Geriatrisk mottagning (Äldrevård)

Specialistbedömning för äldre med komplexa symtom, flera sjukdomar och läkemedel — tydliga vårdplaner och stöd till både patient och anhöriga.

Boka tid Kontakta oss

Tider på svenska, engelska och arabiska
Evidensbaserad vård
Skriftlig plan efter varje besök

Om mottagningen

Geriatrik skiljer sig från andra specialiteter genom att den sällan handlar om en diagnos i taget. Hos en äldre patient med flera sjukdomar, tio läkemedel och nedsatt funktion är den viktigaste frågan inte ”vad är fel?” utan ”vad påverkar den här personens vardag mest, och vad kan vi faktiskt göra åt det?”. En erfaren geriatriker vet också att symtom hos äldre ofta ser annorlunda ut — infektion utan feber, hjärtinfarkt utan bröstsmärta, depression som visar sig som minnesproblem.

Vi ser alltid till hela läkemedelslistan och hela livssituationen, inte bara det symtom som föranledde besöket — och vi välkomnar anhöriga att delta, oavsett var de befinner sig.

Vem vi hjälper

Dig med flera samtidiga sjukdomar
Dig med många läkemedel som vill ha en genomgång
Dig eller din anhörig med minnesproblem
Dig med fallrisk eller balansproblem
Dig med nedsatt rörlighet
Dig med nedstämdhet eller oro på äldre dagar
Dig med minskad självständighet i vardagen
Anhöriga som vill delta i vårdplaneringen
Dig som önskar second opinion på en geriatrisk bedömning

Symtom

Tillstånd

Fallrisk och balansproblem
Polyfarmaci — läkemedelsgenomgång
Osteoporosrelaterad frakturrisk
Multisjuklighet
Kognitiv svikt — utredningsstöd
Depression hos äldre
Undernäring hos äldre
Urininkontinens hos äldre
Sarkopeni (åldersrelaterad muskelsvaghet)
Akut förvirring — utredningsstöd

Tjänster och undersökningar

Geriatrisk helhetsbedömning (medicinsk, funktionell och kognitiv)
Läkemedelsgenomgång
Kognitiv screening
Fallriskbedömning
Vårdplanering tillsammans med anhöriga
Optimering av kroniska sjukdomar

Så går det till

1Boka och beskriv ditt huvudsakliga besvär online.
2Ladda upp tidigare resultat om du har dem — provsvar, undersökningar, läkemedelslista.
3Videobesök — genomgång av sjukdomshistoria och riktade frågor.
4Tydlig plan — nästa steg, eventuell behandling, och tidsram för uppföljning.

Vad du bör förbereda

Tidslinje för dina symtom (när det började, vad som utlöser eller lindrar)
Nuvarande mediciner och doser
Kända allergier och tidigare sjukdomar
Tidigare provsvar och undersökningar, med datum om möjligt
Dina tre viktigaste frågor inför besöket

Ring 112 omedelbart eller uppsök närmaste akutmottagning vid:

Plötslig förvirring, hängande mungipa, svaghet i arm eller sluddrigt tal (tecken på stroke). Ett enda av dessa symtom räcker — ring 112 omedelbart. Ring även om symtomen går över av sig själva.
Vid pågående infektion: snabbt påkommen förvirring, snabb eller ansträngd andning, kraftig frossa, hud som blivit fläckig, blek eller blåaktig, eller att du inte kissat på ett dygn — kan vara tecken på sepsis. Ring 112. Hos äldre saknas feber ofta helt, och en nytillkommen förvirring kan vara det enda tecknet — vänta inte på att febern ska komma.
Nytt eller upprepat fall med skada
Svår andningssvårighet
Tryckande eller krampartad bröstsmärta som inte går över inom 15 minuter, eller bröstsmärta som strålar mot arm, hals, käke eller rygg — särskilt med andfåddhet eller kallsvett
Kraftigt försämrat allmäntillstånd på kort tid
Tecken på svår uttorkning

För icke-akut medicinsk rådgivning i Sverige: ring 1177. Digital vård kan inte ersätta akutsjukvård. Vid tveksamhet — sök vård direkt.

Våra läkare

Se tillgängliga läkare och boka tid

Vanliga frågor

Är läkemedelsgenomgång en del av besöket?

