Neurologisk mottagning online

Lugn, evidensbaserad neurologisk vård för huvudvärk, yrsel, domningar, tremor och uppföljning av kända neurologiska tillstånd — strukturerad bedömning och tydlig plan.

Boka tid Kontakta oss

Tider på svenska, engelska och arabiska
Evidensbaserad vård
Skriftlig plan efter varje besök

Om mottagningen

Neurologi omfattar hjärnan, ryggmärgen och nervsystemet — och är den specialitet där patientens egen berättelse ofta är det mest avgörande diagnostiska verktyget. Hur ett symtom började, i vilken ordning saker hände, och vad som utlöser det säger ofta mer än en bilddiagnostik. Samtidigt är neurologin ett område där de flesta symtom är godartade men de få som inte är det kräver mycket snabb handläggning.

Vi lägger tid på att kartlägga förloppet noggrant, eftersom det är där neurologiska diagnoser oftast avgörs — och vi ger dig alltid ett tydligt besked om ditt symtom är av den sort som kan bedömas i lugn och ro eller den sort som inte ska vänta.

Vem vi hjälper

Dig med ny huvudvärk eller migrän
Dig med yrsel eller balanssvårigheter
Dig med domningar eller stickningar
Dig med tremor eller skakningar
Dig med misstänkta anfall eller korta medvetandeförluster
Dig med minnesproblem eller koncentrationssvårigheter
Dig som återhämtar dig efter stroke eller TIA
Dig med svaghet eller gångsvårigheter
Dig med ansiktssmärta eller ansiktsförlamning
Dig med känd epilepsi som behöver uppföljning
Dig med Parkinsonliknande symtom
Dig som lever med MS och behöver vägledning
Dig som önskar second opinion på tidigare neurologiska fynd

Symtom

Tillstånd

Spänningshuvudvärk och migrän
Epilepsi
Parkinsons sjukdom
Multipel skleros (MS)
Perifer neuropati
Uppföljning efter TIA
Uppföljning efter stroke
Essentiell tremor
Bells pares (ansiktsförlamning)
Trigeminusneuralgi
Restless legs syndrom
Karpaltunnelliknande nervkompression

Tjänster och undersökningar

Neurologisk anamnes och symtombedömning
Tolkning av tidigare undersökningar (CT, MR, EEG)
Bedömning av huvudvärk, yrsel och domningar
Uppföljning av epilepsi, Parkinson eller MS
Second opinion
Vägledning om när fysisk neurologisk undersökning behövs

Så går det till

1Boka och beskriv ditt huvudsakliga besvär online.
2Ladda upp tidigare resultat om du har dem — provsvar, undersökningar, läkemedelslista.
3Videobesök — genomgång av sjukdomshistoria och riktade frågor.
4Tydlig plan — nästa steg, eventuell behandling, och tidsram för uppföljning.

Vad du bör förbereda

Tidslinje för dina symtom (när det började, vad som utlöser eller lindrar)
Nuvarande mediciner och doser
Kända allergier och tidigare sjukdomar
Tidigare provsvar och undersökningar, med datum om möjligt
Dina tre viktigaste frågor inför besöket

Ring 112 omedelbart eller uppsök närmaste akutmottagning vid:

Plötslig svår huvudvärk olik tidigare huvudvärk
Huvudvärk tillsammans med feber och nackstelhet, ofta med ljuskänslighet och illamående — kan vara hjärnhinneinflammation. Ring 112. Utslag som inte bleknar när du trycker på det talar för blodförgiftning med meningokocker.
Plötslig hängande mungipa, svaghet eller domning i arm eller ben, eller sluddrigt tal (möjlig stroke). Ett enda av dessa symtom räcker — ring 112 omedelbart. Ring även om symtomen går över av sig själva.
Nytt anfall eller kramp
Plötslig synförlust eller dubbelseende
Medvetslöshet eller påtagligt förändrat medvetande
Plötslig svår yrsel med talsvårigheter eller svaghet

För icke-akut medicinsk rådgivning i Sverige: ring 1177. Digital vård kan inte ersätta akutsjukvård. Vid tveksamhet — sök vård direkt.

Våra läkare

Se tillgängliga läkare och boka tid

Vanliga frågor

Kan ni bedöma huvudvärk digitalt?

Ja, en första strukturerad bedömning; vissa huvudvärkstyper kräver vidare utredning.

Kan ni följa upp epilepsi eller Parkinson?

Ja, vi kan bistå med uppföljning och vägledning.

Kan ni tolka en CT eller MR jag redan tagit?

