Hematologi- och onkologimottagning online

Specialistbedömning och uppföljning av blodsjukdomar, avvikande blodprover och cancerrelaterade tillstånd — evidensbaserad rådgivning och tydliga behandlingsplaner.

Boka tid Kontakta oss

Tider på svenska, engelska och arabiska
Evidensbaserad vård
Skriftlig plan efter varje besök

Om mottagningen

Hematologi och onkologi är de områden där ett enskilt provsvar kan förändra en människas liv — och där tempot i samtalet därför spelar nästan lika stor roll som innehållet. Samtidigt är majoriteten av avvikande blodprover godartade: järnbrist, infektion eller naturlig variation förklarar de allra flesta fynd som först skapar stor oro.

Vi tar oss tid att förklara komplexa provsvar i lugnt tempo, utan att skynda på och utan att skriva under på mer oro än vad fyndet faktiskt motiverar. Många av våra besök handlar om att göra ett skrämmande provsvar begripligt.

Vem vi hjälper

Dig med avvikande blodprover
Dig med blodbrist (anemi)
Dig med förstorade lymfkörtlar
Dig med nattliga svettningar
Dig med feber utan tydlig orsak
Dig med ben- eller skelettsmärta av oklar orsak
Dig med blödnings- eller koagulationsrubbning
Dig som vill ha second opinion inom onkologi
Dig som behöver uppföljning av cancersjukdom eller behandling
Dig med behandlingsrelaterade biverkningar

Symtom

Tillstånd

Leukemi — utredningsstöd
Lymfom — utredningsstöd
Myelom — utredningsstöd
Anemi (blodbrist)
Trombocytopeni (blödningsbenägenhet)
Koagulationsrubbning
Neutropeni
Polycytemi
Lymfkörtelförstoring — utredning
Uppföljning efter cancerbehandling

Tjänster och undersökningar

Hematologiska och onkologiska konsultationer
Bedömning av blodprover
Tolkning av CT, MR, PET och ultraljud
Second opinion vid cancer
Analys av biopsi- och patologisvar
Uppföljning av cancerbehandling
Koagulations- och blödningsutredning
Symtomlindring och stödbehandling

Så går det till

1Boka och beskriv ditt huvudsakliga besvär online.
2Ladda upp tidigare resultat om du har dem — provsvar, undersökningar, läkemedelslista.
3Videobesök — genomgång av sjukdomshistoria och riktade frågor.
4Tydlig plan — nästa steg, eventuell behandling, och tidsram för uppföljning.

Vad du bör förbereda

Tidslinje för dina symtom (när det började, vad som utlöser eller lindrar)
Nuvarande mediciner och doser
Kända allergier och tidigare sjukdomar
Tidigare provsvar och undersökningar, med datum om möjligt
Dina tre viktigaste frågor inför besöket

Ring 112 omedelbart eller uppsök närmaste akutmottagning vid:

Okontrollerad blödning
Hög feber under pågående cancerbehandling
Vid pågående infektion: snabbt påkommen förvirring, snabb eller ansträngd andning, kraftig frossa, hud som blivit fläckig, blek eller blåaktig, eller att du inte kissat på ett dygn — kan vara tecken på sepsis. Ring 112. Feber behöver inte finnas. Vid cellgiftsbehandling eller känd neutropeni är risken särskilt hög och förloppet kan gå fort — vänta inte.
Plötslig hängande mungipa, svaghet i arm, sluddrigt tal eller svårt att hitta ord (tecken på stroke). Ett enda av dessa symtom räcker — ring 112 omedelbart. Ring även om symtomen går över av sig själva.
Svår andningssvårighet
Kraftigt försämrat allmäntillstånd

För icke-akut medicinsk rådgivning i Sverige: ring 1177. Digital vård kan inte ersätta akutsjukvård. Vid tveksamhet — sök vård direkt.

Våra läkare

Se tillgängliga läkare och boka tid

Vanliga frågor

När bör jag boka den här mottagningen?

Vid avvikande blodprover eller symtom som trötthet, blödning eller återkommande infektioner.

Kan ni ge second opinion vid cancer?

Ja, och vi förklarar provsvar och behandling.

Behöver jag remiss?

Nej, du kan boka direkt online.

Ersätter detta sjukhusvård?

Nej, det kompletterar men ersätter inte akutsjukvård eller sjukhusbehandling.

Är second opinion vanligt vid cancerdiagnoser?