Ja, det är en central del av bedömningen.

Kan en anhörig delta i besöket?

Ja, det rekommenderas ofta.

Kan ni hjälpa vid minnesproblem?

Vi utreder och hjälper med planering och stöd.

Kan detta ersätta fysisk vård helt?

Ofta, men vissa fall kräver fysisk undersökning.

Vad ska jag ha med mig till besöket?

En fullständig läkemedelslista är särskilt viktig.

Erbjuder ni second opinion?

Ja.

Vad gör jag vid plötslig förvirring hos mig eller en anhörig?

Sök akut vård omedelbart, se säkerhetsrutan.

Är det här bara normalt åldrande?

Det är precis den frågan vi hjälper till att besvara. Mycket som antas vara åldrande är i själva verket behandlingsbart.

Kan man ha för många läkemedel?

Ja. Vid många samtidiga läkemedel ökar risken för biverkningar och interaktioner — en genomgång är ofta mycket värdefull.

Kan anhöriga delta i besöket?

Ja, gärna. Anhörigas observationer är ofta avgörande, och de kan delta oavsett var de befinner sig.

Tjugo vanliga tillstånd

Fallrisk och balansproblem

Vanlig ålder: Äldre.
Bakgrund: Ofta kopplat till muskelsvaghet, läkemedel eller balansstörning.
Symtom: Yrsel, osäker gång, tidigare fall.
Vad läkaren tittar efter: Riskfaktorer, läkemedelslista.
Utredning: Anamnes, genomgång av läkemedel.
Diagnos: Riskbedömning utifrån flera faktorer.
Behandling: Läkemedelsjustering, balansträning.
Uppföljning: Regelbunden.
Prognos: God riskreduktion möjlig.
Vad du kan göra själv: Balansträning har starkast dokumenterad effekt av alla fallförebyggande åtgärder.
När ska du boka?: Efter varje fall, även utan skada — ett fall förutspår ofta nästa.

Polyfarmaci — läkemedelsgenomgång

Vanlig ålder: Äldre med flera sjukdomar.
Bakgrund: Många samtidiga läkemedel ökar risk för biverkningar och interaktioner.
Symtom: Kan ge biverkningar, trötthet, förvirring.
Vad läkaren tittar efter: Läkemedelslista och interaktioner.
Utredning: Fullständig läkemedelsgenomgång.
Diagnos: Identifiering av riskfyllda kombinationer.
Behandling: Justering i samråd med patient.
Uppföljning: Regelbunden.
Prognos: God förbättring möjlig.
Vad du kan göra själv: Samla alla läkemedel, inklusive receptfria och kosttillskott, i en påse inför besöket.
När ska du boka?: Vid fler än fem läkemedel, eller vid nya diffusa symtom.

Osteoporosrelaterad frakturrisk

Vanlig ålder: Äldre, vanligare kvinnor.
Bakgrund: Minskad bentäthet ökar frakturrisk vid fall.
Symtom: Ofta symtomfritt före en fraktur.
Vad läkaren tittar efter: Riskfaktorer, tidigare frakturer.
Utredning: Genomgång av riskfaktorer, eventuellt tidigare bentäthetsmätning.
Diagnos: Riskbedömning.
Behandling: Livsstil, ibland läkemedel.
Uppföljning: Regelbunden.
Prognos: God riskreduktion möjlig.
Vad du kan göra själv: Belastande träning och D-vitamin; balansträning för att minska fallrisken.
När ska du boka?: Efter fraktur vid fall i samma plan, eller vid flera riskfaktorer.

Multisjuklighet

Vanlig ålder: Äldre.
Bakgrund: Flera samtidiga kroniska sjukdomar, t.ex. hjärtsjukdom, diabetes, lungsjukdom.
Symtom: Varierar med kombination av sjukdomar.
Vad läkaren tittar efter: Hur sjukdomarna påverkar varandra och vardagen.
Utredning: Helhetsbedömning.
Diagnos: Redan kända diagnoser, gäller samordning.
Behandling: Samordnad vårdplan.
Uppföljning: Regelbunden.
Prognos: God livskvalitet möjlig med god samordning.
Vad du kan göra själv: Skriv ner vilka besvär som påverkar din vardag mest — det styr prioriteringen.
När ska du boka?: När flera tillstånd påverkar varandra och ingen tagit helhetsgreppet.