Ja, om du laddar upp den.

Kan ni ge en second opinion?

Ja.

Vad gör jag vid ett nytt anfall?

Vid ett första anfall eller om anfallet skiljer sig från tidigare — sök akut vård, se säkerhetsrutan.

Vad händer efter besöket?

En skriftlig plan.

Kan ni bedöma yrsel?

Ja, vi hjälper till att sortera orsak och vägleda vidare.

Vad gör jag om symtomen förvärras?

Kontakta oss igen, eller sök akut vård vid allvarliga tecken.

Behöver jag magnetkamera för att få en diagnos?

Ofta inte. Neurologiska diagnoser ställs i stor utsträckning på symtombilden — MR används när det verkligen tillför något.

Kan stress ge neurologiska symtom?

Ja, stress och ångest kan ge domningar, yrsel och koncentrationssvårigheter. Men vi utesluter alltid annat först.

Femton vanliga tillstånd

Migrän

Vanlig ålder: Alla vuxna åldrar, vanligast 20–50 år.
Bakgrund: Återkommande huvudvärksattacker, ofta med specifika utlösare.
Symtom: Pulserande huvudvärk, ofta ensidig, ljus- och ljudkänslighet, ibland aura.
Vad läkaren tittar efter: Mönster och utlösare.
Utredning: Klinisk bild, sällan bilddiagnostik vid typiskt mönster.
Diagnos: Klinisk bild.
Behandling: Akutbehandling och vid behov förebyggande behandling.
Uppföljning: Enligt symtomkontroll.
Prognos: God med rätt hantering.
Vad du kan göra själv: Huvudvärksdagbok i en månad — mönster och utlösare framträder nästan alltid först då.
När ska du boka?: Vid migrän mer än fyra dagar per månad, eller om anfallen förändrat karaktär.

Spänningshuvudvärk

Vanlig ålder: Alla åldrar.
Bakgrund: Vanligaste huvudvärkstypen.
Symtom: Bandformad, pressande värk.
Vad läkaren tittar efter: Mönster, varningstecken.
Utredning: Sällan nödvändig.
Diagnos: Klinisk bild.
Behandling: Smärtlindring, stresshantering.
Uppföljning: Vid förändrat mönster.
Prognos: God.
Vad du kan göra själv: Se över sömn, skärmtid och arbetsställning innan du ökar smärtstillande.
När ska du boka?: Vid daglig huvudvärk, eller om du tar smärtstillande mer än tio dagar per månad (kan ge läkemedelsutlöst huvudvärk).

Epilepsi — uppföljning

Vanlig ålder: Alla åldrar.
Bakgrund: Återkommande epileptiska anfall.
Symtom vid uppföljning: Anfallskontroll, biverkningar av behandling.
Vad läkaren tittar efter: Anfallsfrekvens, läkemedelsföljsamhet.
Utredning: Genomgång av tidigare EEG och journaler.
Diagnos: Redan ställd, gäller uppföljning.
Behandling: Enligt specialistplan.
Uppföljning: Regelbunden.
Prognos: God anfallskontroll möjlig hos de flesta.
Vad du kan göra själv: För anfallsdagbok med tid, duration och eventuella utlösare — sömnbrist och alkohol är de vanligaste.
När ska du boka?: Vid ökad anfallsfrekvens eller misstänkta biverkningar.

Parkinsons sjukdom — uppföljning

Vanlig ålder: Vanligare efter 60 år.
Bakgrund: Progressiv nervsjukdom som påverkar rörelser.
Symtom: Tremor, stelhet, långsamma rörelser.
Vad läkaren tittar efter: Symtomprogress, behandlingseffekt.
Utredning: Genomgång av tidigare bedömningar.
Diagnos: Redan ställd, gäller uppföljning.
Behandling: Enligt specialistplan.
Uppföljning: Regelbunden.
Prognos: Varierar, god symtomkontroll möjlig länge.
Vad du kan göra själv: Regelbunden fysisk aktivitet har dokumenterat god effekt på både symtom och förlopp.
När ska du boka?: Vid förändrad symtombild eller om medicineringen inte räcker lika länge som tidigare.

Multipel skleros (MS) — uppföljning

Vanlig ålder: Vanligen 20–40 år vid debut.
Bakgrund: Autoimmun sjukdom som påverkar nervsystemet.
Symtom vid uppföljning: Varierande neurologiska symtom.
Vad läkaren tittar efter: Symtomförändring, behandlingseffekt.
Utredning: Genomgång av tidigare MR och journaler.
Diagnos: Redan ställd, gäller uppföljning.
Behandling: Enligt specialistplan.
Uppföljning: Regelbunden.
Prognos: Mycket varierande, god behandling finns.
Vad du kan göra själv: Notera nya symtom med datum — skovbedömning bygger på tidsförlopp.
När ska du boka?: Vid nya neurologiska symtom som varat över ett dygn.

