Infektionsmottagning online

Specialistbedömning av infektioner, feber, reserelaterade sjukdomar och återkommande infektioner — evidensbaserad utredning, tolkning av prover och uppföljning.

Boka tid Kontakta oss

Tider på svenska, engelska och arabiska
Evidensbaserad vård
Skriftlig plan efter varje besök

Om mottagningen

Infektionsmedicin handlar lika mycket om att avgöra när antibiotika INTE behövs som när det behövs. De flesta infektioner är virala och läker av sig själva — men bland dem finns ett fåtal bakteriella som kräver snabb behandling, och det är den distinktionen hela specialiteten kretsar kring. Därtill kommer detektivarbetet: resehistorik, exponeringar och tidsförlopp är ofta det som avgör en diagnos som annars förblir oklar.

Vi går systematiskt igenom exponeringshistorik — resor, djur, arbete, kontakter — som ofta hoppas över i ett kort besök men regelbundet visar sig vara det som förklarar hela symtombilden.

Vem vi hjälper

Dig med feber eller misstänkt infektion
Dig med återkommande infektioner
Dig som blivit sjuk efter resa
Dig med långvarig hosta
Dig med upprepade urinvägsinfektioner
Dig med hud- eller mjukdelsinfektioner
Dig med långvarig trötthet efter infektion
Dig med mag- och tarminfektioner
Dig med avvikande infektionsprover
Dig med misstänkt virusinfektion
Dig som önskar second opinion
Dig som behöver uppföljning efter sjukhusvård

Symtom

Tillstånd

Urinvägsinfektion
Postinfektiös trötthet
Mag-tarminfektion
Hud- och mjukdelsinfektion
Reserelaterad infektion
Fästingöverförd infektion (borrelia)
Kronisk bihåleinflammation
Körtelfeber (mononukleos)
Luftvägsinfektion
Feber utan känd orsak — utredningsstöd

Tjänster och undersökningar

Detaljerad infektionsanamnes
Genomgång av mikrobiologiska prover och blodprover
Bedömning av inflammationsmarkörer
Resemedicinsk rådgivning
Antibiotikagenomgång
Vägledning kring vidare undersökningar

Så går det till

1Boka och beskriv ditt huvudsakliga besvär online.
2Ladda upp tidigare resultat om du har dem — provsvar, undersökningar, läkemedelslista.
3Videobesök — genomgång av sjukdomshistoria och riktade frågor.
4Tydlig plan — nästa steg, eventuell behandling, och tidsram för uppföljning.

Vad du bör förbereda

Tidslinje för dina symtom (när det började, vad som utlöser eller lindrar)
Nuvarande mediciner och doser
Kända allergier och tidigare sjukdomar
Tidigare provsvar och undersökningar, med datum om möjligt
Dina tre viktigaste frågor inför besöket

Ring 112 omedelbart eller uppsök närmaste akutmottagning vid:

Vid pågående infektion: snabbt påkommen förvirring, snabb eller ansträngd andning, kraftig frossa, hud som blivit fläckig, blek eller blåaktig, eller att du inte kissat på ett dygn — kan vara tecken på sepsis. Ring 112. Feber behöver inte finnas.
Svåra andningsbesvär
Förvirring eller sänkt medvetande
Svår uttorkning
Feber tillsammans med huvudvärk och nackstelhet, ofta med ljuskänslighet och illamående — kan vara hjärnhinneinflammation. Ring 112. Utslag som inte bleknar när du trycker på det talar för blodförgiftning med meningokocker.
Snabbt spridande hudutslag
Plötslig svår svaghet eller kollaps

För icke-akut medicinsk rådgivning i Sverige: ring 1177. Digital vård kan inte ersätta akutsjukvård. Vid tveksamhet — sök vård direkt.

Våra läkare

Se tillgängliga läkare och boka tid

Vanliga frågor

När bör jag söka vård för infektion?

Vid långvarig eller hög feber, särskilt tillsammans med andningssvårigheter eller allmänpåverkan.

Kan ni tolka infektionsprover?

Ja.

Behöver jag alltid antibiotika vid infektion?

Nej, många infektioner orsakas av virus och kräver inte antibiotika.

Kan ni ställa diagnos online?

Initial bedömning är möjlig; vissa tillstånd kräver fysisk undersökning.

