ålder: Alla åldrar, allvarligare betydelse med stigande ålder.
Bakgrund: Ett symtom som alltid ska bedömas, eftersom orsakerna spänner från godartade (reflux, muskelspänning) till sådana som kräver skyndsam utredning. Progressiva sväljningssvårigheter för fast föda är särskilt viktiga att fånga tidigt.
Vanliga symtom: Känsla av att mat fastnar, hosta vid sväljning, smärta vid sväljning, klumpkänsla i halsen.
Vad läkaren tittar efter: Om besvären gäller fast föda, vätska eller båda; om de är konstanta eller intermittenta; och om de förvärrats över tid.
Utredning: Kräver ofta gastroskopi eller sväljningsröntgen via fysisk vård.
Hur bedömningen görs: Genom mönsteranalys; progressiva besvär för fast föda prioriteras.
Behandling: Beror på orsak.
Uppföljning: Enligt fynd.
Riskfaktorer att känna till: Ålder över 50, rökning, alkohol, långvarig reflux, ofrivillig viktnedgång, tidigare strålbehandling mot halsen.
Vanlig missuppfattning: Att klumpkänsla i halsen alltid betyder något allvarligt. Globuskänsla utan verklig sväljningssvårighet är oftast godartad — men skillnaden bör bedömas.
Vad du kan göra själv: Notera om det är fast föda, vätska eller båda, och om det blivit värre — det är den mest avgörande informationen.
När ska du boka?: Vid sväljningssvårigheter som varat över tre veckor, skyndsamt vid samtidig viktnedgång.
Prognos: Beror på orsak; god vid godartade orsaker.

Återkommande näsblödning

Vanlig ålder: Alla åldrar; vanligt hos barn och hos äldre.
Bakgrund: De allra flesta näsblödningar kommer från ett kärlrikt område längst fram i nässkiljeväggen och är helt godartade. Hos vuxna med återkommande blödningar bör dock blodtryck och blodförtunnande behandling alltid vägas in.
Vanliga symtom: Blödning från ett näsborre, ofta efter näspetning, torr luft eller förkylning.
Vad läkaren tittar efter: Om blödningen kommer från fram eller bak i näsan, ensidighet, och samtidig blodförtunnande medicinering.
Utredning: Klinisk bedömning; blodprov vid frekventa blödningar.
Hur bedömningen görs: Utifrån frekvens, mängd och riskfaktorer.
Behandling: Fuktande nässalva; kauterisering av blödande kärl vid återkommande besvär.
Uppföljning: Vid fortsatta blödningar.
Riskfaktorer att känna till: Torr inomhusluft, näspetning, nässprayanvändning, blodförtunnande läkemedel, högt blodtryck, blödningsrubbning.
Vanlig missuppfattning: Att man ska luta huvudet bakåt vid näsblod. Det får blodet att rinna ner i svalget — luta framåt istället.
Vad du kan göra själv: Luta huvudet framåt, kläm ihop mjuka delen av näsan i tio minuter utan att släppa och kontrollera under tiden.
När ska du boka?: Vid näsblödningar som återkommer varje vecka, eller vid blödning som är svår att stoppa. Vid blödning som inte stannar efter 20 minuters tryck — akut vård.
Prognos: Mycket god — de flesta går att åtgärda enkelt.

Halsont som inte går över

Vanlig ålder: Alla åldrar.
Bakgrund: De allra flesta halsinfektioner läker inom en vecka. Halsont som kvarstår längre har ofta en annan orsak än infektion — reflux, muntorrhet, allergi eller muskelspänning — och i sällsynta fall något som kräver skyndsam utredning.
Vanliga symtom: Ihållande halsont eller skavkänsla utan feber, ofta värre på morgonen (talar för reflux) eller vid rösttrötthet.
Vad läkaren tittar efter: Om det finns feber (talar för infektion), ensidighet, och samtidiga symtom som heshet eller sväljningssvårighet.
Utredning: Klinisk bedömning; vid duration över tre veckor eller ensidiga besvär krävs undersökning av svalg och struphuvud via fysisk vård.
Hur bedömningen görs: Genom att skilja infektiöst från icke-infektiöst utifrån tidsförlopp och åtföljande symtom.
Behandling: Riktad mot orsak — ofta syrahämmande vid reflux, röstvila vid överbelastning.
Uppföljning: Vid kvarstående besvär.
Riskfaktorer att känna till: Rökning, alkohol, reflux, röstkrävande yrke, muntorrhet.
Vanlig missuppfattning: Att långvarigt halsont betyder att man behöver antibiotika. Kvarstående besvär talar snarare för att det inte är en bakteriell infektion alls.
Vad du kan göra själv: Notera om besvären är värst på morgonen (reflux) eller efter mycket prat (röstbelastning) — det pekar ofta direkt mot orsaken.
När ska du boka?: Vid halsont över tre veckor, ensidigt halsont, eller halsont med heshet.
Prognos: God — de flesta orsaker är godartade och behandlingsbara.

Kontakt

Boka tid info@medix7.com

Informationen på denna sida är allmän patientinformation och ersätter inte individuell medicinsk bedömning. Digital vård har begränsningar och kan inte hantera akuta tillstånd — se akutrutan ovan. Vid osäkerhet, kontakta vården eller ring 112/1177.

Om innehållet

Informationen bygger på svenska kunskapskällor, främst 1177 Vårdguiden, Internetmedicin och Läkemedelsboken. Den är allmän patientinformation och ersätter inte individuell medicinsk bedömning.