Perifer neuropati

Vanlig ålder: Vuxna, vanligare med ålder eller vid diabetes.
Bakgrund: Skada på perifera nerver.
Symtom: Domningar, stickningar, brännande smärta i fötter eller händer.
Vad läkaren tittar efter: Utbredningsmönster, bakomliggande orsak.
Utredning: Anamnes, blodprov, ibland nervledningstest.
Diagnos: Klinisk bild med eller utan test.
Behandling: Riktad mot orsak, smärtlindring.
Uppföljning: Enligt orsak.
Prognos: Varierar med bakomliggande orsak.
Vad du kan göra själv: Kontrollera fötterna dagligen vid nedsatt känsel — sår upptäcks annars för sent.
När ska du boka?: Vid domningar som sprider sig eller tillkommande svaghet.

TIA — uppföljningsfrågor

Vanlig ålder: Vuxna, vanligare med ålder.
Bakgrund: Övergående störning i blodflödet till hjärnan.
Symtom vid uppföljning: Frågor kring återhämtning och förebyggande.
Vad läkaren tittar efter: Riskfaktorer, tidigare utredning.
Utredning: Genomgång av tidigare journaler.
Diagnos: Redan utredd, gäller uppföljning.
Behandling: Sekundärpreventiv, enligt specialistplan.
Uppföljning: Regelbunden.
Prognos: God med rätt sekundärprevention.
Vad du kan göra själv: Kontrollera blodtryck regelbundet och följ förskriven blodförtunning strikt.
När ska du boka?: För uppföljning. Vid nya bortfallssymtom — ring 112, boka inte.

Nya neurologiska symtom (hängande mungipa, svaghet, talsvårighet, synbortfall) är alltid ett akutfall — se säkerhetsrutan. Ett enda av dessa symtom räcker — ring 112 omedelbart. Ring även om symtomen går över av sig själva.

Essentiell tremor

Vanlig ålder: Kan debutera i alla vuxna åldrar.
Bakgrund: Ofarlig men besvärande skakning, ofta ärftlig.
Symtom: Skakning, särskilt vid rörelse eller hållning.
Vad läkaren tittar efter: Mönster, skillnad från Parkinson.
Utredning: Klinisk bild.
Diagnos: Klinisk bild.
Behandling: Vid behov läkemedel.
Uppföljning: Vid behov.
Prognos: God, oftast stabilt förlopp.
Vad du kan göra själv: Notera om skakningen minskar av alkohol — det är typiskt för essentiell tremor och användbar information.
När ska du boka?: När skakningen påverkar vardagen, eller om den förändrats.

Bells pares (ansiktsförlamning)

Vanlig ålder: Alla vuxna åldrar.
Bakgrund: Plötslig ensidig ansiktsnervspåverkan.
Symtom: Hängande ena sidan av ansiktet.
Vad läkaren tittar efter: Symmetri, uteslutande av stroke.
Utredning: Klinisk bild; viktigt att utesluta stroke akut vid nyinsjuknande.
Diagnos: Klinisk bild.
Behandling: Ofta kortison tidigt, ögonskydd.
Uppföljning: Enligt förlopp.
Prognos: God hos de flesta, kan ta tid.
Vad du kan göra själv: Ögonskydd är viktigast — kan du inte blunda helt behöver ögat skyddas mot uttorkning.
När ska du boka?: Akut vid nytillkommen ansiktsförlamning, för att utesluta stroke och för att kortison ska hinna sättas in i tid.

Nytillkommen ansiktsförlamning ska alltid bedömas akut initialt för att utesluta stroke — se säkerhetsrutan.

Restless legs syndrom

Vanlig ålder: Alla vuxna åldrar.
Bakgrund: Obehag i benen som ger rörelsebehov, ofta kvällstid.
Symtom: Kryp- eller obehagskänsla i benen, lindras av rörelse.
Vad läkaren tittar efter: Mönster, koppling till sömn.
Utredning: Anamnes, ibland blodprov (järnstatus).
Diagnos: Klinisk bild.
Behandling: Livsstil, vid behov läkemedel.
Uppföljning: Vid behov.
Prognos: God, hanterbart.
Vad du kan göra själv: Kontrollera järnvärdet — järnbrist är en vanlig och behandlingsbar orsak.
När ska du boka?: När besvären stör sömnen regelbundet.