Ja, särskilt vid cancerdiagnoser och behandlingsplaner.

Kan ni tolka biopsisvar?

Ja.

Vad gör jag vid hög feber under cancerbehandling?

Sök akut vård omedelbart, se säkerhetsrutan.

Betyder ett avvikande blodvärde att jag har cancer?

Nästan aldrig. De allra vanligaste orsakerna till avvikande blodvärden är järnbrist, infektion och normal variation.

Kan jag ta med en anhörig till besöket?

Ja, och det rekommenderas vid besked eller komplexa genomgångar — två personer minns betydligt mer än en.

Hur snabbt får jag svar om något behöver utredas vidare?

Du får en tydlig plan direkt vid besöket, med besked om vad som ska göras och inom vilken tidsram.

Femton vanliga tillstånd

Leukemi — utredningsstöd

Vanlig ålder: Alla åldrar.
Bakgrund: Cancer som påverkar vita blodkroppar och benmärg.
Symtom: Trötthet, blekhet, återkommande infektioner, blödningsbenägenhet.
Vad läkaren tittar efter: Avvikande blodstatus.
Utredning: Blodprov, kräver ofta specialistutredning för bekräftelse.
Diagnos: Specialistutredning, ibland benmärgsprov.
Behandling: Enligt specialistplan.
Uppföljning: Tät, enligt onkologisk plan.
Prognos: Varierar mycket med typ.
Vad du kan göra själv: Ta med samtliga tidigare blodprovssvar — utvecklingen över tid är central.
När ska du boka?: Vid upprepade avvikande blodvärden.

Lymfom — utredningsstöd

Vanlig ålder: Kan debutera i alla åldrar.
Bakgrund: Cancer i lymfsystemet.
Symtom: Svullna lymfkörtlar, nattliga svettningar, viktnedgång.
Vad läkaren tittar efter: Lymfkörtelstatus, allmänsymtom.
Utredning: Kräver specialistutredning, ofta biopsi.
Diagnos: Specialistutredning.
Behandling: Enligt specialistplan.
Uppföljning: Tät under och efter behandling.
Prognos: Varierar mycket med typ och stadium.
Vad du kan göra själv: Notera lymfkörtelns storlek, om den ömmar och hur länge den funnits.
När ska du boka?: Vid förstorad lymfkörtel som funnits över fyra veckor utan infektion.

Myelom — utredningsstöd

Vanlig ålder: Vanligare äldre vuxna.
Bakgrund: Benmärgssjukdom som påverkar plasmaceller.
Symtom: Skelettsmärta, trötthet, avvikande blodprover.
Vad läkaren tittar efter: Provfynd, skelettsymtom.
Utredning: Blodprov, kräver specialistutredning.
Diagnos: Specialistutredning.
Behandling: Enligt specialistplan.
Uppföljning: Regelbunden.
Prognos: Varierar, god symtomkontroll ofta möjlig.
Vad du kan göra själv: Notera skelettsmärta, särskilt nattlig eller i rygg.
När ska du boka?: Vid skelettsmärta tillsammans med avvikande blodvärden.

Anemi (blodbrist)

Vanlig ålder: Alla åldrar.
Bakgrund: För få eller icke fungerande röda blodkroppar.
Symtom: Trötthet, blekhet, andfåddhet.
Vad läkaren tittar efter: Blodvärde, bakomliggande orsak.
Utredning: Blodprov.
Diagnos: Provsvar.
Behandling: Riktad mot orsak (t.ex. järntillskott).
Uppföljning: Uppföljande blodprov.
Prognos: God med identifierad orsak.
Vad du kan göra själv: Ta järnet med C-vitaminrik dryck och inte tillsammans med mjölk, kaffe eller te — det förbättrar upptaget märkbart. Ändra aldrig doseringen på egen hand.
När ska du boka?: Vid trötthet med lågt blodvärde; orsaken bör alltid utredas, inte bara värdet korrigeras.

Trombocytopeni (blödningsbenägenhet)

Vanlig ålder: Alla åldrar.
Bakgrund: Lågt antal blodplättar, flera möjliga orsaker.
Symtom: Blåmärken, blödningsbenägenhet.
Vad läkaren tittar efter: Grad och bakomliggande orsak.
Utredning: Blodprov.
Diagnos: Provsvar, ibland vidareutredning.
Behandling: Riktad mot orsak.
Uppföljning: Enligt orsak.
Prognos: Varierar med bakomliggande tillstånd.
Vad du kan göra själv: Undvik NSAID vid låga trombocyter — de påverkar blodplättarnas funktion ytterligare.
När ska du boka?: Vid ökad blåmärkesbenägenhet eller näsblödningar.