Erbjuder ni second opinion?

Ja, kring diagnoser, utredningar och behandlingar.

Kan ni bedöma reserelaterad sjukdom?

Ja.

Vad gör jag vid svår andningssvårighet eller hög feber med nackstelhet?

Sök akut vård omedelbart, se säkerhetsrutan.

Varför får jag inte antibiotika?

För att de flesta infektioner är virala, där antibiotika inte har någon effekt men däremot ger biverkningar och driver resistens.

Hur länge ska en infektion normalt hålla i sig?

Förkylning 7–10 dagar, hosta kan sitta i flera veckor efteråt. Feber över fem dagar bör alltid bedömas.

Kan ni bedöma om jag behöver antibiotika utan att träffa mig fysiskt?

I många fall ja, utifrån symtombild och förlopp. Vissa infektioner kräver dock undersökning eller provtagning — vi säger tydligt när det gäller dig.

Femton vanliga tillstånd

Urinvägsinfektion

Vanlig ålder: Alla åldrar, vanligare kvinnor.
Bakgrund: Bakteriell infektion i urinvägarna.
Symtom: Sveda vid urinering, täta trängningar, ibland feber.
Vad läkaren tittar efter: Feber, flanksmärta.
Utredning: Urinprov.
Diagnos: Symtom och urinprov.
Behandling: Antibiotika vid behov.
Uppföljning: Vid kvarstående besvär.
Prognos: God.
Vad du kan göra själv: Drick rikligt och kissa ofta.
När ska du boka?: Vid besvär över två dygn, eller vid feber och flanksmärta samma dag.

Postinfektiös trötthet

Vanlig ålder: Alla åldrar.
Bakgrund: Långvarig trötthet efter genomgången infektion.
Symtom: Uttalad trötthet, nedsatt ork.
Vad läkaren tittar efter: Samband med tidigare infektion, andra orsaker uteslutna.
Utredning: Anamnes, blodprov för att utesluta andra orsaker.
Diagnos: Uteslutande av annan orsak.
Behandling: Symtomstöd, gradvis återhämtning.
Uppföljning: Vid utebliven förbättring.
Prognos: God, men kan ta tid.
Vad du kan göra själv: Gradvis återgång till aktivitet, inte total vila och inte snabb återgång — båda förlänger förloppet.
När ska du boka?: Vid trötthet över en månad efter infektion.

Mag-tarminfektion (gastroenterit)

Vanlig ålder: Alla åldrar.
Bakgrund: Infektion i mag-tarmkanalen, ofta virus eller bakterier.
Symtom: Diarré, magsmärta, illamående.
Vad läkaren tittar efter: Uttorkningstecken.
Utredning: Klinisk bild, sällan prov nödvändigt.
Diagnos: Klinisk bild.
Behandling: Vätskeersättning.
Uppföljning: Vid uttorkningstecken — sök vård.
Prognos: God, går oftast över inom några dagar.
Vad du kan göra själv: Vätskeersättning i små, täta mängder. Mat kan vänta, vätska kan inte.
När ska du boka?: Vid uttorkningstecken, blodig diarré, eller besvär över en vecka.

Hud- och mjukdelsinfektion

Vanlig ålder: Alla åldrar.
Bakgrund: Bakteriell infektion i hud eller underliggande vävnad.
Symtom: Rodnad, svullnad, smärta, ibland böldbildning.
Vad läkaren tittar efter: Utbredning, tecken på spridning.
Utredning: Klinisk bildbedömning.
Diagnos: Klinisk bild.
Behandling: Antibiotika vid behov.
Uppföljning: Vid utebliven förbättring eller spridning.
Prognos: God med rätt behandling.
Vad du kan göra själv: Rita en linje runt rodnaden — då ser du direkt om den sprider sig.
När ska du boka?: Vid växande rodnad eller feber. Vid snabb spridning — akut vård.

Reserelaterad infektion

Vanlig ålder: Alla åldrar.
Bakgrund: Sjukdom som uppstått efter eller under utlandsresa.
Symtom: Varierar beroende på exponering — feber, mag-tarmbesvär, hudsymtom.
Vad läkaren tittar efter: Resmål, tidsförlopp, exponeringshistorik.
Utredning: Riktad provtagning utifrån resa.
Diagnos: Baserat på exponering och symtom.
Behandling: Riktad mot identifierad orsak.
Uppföljning: Enligt fynd.
Prognos: Varierar med orsak.
Vad du kan göra själv: Notera exakt resmål, datum och vad du exponerats för — det styr hela utredningen.
När ska du boka?: Vid feber inom tre månader efter tropikresa, alltid.