Yrsel — kartläggning av typ

Vanlig ålder: Alla vuxna åldrar.
Bakgrund: Yrsel är ett av de vanligaste symtomen i vården och ett av de svåraste att sortera, eftersom ordet används för helt olika upplevelser. Att skilja karusellyrsel från ostadighet eller svimningskänsla är det enskilt viktigaste steget — det pekar mot helt olika orsaker.
Vanliga symtom: Roterande yrsel, ostadighet, gungande känsla, eller svimningskänsla — som patienten ofta beskriver med samma ord.
Vad läkaren tittar efter: Om det snurrar (innerörat), om det gungar (balanssystem eller neurologiskt), eller om det svartnar (cirkulation).
Utredning: Klinisk bedömning; blodtryck liggande/stående; ibland vidare balans- eller neurologisk utredning.
Hur bedömningen görs: Genom att först klassificera typen av yrsel, sedan söka orsak.
Behandling: Riktad efter typ — vid kristallsjuka kan enkla manövrar ge omedelbar effekt.
Uppföljning: Enligt orsak.
Riskfaktorer att känna till: Hög ålder, blodtrycksmediciner, hjärt-kärlsjukdom, migrän, tidigare öroninfektioner.
Vanlig missuppfattning: Att all yrsel kommer från innerörat. Det är en vanlig orsak, men långt ifrån den enda.
Vad du kan göra själv: Försök beskriva yrseln utan att använda ordet "yrsel" — snurrar, gungar, svartnar? Det är den mest värdefulla informationen du kan ge.
När ska du boka?: Vid återkommande yrsel. Vid yrsel med dubbelseende, talsvårigheter, svaghet eller kraftig huvudvärk — ring 112.
Prognos: God vid de vanligaste orsakerna, särskilt kristallsjuka.

Minnesproblem och kognitiv oro

Vanlig ålder: Vanligast från 60 år, men förekommer tidigare.
Bakgrund: Många oroar sig för demens vid glömska — men de vanligaste orsakerna till minnesproblem hos yngre och medelålders är stress, sömnbrist, depression och läkemedel, som alla är åtgärdbara. Det gör strukturerad bedömning värdefull snarare än ett "vänta och se".
Vanliga symtom: Glömska, svårt att hitta ord, minskad koncentrationsförmåga, upprepade frågor.
Vad läkaren tittar efter: Om problemen påverkar vardagsfunktionen eller bara upplevs som besvärande, och om närstående märkt samma sak.
Utredning: Kognitiv screening, blodprover (B12, sköldkörtel, blodvärde), läkemedelsgenomgång; vidare utredning via minnesmottagning vid behov.
Hur bedömningen görs: Genom att skilja behandlingsbara orsaker från sådant som kräver specialistutredning.
Behandling: Riktad mot bakomliggande orsak.
Uppföljning: Enligt fynd.
Riskfaktorer att känna till: Depression, sömnapné, B12-brist, alkohol, vissa läkemedel, hög ålder, ärftlighet.
Vanlig missuppfattning: Att minnesproblem alltid betyder begynnande demens. Hos personer under 65 är det betydligt oftare stress, sömn eller depression.
Vad du kan göra själv: Fråga en närstående om de märkt samma sak — deras observation väger tungt i bedömningen.
När ska du boka?: När minnesproblemen påverkar arbete eller vardag, eller när närstående märkt en förändring.
Prognos: Ofta mycket god — många orsaker är fullt behandlingsbara.

Domningar och stickningar — neurologisk bedömning

Vanlig ålder: Alla vuxna åldrar.
Bakgrund: Sensoriska symtom följer nervernas anatomi, vilket gör att utbredningsmönstret ofta avslöjar var problemet sitter — nervrot, perifer nerv, eller centralt. Det är därför noggrann kartläggning ofta är mer informativ än bilddiagnostik.
Vanliga symtom: Domningar, stickningar, brännande känsla, ibland med samtidig svaghet.
Vad läkaren tittar efter: Exakt utbredning, om det är ensidigt eller symmetriskt, och om det finns motorisk påverkan.
Utredning: Klinisk bedömning; blodprov (B12, blodsocker, sköldkörtel); nervledningstest eller MR vid behov.
Hur bedömningen görs: Genom att mappa symtomen mot kända nervområden.
Behandling: Riktad mot orsak.
Uppföljning: Snabbare vid samtidig svaghet.
Riskfaktorer att känna till: Diabetes, B12-brist, alkoholöverkonsumtion, tidigare rygg- eller nackbesvär, vissa cellgifter.
Vanlig missuppfattning: Att domningar i händer eller fötter alltid är cirkulationsproblem. Nervorsak är betydligt vanligare.
Vad du kan göra själv: Rita in exakt var domningarna sitter på en kroppsbild — det är den mest användbara informationen.
När ska du boka?: Vid domningar över två veckor. Vid plötslig ensidig svaghet eller talpåverkan — ring 112.
Prognos: God vid tidig behandling; nervbesvär läker långsammare ju längre de får fortgå.