Koagulationsrubbning

Vanlig ålder: Alla åldrar, kan vara medfödd eller förvärvad.
Bakgrund: Ökad risk för blödning eller blodproppar.
Symtom: Onormal blödning eller blodproppsbenägenhet.
Vad läkaren tittar efter: Blödnings- och proppanamnes, familjehistoria.
Utredning: Blodprov (koagulationsstatus).
Diagnos: Provsvar.
Behandling: Enligt specialistplan.
Uppföljning: Regelbunden.
Prognos: Varierar med typ.
Vad du kan göra själv: Kartlägg blödningshistoriken i familjen — den är ofta avgörande.
När ska du boka?: Inför planerad operation vid känd blödningsbenägenhet.

Neutropeni

Vanlig ålder: Alla åldrar, vanligt vid cancerbehandling.
Bakgrund: Låga vita blodkroppar (neutrofiler), ökar infektionsrisk.
Symtom: Ofta symtomfritt, upptäcks vid blodprov; ökad infektionsbenägenhet.
Vad läkaren tittar efter: Infektionstecken, provvärden.
Utredning: Blodprov.
Diagnos: Provsvar.
Behandling: Riktad mot orsak, infektionsförebyggande råd.
Uppföljning: Tät vid pågående cancerbehandling.
Prognos: Varierar med orsak.
Vad du kan göra själv: Vid feber under cellgiftsbehandling — sök vård omedelbart, avvakta inte.
När ska du boka?: Detta är akutvård vid feber. Boka för uppföljning i övrigt.

Hög feber vid känd neutropeni eller under cancerbehandling är en akutsituation — se säkerhetsrutan.

Polycytemi

Vanlig ålder: Vuxna.
Bakgrund: Förhöjt antal röda blodkroppar.
Symtom: Ibland huvudvärk, rodnad hud, ökad blodproppsrisk.
Vad läkaren tittar efter: Blodvärden, symtom.
Utredning: Blodprov, ibland vidareutredning.
Diagnos: Provsvar, ibland specialistutredning.
Behandling: Enligt specialistplan.
Uppföljning: Regelbunden.
Prognos: God med rätt uppföljning.
Vad du kan göra själv: Rökstopp och god vätskeförsörjning minskar blodproppsrisken.
När ska du boka?: Vid upprepat förhöjt blodvärde.

Lymfkörtelförstoring — utredning

Vanlig ålder: Alla åldrar.
Bakgrund: Förstorade lymfkörtlar, kan ha många orsaker från infektion till allvarligare tillstånd.
Symtom: Palpabel svullnad, ibland med feber eller trötthet.
Vad läkaren tittar efter: Lokalisation, storlek, varaktighet, associerade symtom.
Utredning: Anamnes, blodprov, ibland vidareremiss.
Diagnos: Beror på bakomliggande orsak.
Behandling: Riktad mot orsak.
Uppföljning: Enligt fynd.
Prognos: Varierar, oftast godartad orsak men kräver alltid utredning vid kvarstående svullnad.
Vad du kan göra själv: Notera storlek, om den ömmar, och om den minskat sedan du märkte den.
När ska du boka?: Vid körtel som funnits över fyra veckor eller växer.

Uppföljning efter cancerbehandling

Vanlig ålder: Alla vuxna åldrar.
Bakgrund: Strukturerad uppföljning efter genomgången cancerbehandling.
Symtom: Varierar, kan inkludera behandlingsrelaterade biverkningar.
Vad läkaren tittar efter: Symtomutveckling, behandlingseffekt.
Utredning: Genomgång av tidigare journaler och provsvar.
Diagnos: Redan ställd, gäller uppföljning.
Behandling: Symtomlindring, stödbehandling.
Uppföljning: Enligt individuell onkologisk plan.
Prognos: Varierar med grundsjukdom och behandlingssvar.
Vad du kan göra själv: För lista över sena biverkningar — de utreds ofta inte om de inte tas upp.
När ska du boka?: Vid nya symtom, eller för planerad uppföljning.