Fästingöverförd infektion (t.ex. borrelia)

Vanlig ålder: Alla åldrar.
Bakgrund: Infektion överförd via fästingbett.
Symtom: Ibland karakteristiskt hudutslag, ledvärk, trötthet.
Vad läkaren tittar efter: Fästingexponering, symtombild.
Utredning: Klinisk bild, ibland blodprov.
Diagnos: Klinisk bild med eller utan provsvar.
Behandling: Antibiotika vid bekräftad diagnos.
Uppföljning: Vid kvarstående besvär.
Prognos: God med tidig behandling.
Vad du kan göra själv: Ta bort fästingen så snart som möjligt — smittrisken ökar med tiden den sitter kvar.
När ska du boka?: Vid ringformat utslag som växer, eller vid feber och ledvärk efter fästingbett.

Kronisk bihåleinflammation

Vanlig ålder: Vuxna.
Bakgrund: Långvarig inflammation i bihålorna.
Symtom: Nästäppa, ansiktstryck, återkommande episoder.
Vad läkaren tittar efter: Varaktighet, tidigare behandlingsförsök.
Utredning: Klinisk bild.
Diagnos: Klinisk bild.
Behandling: Nässköljning, läkemedel.
Uppföljning: Vid utebliven förbättring.
Prognos: God med rätt behandling.
Vad du kan göra själv: Nässköljning dagligen har god effekt och är underanvänt.
När ska du boka?: Vid besvär över tolv veckor.

Körtelfeber (mononukleos)

Vanlig ålder: Vanligast tonåringar och unga vuxna.
Bakgrund: Virusinfektion (Epstein-Barr-virus).
Symtom: Trötthet, svullna lymfkörtlar, halsont, lång återhämtningstid.
Vad läkaren tittar efter: Symtomkombination.
Utredning: Klinisk bild, ibland blodprov.
Diagnos: Klinisk bild med eller utan provsvar.
Behandling: Symtomlindring, vila.
Uppföljning: Vid långdragen trötthet.
Prognos: God, men återhämtning kan ta veckor.
Vad du kan göra själv: Undvik kontaktidrott i minst fyra veckor — mjälten kan vara förstorad och skör.
När ska du boka?: Vid långdragen trötthet, eller vid buksmärta (kan tyda på mjältpåverkan).

Luftvägsinfektion

Vanlig ålder: Alla åldrar.
Bakgrund: Infektion i övre eller nedre luftvägarna.
Symtom: Hosta, ibland feber och andningspåverkan.
Vad läkaren tittar efter: Andningsmönster, allmäntillstånd.
Utredning: Klinisk bild.
Diagnos: Klinisk bild.
Behandling: Symtomlindring, ibland antibiotika vid bakteriell orsak.
Uppföljning: Vid försämring.
Prognos: God i de flesta fall.
Vad du kan göra själv: Vila, vätska, febernedsättande. Antibiotika hjälper inte vid virusorsak.
När ska du boka?: Vid andningspåverkan, eller feber över fem dagar.

Feber utan känd orsak — utredningsstöd

Vanlig ålder: Alla åldrar.
Bakgrund: Långvarig feber utan tydlig förklaring efter initial bedömning.
Symtom: Feber, ofta med allmänpåverkan.
Vad läkaren tittar efter: Mönster, associerade symtom.
Utredning: Strukturerad genomgång, ofta vidareremiss.
Diagnos: Kräver ofta fortsatt utredning.
Behandling: Enligt fastställd orsak.
Uppföljning: Tät till orsak fastställd.
Prognos: Varierar med bakomliggande orsak.
Vad du kan göra själv: För feberkurva med tider — mönstret är ofta diagnostiskt värdefullt.
När ska du boka?: Vid feber över en vecka utan förklaring.