Kognitiv svikt — utredningsstöd

Vanlig ålder: Äldre.
Bakgrund: Nedsatt minne eller tankeförmåga, flera möjliga orsaker.
Symtom: Minnesproblem, svårighet att klara vardagssysslor.
Vad läkaren tittar efter: Symtomens debut och progress.
Utredning: Kognitiv screening, ibland vidareremiss.
Diagnos: Kräver ofta fortsatt utredning för specifik diagnos.
Behandling: Enligt bakomliggande orsak.
Uppföljning: Regelbunden.
Prognos: Varierar med bakomliggande orsak.
Vad du kan göra själv: Ta med en anhörig — deras observationer väger tungt i bedömningen.
När ska du boka?: När minnesproblemen påverkar vardagsfunktionen.

Depression hos äldre

Vanlig ålder: Äldre.
Bakgrund: Kan vara underdiagnostiserad hos äldre, ofta kopplad till livssituation eller sjukdom.
Symtom: Nedstämdhet, minskat intresse, sömnproblem.
Vad läkaren tittar efter: Symtomens varaktighet och påverkan.
Utredning: Samtal, ibland skattningsformulär.
Diagnos: Klinisk bedömning.
Behandling: Samtalsstöd, vid behov läkemedel.
Uppföljning: Regelbunden.
Prognos: God med rätt stöd.
Vad du kan göra själv: Notera om du tappat intresse för sådant du tidigare tyckte om — det är ofta tydligare än nedstämdhet hos äldre.
När ska du boka?: Vid nedstämdhet eller minskat intresse över två veckor.

Undernäring hos äldre

Vanlig ålder: Äldre.
Bakgrund: Otillräckligt näringsintag av flera möjliga orsaker.
Symtom: Ofrivillig viktnedgång, trötthet.
Vad läkaren tittar efter: Viktutveckling, matvanor.
Utredning: Anamnes, ibland blodprov.
Diagnos: Klinisk bild med eller utan provsvar.
Behandling: Kostråd, ibland tillskott.
Uppföljning: Regelbunden viktkontroll.
Prognos: God med tidig åtgärd.
Vad du kan göra själv: Väg dig varje vecka — viktnedgång upptäcks annars ofta för sent.
När ska du boka?: Vid ofrivillig viktnedgång, oavsett mängd.

Urininkontinens hos äldre

Vanlig ålder: Äldre.
Bakgrund: Flera möjliga orsaker, vanligare med ålder.
Symtom: Ofrivilligt urinläckage.
Vad läkaren tittar efter: Typ av läckage, påverkan på vardagen.
Utredning: Anamnes.
Diagnos: Klinisk bild.
Behandling: Bäckenbottenträning, livsstil, ibland läkemedel.
Uppföljning: Enligt behandlingsplan.
Prognos: God förbättring möjlig.
Vad du kan göra själv: Bäckenbottenträning fungerar även i hög ålder; minska koffein.
När ska du boka?: När läckaget påverkar din vardag — det är inte något du måste acceptera.

Sarkopeni (åldersrelaterad muskelsvaghet)

Vanlig ålder: Äldre.
Bakgrund: Gradvis förlust av muskelmassa och styrka med åldern.
Symtom: Svaghet, nedsatt rörlighet, ökad fallrisk.
Vad läkaren tittar efter: Funktionsnivå.
Utredning: Klinisk bedömning.
Diagnos: Klinisk bild.
Behandling: Fysisk aktivitet, näringsoptimering.
Uppföljning: Regelbunden.
Prognos: God förbättring möjlig med aktivitet.
Vad du kan göra själv: Styrketräning två gånger i veckan plus tillräckligt med protein — muskelmassa går att bygga även vid hög ålder.
När ska du boka?: Vid tilltagande svaghet eller svårighet att resa dig från stol.