Järnbristanemi — hitta orsaken, inte bara fylla på

Vanlig ålder: Alla åldrar; vanligast hos menstruerande kvinnor och personer över 60.
Bakgrund: Järnbrist är extremt vanligt — men det verkligt viktiga är inte att korrigera värdet utan att förstå varför järnet försvinner. Hos män och postmenopausala kvinnor är blödning från mag-tarmkanalen den vanligaste orsaken, vilket gör att järnbrist i den gruppen alltid ska föranleda utredning.
Vanliga symtom: Trötthet, andfåddhet vid ansträngning, blekhet, hjärtklappning, ibland sug efter is eller ovanliga saker.
Vad läkaren tittar efter: Ålder, kön och menstruationsstatus — det styr hur omfattande orsaksutredningen bör vara.
Utredning: Blodvärde, ferritin, järnmättnad; koloskopi och gastroskopi hos män och postmenopausala kvinnor.
Hur bedömningen görs: Genom att alltid ställa frågan var järnet tar vägen.
Behandling: Järntillskott samt behandling av bakomliggande orsak.
Uppföljning: Blodprov efter tre månader.
Riskfaktorer att känna till: Rikliga menstruationer, celiaki, NSAID-användning, vegetarisk kost utan planering, tidigare magsårsoperation.
Vanlig missuppfattning: Att järnbrist alltid beror på kosten. Hos män och äldre kvinnor är blodförlust den vanligaste orsaken och kräver utredning.
Vad du kan göra själv: Ta järnet med C-vitaminrik dryck och inte tillsammans med mjölk, kaffe eller te — det förbättrar upptaget märkbart. Ändra aldrig doseringen på egen hand; hur ofta järnet ska tas beror på hur uttalad bristen är, och det avgör din läkare.
När ska du boka?: Vid konstaterad järnbrist, särskilt om du är man eller kvinna efter klimakteriet.
Prognos: Mycket god när orsaken hittats.

Förhöjda eller sänkta vita blodkroppar

Vanlig ålder: Alla åldrar.
Bakgrund: Ett av de vanligaste skälen till oro efter en blodprovstagning. De allra flesta avvikelser beror på infektion, inflammation, stress eller läkemedel — och normaliseras av sig själva. Det är utvecklingen över tid, inte ett enstaka värde, som avgör om utredning behövs.
Vanliga symtom: Ofta inga alls — fyndet görs vid provtagning av annan anledning.
Vad läkaren tittar efter: Vilken typ av vita blodkroppar som avviker, hur mycket, och om värdet förändrats över tid.
Utredning: Omprov efter några veckor är ofta första steget; differentialräkning och ytterligare prover vid kvarstående avvikelse.
Hur bedömningen görs: Genom trendbedömning snarare än enskilt värde.
Behandling: Riktad mot orsak; ofta ingen alls.
Uppföljning: Omprov.
Riskfaktorer att känna till: Nyligen genomgången infektion, kortisonbehandling (höjer vita), vissa läkemedel, rökning.
Vanlig missuppfattning: Att avvikande vita blodkroppar betyder leukemi. Det är en mycket ovanlig orsak jämfört med infektion och läkemedelspåverkan.
Vad du kan göra själv: Notera om du haft en infektion veckorna före provtagningen — det förklarar många avvikelser.
När ska du boka?: Vid kvarstående avvikelse i omprov, eller vid samtidiga symtom.
Prognos: Mycket god — de flesta avvikelser är övergående.

Blodpropp — riskbedömning och uppföljning

Vanlig ålder: Alla vuxna åldrar, risken ökar med ålder.
Bakgrund: Efter en genomgången blodpropp är två frågor centrala: varför den uppstod, och hur länge blodförtunnande behandling ska pågå. Svaret beror på om proppen hade en tydlig utlösande orsak (operation, gips, längre resa) eller kom utan förklaring — den distinktionen styr hela behandlingslängden.
Vanliga symtom vid uppföljning: Frågor kring behandlingslängd, återfallsrisk och vad som är säkert att göra.
Vad läkaren tittar efter: Om proppen var provocerad eller oprovocerad, samt ärftlighet och riskfaktorer.
Utredning: Genomgång av händelseförloppet; koagulationsutredning i utvalda fall.
Hur bedömningen görs: Utifrån utlösande faktorer och individuell återfallsrisk.
Behandling: Blodförtunnande enligt individuell plan.
Uppföljning: Regelbunden under behandlingstiden.
Riskfaktorer att känna till: Immobilisering, kirurgi, graviditet, p-piller, cancer, ärftlig koagulationsrubbning, långa flygresor.
Vanlig missuppfattning: Att alla ska stå på blodförtunnande livet ut. Behandlingslängden individualiseras utifrån orsak och risk.
Vad du kan göra själv: Rör på benen regelbundet vid långa resor och efter operation — enkel och effektiv förebyggande åtgärd.
När ska du boka?: För uppföljning efter genomgången blodpropp, eller vid frågor om behandlingslängd. Vid ny svullnad, andnöd eller bröstsmärta — akut vård.
Prognos: God med rätt behandling och riskbedömning.