Feber efter utlandsresa

Vanlig ålder: Alla åldrar.
Bakgrund: Feber efter resa till tropiska områden är en av få situationer inom infektionsmedicin där tidsfaktorn är absolut avgörande. Malaria kan utvecklas till livshotande tillstånd inom dygn, och den vanligaste orsaken till allvarlig utgång är fördröjd diagnos — ofta för att varken patient eller vård kopplat febern till resan.
Vanliga symtom: Feber, frossa, huvudvärk, muskelvärk — ofta ospecifikt och lätt att förväxla med influensa.
Vad läkaren tittar efter: Exakt resmål, datum för hemkomst, om malariaprofylax tagits, och tid från exponering till symtom.
Utredning: Malariaprov är akut vid resa till endemiskt område; blododling, blodstatus, leverprover.
Hur bedömningen görs: Resehistoriken styr allt — utan den missas diagnosen.
Behandling: Riktad mot identifierad orsak; malaria kräver akut behandling.
Uppföljning: Enligt diagnos.
Riskfaktorer att känna till: Resa till Afrika söder om Sahara, utebliven eller ofullständig malariaprofylax, besök hos släkt och vänner (denna grupp tar ofta mindre profylax än turister), samt personer som vuxit upp i malariaområden — immuniteten avtar efter några år i Sverige.
Vanlig missuppfattning: Att man är utom risk när man kommit hem. Malaria kan bryta ut månader efter hemkomst.
Vad du kan göra själv: Berätta alltid om resan — även om det var för flera månader sedan och även om du tog profylax.
När ska du boka?: Vid feber inom tre månader efter tropikresa: sök vård samma dag, boka inte.
Prognos: Mycket god vid tidig diagnos; allvarlig vid fördröjning.

Antibiotikaresistens och rätt användning

Vanlig ålder: Alla åldrar.
Bakgrund: Antibiotikaresistens är ett av de största hoten mot modern sjukvård, och drivs framför allt av onödig förskrivning. För den enskilda patienten innebär onödig antibiotika dessutom biverkningar och rubbad tarmflora utan någon nytta — vid virala infektioner finns ingen effekt att hämta.
Vanliga symtom: Ej tillämpligt — detta handlar om behandlingsbeslut.
Vad läkaren tittar efter: Om symtombilden talar för bakteriell eller viral orsak.
Utredning: CRP och strep-test kan hjälpa; ofta räcker klinisk bedömning.
Hur bedömningen görs: Genom att väga sannolikheten för bakteriell infektion mot risken med onödig behandling.
Behandling: Antibiotika endast vid bakteriell infektion; symtomlindring i övrigt.
Uppföljning: Vid utebliven förbättring enligt förväntat förlopp.
Riskfaktorer att känna till: Upprepade antibiotikakurer, vård utomlands, tidigare resistenta bakterier.
Vanlig missuppfattning: Att gulgrön snuva betyder bakteriell infektion. Färgen kommer från vita blodkroppar och säger ingenting om orsaken.
Vad du kan göra själv: Ta alltid hela kuren om du fått antibiotika, och spara aldrig rester till nästa gång.
När ska du boka?: Vid infektion som inte följer förväntat förlopp, snarare än för att få antibiotika.
Prognos: Utmärkt — de flesta infektioner läker väl utan antibiotika.

Långdragen feber utan förklaring

Vanlig ålder: Alla åldrar.
Bakgrund: Feber som varat över tre veckor utan diagnos trots initial utredning är ett av infektionsmedicinens klassiska diagnostiska problem. Orsakerna fördelar sig ungefär lika mellan infektion, inflammatorisk sjukdom och malignitet — vilket gör bred, strukturerad utredning nödvändig snarare än fler prover på måfå.
Vanliga symtom: Feber, ofta med nattsvettningar, viktnedgång och allmän sjukdomskänsla.
Vad läkaren tittar efter: Febermönster, åtföljande symtom, resehistorik, djurkontakt och tidigare sjukdomar.
Utredning: Bred provtagning (blododling, inflammationsmarkörer, autoantikroppar, serologi); bilddiagnostik.
Hur bedömningen görs: Systematiskt och stegvis — inte genom enskilda prover.
Behandling: Riktad mot fastställd orsak; antibiotika på vinst och förlust undviks eftersom det försvårar diagnostiken.
Uppföljning: Tät tills orsaken klarlagts.
Riskfaktorer att känna till: Nedsatt immunförsvar, resa, djurkontakt, ledprotes eller hjärtklaffprotes, tidigare tuberkulosexponering.
Vanlig missuppfattning: Att man ska få antibiotika "för säkerhets skull". Det maskerar ofta orsaken och försvårar diagnosen.
Vad du kan göra själv: För feberkurva med klockslag i två veckor — mönstret är ofta diagnostiskt vägledande.
När ska du boka?: Vid feber över tre veckor utan förklaring.
Prognos: De flesta får en diagnos vid systematisk utredning.