Akut förvirring (delirium) — utredningsstöd

Vanlig ålder: Äldre, särskilt vid samtidig sjukdom.
Bakgrund: Snabbt påkommen förvirring, ofta utlöst av infektion, läkemedel eller annan akut sjukdom.
Symtom vid uppföljning: Frågor kring orsak och förebyggande efter en episod.
Vad läkaren tittar efter: Utlösande faktorer.
Utredning: Genomgång av tidigare episod och riskfaktorer.
Diagnos: Kräver ofta akut utredning vid nyinsjuknande.
Behandling: Riktad mot utlösande orsak.
Uppföljning: Förebyggande åtgärder.
Prognos: Varierar med bakomliggande orsak.
Vad du kan göra själv: Som anhörig — notera exakt när förändringen började, det är avgörande.
När ska du boka?: Vid nytillkommen förvirring: akut vård, inte bokat besök.

Nytillkommen förvirring hos en äldre person är alltid ett akutfall och ska bedömas samma dag. Det är ofta det första tecknet på en bakomliggande infektion, uttorkning eller läkemedelspåverkan.

Yrsel och ostadighet hos äldre

Vanlig ålder: Från 65 år.
Bakgrund: Yrsel hos äldre har nästan alltid flera samverkande orsaker — läkemedel, blodtrycksfall, synnedsättning, nedsatt balans och innerörat bidrar ofta samtidigt. Det gör att jakten på en enda orsak ofta misslyckas, medan åtgärder på flera fronter fungerar.
Symtom: Ostadighet, yrsel vid uppresning, osäkerhet i mörker eller på ojämnt underlag.
Vad läkaren tittar efter: Blodtryck liggande och stående, läkemedelslista, syn och gångmönster.
Utredning: Blodtrycksmätning i två lägen, läkemedelsgenomgång, blodprov.
Diagnos: Genom att kartlägga alla bidragande faktorer snarare än att söka en enskild diagnos.
Behandling: Läkemedelsjustering, balansträning, synkorrigering.
Uppföljning: Efter åtgärder.
Riskfaktorer att känna till: Blodtrycksmediciner, vattendrivande, lugnande, uttorkning, synnedsättning, nedsatt känsel i fötterna.
Vanlig missuppfattning: Att yrsel hos äldre alltid kommer från innerörat. Läkemedel och blodtrycksfall är minst lika vanligt och betydligt lättare att åtgärda.
Vad du kan göra själv: Notera exakt när yrseln kommer — vid uppresning, i mörker, vid huvudvridning — det pekar mot olika orsaker.
När ska du boka?: Vid yrsel som påverkar din rörlighet eller ökar fallrisken.
Prognos: God — de flesta blir betydligt bättre när flera faktorer åtgärdas.

Sömnproblem hos äldre

Vanlig ålder: Från 65 år.
Bakgrund: Sömnen förändras naturligt med åldern — lättare sömn och tidigare uppvaknande är normalt. Problemet är att sömnläkemedel förskrivs i stor omfattning till äldre trots att de ökar fallrisk och förvirring betydligt, medan icke-farmakologisk behandling fungerar bättre.
Symtom: Svårt att somna, tidiga uppvaknanden, dagsömnighet.
Vad läkaren tittar efter: Sovvanor, dagsömn, läkemedel, smärta och nattliga toalettbesök som stör sömnen.
Utredning: Sömndagbok; läkemedelsgenomgång.
Diagnos: Genom att skilja normal åldersförändring från behandlingsbar sömnstörning.
Behandling: Sömnrutiner, ljusexponering dagtid, behandling av bakomliggande orsaker.
Uppföljning: Efter åtgärder.
Riskfaktorer att känna till: Dagsömn, lite dagsljus, smärta, nattliga toalettbesök, depression, sömnläkemedel (paradoxalt en riskfaktor för fortsatta problem).
Vanlig missuppfattning: Att man behöver lika mycket sömn som i yngre år. Sömnbehovet minskar något, och tidigt uppvaknande är ofta normalt.
Vad du kan göra själv: Kom ut i dagsljus varje dag och undvik tupplur efter klockan tre — båda har god effekt.
När ska du boka?: Vid sömnproblem som påverkar dagen, eller om du står på sömnläkemedel och vill diskutera nedtrappning.
Prognos: God med icke-farmakologiska åtgärder.