Symtom som bör utredas för cancermisstanke

Vanlig ålder: Alla vuxna åldrar, betydelsen ökar med ålder.
Bakgrund: Vissa symtom ska alltid utredas skyndsamt, inte för att de oftast betyder cancer — det gör de inte — utan för att tidig upptäckt påverkar prognosen dramatiskt när det väl är det. Att känna till dessa symtom är därför värdefullt för alla, samtidigt som det inte ska skapa onödig oro.
Vanliga symtom: Ofrivillig viktnedgång, blod i avföring eller urin, långvarig heshet, sväljningssvårigheter, knöl som växer, ändrade tarmvanor över flera veckor, blödning efter klimakteriet.
Vad läkaren tittar efter: Symtomets duration, om det är progredierande, samt ålder och riskfaktorer.
Utredning: Riktad utifrån symtom; standardiserade vårdförlopp finns för flera frågeställningar.
Hur bedömningen görs: Genom att bedöma om symtomet uppfyller kriterier för skyndsam utredning.
Behandling: Beror på fynd.
Uppföljning: Enligt utredningsresultat.
Riskfaktorer att känna till: Ålder, rökning, ärftlighet, tidigare cancer, långvarig inflammatorisk sjukdom.
Vanlig missuppfattning: Att man ska vänta och se om symtomet går över. Vid dessa specifika symtom är det just väntetiden som påverkar prognosen mest.
Vad du kan göra själv: Notera när symtomet började och om det förändrats — duration är ofta det som avgör hur skyndsamt det ska utredas.
När ska du boka?: Vid något av symtomen ovan, utan att vänta på att det ska gå över.
Prognos: Betydligt bättre vid tidig utredning — vilket är hela poängen med att söka.

Livet efter cancerbehandling

Vanlig ålder: Alla vuxna åldrar.
Bakgrund: Allt fler lever länge efter genomgången cancerbehandling — men perioden efteråt är ofta underskattad. Trötthet, nedsatt kondition, koncentrationssvårigheter, oro för återfall och sena biverkningar är vanliga, och många upplever att stödet minskar just när behandlingen tar slut.
Vanliga symtom: Långvarig trötthet, kognitiva svårigheter, neuropati, hormonella besvär, oro inför kontroller.
Vad läkaren tittar efter: Sena biverkningar av den specifika behandlingen, samt psykisk hälsa.
Utredning: Genomgång av behandlingshistorik; riktade prover vid misstänkta sena effekter.
Hur bedömningen görs: Med utgångspunkt i vilken behandling som getts — olika behandlingar ger olika sena effekter.
Behandling: Riktad mot specifika besvär; fysisk aktivitet har god dokumenterad effekt på cancerrelaterad trötthet.
Uppföljning: Enligt onkologisk plan samt vid behov.
Riskfaktorer att känna till: Strålbehandling mot bröstkorg eller hals, vissa cellgifter (hjärt- eller nervpåverkan), hormonell behandling.
Vanlig missuppfattning: Att man ska må bra så snart behandlingen är klar. För många är månaderna efteråt de svåraste — och det är helt normalt.
Vad du kan göra själv: Fysisk aktivitet har starkast dokumenterad effekt mot cancerrelaterad trötthet, även när det känns motsägelsefullt.
När ska du boka?: Vid kvarstående besvär efter avslutad behandling, eller för genomgång av sena biverkningar.
Prognos: God förbättring över tid, ofta med rätt stöd och gradvis upptrappad aktivitet.

Kontakt

Boka tid info@medix7.com

Informationen på denna sida är allmän patientinformation och ersätter inte individuell medicinsk bedömning. Digital vård har begränsningar och kan inte hantera akuta tillstånd — se akutrutan ovan. Vid osäkerhet, kontakta vården eller ring 112/1177.

Om innehållet

Informationen bygger på svenska kunskapskällor, främst 1177 Vårdguiden, Internetmedicin och Läkemedelsboken. Den är allmän patientinformation och ersätter inte individuell medicinsk bedömning.