Infektioner vid nedsatt immunförsvar

Vanlig ålder: Alla åldrar.
Bakgrund: Personer med nedsatt immunförsvar — på grund av behandling, sjukdom eller läkemedel — kan bli allvarligt sjuka utan de vanliga varningstecknen. Feber kan saknas, och förloppet kan gå betydligt snabbare. Det gör att tröskeln för att söka vård ska vara lägre, inte högre.
Vanliga symtom: Ofta diskretare än förväntat — trötthet, lätt feber eller enbart allmän sjukdomskänsla.
Vad läkaren tittar efter: Vilken typ av immunnedsättning, aktuell behandling, och även små avvikelser i allmäntillståndet.
Utredning: Tidigare och bredare provtagning än hos immunfriska.
Hur bedömningen görs: Med lägre tröskel för utredning och behandling.
Behandling: Ofta tidigare insatt antibiotika än hos immunfriska.
Uppföljning: Tätare.
Riskfaktorer att känna till: Cellgiftsbehandling, biologiska läkemedel, kortison i hög dos, transplantation, mjältborttagning, obehandlad hiv.
Vanlig missuppfattning: Att man kan avvakta som vanligt eftersom febern är låg. Vid nedsatt immunförsvar kan feber saknas helt trots allvarlig infektion.
Vad du kan göra själv: Ha alltid din behandlingsinformation tillgänglig och nämn immunnedsättningen direkt vid varje vårdkontakt.
När ska du boka?: Vid minsta infektionstecken — lägre tröskel gäller. Vid feber under pågående cellgiftsbehandling — akut vård samma dag.
Prognos: God vid tidig behandling; kritiskt beroende av snabbhet.

Vaccinationsskydd hos vuxna

Vanlig ålder: Alla vuxna åldrar.
Bakgrund: Vaccinationsskyddet från barndomen avtar med tiden, men få vuxna vet vilka påfyllnadsdoser som gäller. Difteri- och stelkrampsskydd behöver förnyas, och vissa grupper har ytterligare rekommendationer — kunskap som sällan når fram förrän en skada eller resa gör frågan akut.
Vanliga symtom: Ej tillämpligt.
Vad läkaren tittar efter: Ålder, tidigare vaccinationer, planerade resor, yrke och underliggande sjukdomar.
Utredning: Genomgång av vaccinationshistorik; antikroppskontroll vid oklarheter.
Hur bedömningen görs: Utifrån aktuella rekommendationer och individuell riskprofil.
Behandling: Ej tillämpligt — vaccination sker via vaccinationsmottagning.
Uppföljning: Enligt intervall.
Riskfaktorer att känna till: Ålder över 65, kronisk hjärt- eller lungsjukdom, diabetes, nedsatt immunförsvar, mjältborttagning — alla ger utökade rekommendationer.
Vanlig missuppfattning: Att barndomens vaccinationer räcker livet ut. Stelkramp och difteri behöver påfyllnadsdos ungefär vart tjugonde år.
Vad du kan göra själv: Leta fram ditt vaccinationskort — hittar du det inte kan skyddet ofta ändå bedömas utifrån ålder och födelseår.
När ska du boka?: Inför resa, vid oklart skydd, eller om du tillhör en riskgrupp.
Prognos: Ej tillämpligt.

Kontakt

Boka tid info@medix7.com

Informationen på denna sida är allmän patientinformation och ersätter inte individuell medicinsk bedömning. Digital vård har begränsningar och kan inte hantera akuta tillstånd — se akutrutan ovan. Vid osäkerhet, kontakta vården eller ring 112/1177.

Om innehållet

Informationen bygger på svenska kunskapskällor, främst 1177 Vårdguiden, Internetmedicin och Läkemedelsboken. Den är allmän patientinformation och ersätter inte individuell medicinsk bedömning.