Ihållande trötthet med neurologiska frågeställningar

Vanlig ålder: Alla vuxna åldrar.
Bakgrund: Många söker neurolog för trötthet av oro för MS eller annan neurologisk sjukdom. Trötthet ensam är dock sällan neurologiskt — men i kombination med specifika neurologiska symtom förändras bilden, och det är just den distinktionen som gör bedömningen värdefull.
Vanliga symtom: Uttalad trötthet, ibland med domningar, synförändringar eller koncentrationssvårigheter.
Vad läkaren tittar efter: Om det finns objektiva neurologiska fynd eller enbart subjektiv trötthet.
Utredning: Bred blodprovsscreening först (blodvärde, järn, sköldkörtel, B12, inflammation); neurologisk utredning vid åtföljande fynd.
Hur bedömningen görs: Genom att först utesluta vanliga, behandlingsbara orsaker.
Behandling: Riktad mot fastställd orsak.
Uppföljning: Efter provsvar.
Riskfaktorer att känna till: Järnbrist, sköldkörtelrubbning, sömnapné, depression, långvarig stress — alla vanligare än neurologisk sjukdom.
Vanlig missuppfattning: Att trötthet i sig talar för MS. MS ger sällan enbart trötthet — det brukar finnas andra, avgränsade neurologiska symtom.
Vad du kan göra själv: Kartlägg sömnen i två veckor och notera om tröttheten varierar över dygnet.
När ska du boka?: Vid trötthet över en månad, särskilt tillsammans med domningar, synförändringar eller balansproblem.
Prognos: God — de flesta får en behandlingsbar förklaring.

Ansiktssmärta och trigeminusneuralgi

Vanlig ålder: Vanligare efter 50 år.
Bakgrund: Trigeminusneuralgi ger några av de intensivaste smärtorna som finns beskrivna inom medicinen — korta, elektriska stötar i ansiktet, ofta utlösta av beröring, tuggning eller kall luft. Den förväxlas ofta med tandvärk, vilket leder till onödiga tandbehandlingar innan rätt diagnos ställs.
Vanliga symtom: Blixtsnabba, mycket intensiva smärtattacker i ena ansiktshalvan, ofta utlösta av lätt beröring.
Vad läkaren tittar efter: Smärtans karaktär (elektrisk och kortvarig, inte molande), utlösande faktorer, och strikt ensidighet.
Utredning: Klinisk bild; MR för att utesluta bakomliggande orsak.
Hur diagnosen ställs: Framför allt på symtombilden — den är mycket karakteristisk.
Behandling: Specifik läkemedelsbehandling (vanliga smärtstillande har dålig effekt); kirurgi i utvalda fall.
Uppföljning: Regelbunden vid pågående behandling.
Riskfaktorer att känna till: Ålder, MS (ger ökad risk för trigeminusneuralgi, särskilt hos yngre).
Vanlig missuppfattning: Att det är tandvärk. Många genomgår tandbehandlingar i onödan innan rätt diagnos ställs — smärtans elektriska, blixtsnabba karaktär är den avgörande skillnaden.
Vad du kan göra själv: Notera exakt vad som utlöser attackerna — beröring, tuggning, kall luft — det stärker diagnosen.
När ska du boka?: Vid blixtsnabb, intensiv ansiktssmärta, särskilt om tandläkaren inte hittat någon förklaring.
Prognos: God smärtkontroll möjlig hos de flesta med rätt läkemedel.

Kontakt

Boka tid info@medix7.com

Informationen på denna sida är allmän patientinformation och ersätter inte individuell medicinsk bedömning. Digital vård har begränsningar och kan inte hantera akuta tillstånd — se akutrutan ovan. Vid osäkerhet, kontakta vården eller ring 112/1177.

Om innehållet

Informationen bygger på svenska kunskapskällor, främst 1177 Vårdguiden, Internetmedicin och Läkemedelsboken. Den är allmän patientinformation och ersätter inte individuell medicinsk bedömning.