Hörsel- och synnedsättning — konsekvenser

Vanlig ålder: Från 65 år.
Bakgrund: Nedsatt hörsel och syn är bland de mest underbehandlade tillstånden hos äldre, trots att de har långtgående konsekvenser: hörselnedsättning ökar risken för social isolering och kognitiv försämring, medan synnedsättning ökar fallrisken betydligt. Båda är i hög grad åtgärdbara.
Symtom: Svårt att höra i sällskap, höjd tv-volym, undviker sociala sammanhang; osäkerhet i trappor och mörker.
Vad läkaren tittar efter: Om personen dragit sig undan socialt, och om synnedsättning bidrar till fallrisk.
Utredning: Hörseltest och synundersökning via respektive mottagning.
Diagnos: Utifrån funktionell påverkan, inte bara mätvärden.
Behandling: Hörapparat, glasögon, kataraktoperation.
Uppföljning: Regelbunden.
Riskfaktorer att känna till: Ålder, bullerexponering, diabetes, tidigare öroninfektioner.
Vanlig missuppfattning: Att hörapparat inte är värt besväret. Obehandlad hörselnedsättning är en av de starkaste modifierbara riskfaktorerna för kognitiv försämring.
Vad du kan göra själv: Testa hörseln även om du tycker det fungerar — de flesta underskattar sin egen nedsättning.
När ska du boka?: Vid svårighet att följa samtal i sällskap, eller vid osäkerhet i trappor.
Prognos: Mycket god med korrigering.

Vad är normalt åldrande — och vad är sjukdom?

Vanlig ålder: Från 65 år.
Bakgrund: En av de vanligaste frågorna inom geriatrik, och en där felaktiga antaganden får verkliga konsekvenser. Mycket som avfärdas som åldrande — trötthet, nedstämdhet, smärta, minnesproblem — är behandlingsbart. Samtidigt finns förändringar som verkligen är normala och inte ska medikaliseras.
Symtom: Varierar helt.
Vad läkaren tittar efter: Om förändringen skett gradvis över år (oftare åldrande) eller relativt snabbt (oftare sjukdom).
Utredning: Bred bedömning utifrån frågeställning.
Diagnos: Tidsförloppet är den mest användbara ledtråden.
Behandling: Riktad mot det som faktiskt är behandlingsbart.
Uppföljning: Enligt fynd.
Vad som ÄR normalt åldrande: Något långsammare tankeprocess, lättare sömn, minskad muskelmassa vid inaktivitet, försämrad närsyn.
Vad som INTE är normalt åldrande: Ihållande nedstämdhet, förvirring, ofrivillig viktnedgång, fall, kraftig trötthet, smärta som begränsar vardagen.
Vanlig missuppfattning: Att man ska ”räkna med” försämring med åldern. Många besvär som antas höra till åldrandet är fullt behandlingsbara.
Vad du kan göra själv: Fråga dig om förändringen kom gradvis över år eller relativt snabbt — snabb förändring är sällan åldrande.
När ska du boka?: När du eller anhöriga märkt en förändring som skett över månader snarare än år.
Prognos: Ofta mycket god — många antaganden om åldrande visar sig vara behandlingsbara tillstånd.

Anhörigperspektivet — när du är orolig för en närstående

Vanlig ålder: Ej tillämpligt — gäller anhöriga.
Bakgrund: Anhöriga märker ofta förändringar långt innan den äldre själv gör det, särskilt vid kognitiv svikt där sjukdomsinsikten kan vara nedsatt. Samtidigt är det svårt att veta hur man tar upp det utan att kränka. Anhörigas observationer är kliniskt värdefulla och tas på allvar.
Symtom: Anhörig märker glömska, tillbakadragande, hygienförsämring, obetalda räkningar eller viktnedgång.
Vad läkaren tittar efter: Konkreta exempel snarare än allmänna intryck.
Utredning: Beror på frågeställning; anhörigas uppgifter är en central del av underlaget.
Diagnos: Genom att väga den äldres egen upplevelse mot anhörigas observationer — de skiljer sig ofta åt, och båda är viktiga.
Behandling: Beror på fynd.
Uppföljning: Enligt behov.
Vanlig missuppfattning: Att man som anhörig ”lägger sig i”. Anhörigas observationer är ofta det som gör tidig upptäckt möjlig.
Vad du kan göra själv: Skriv ner konkreta exempel med datum — ”glömde spisen påslagen tre gånger i november” säger betydligt mer än ”har blivit glömsk”.
När ska du boka?: När du märkt förändringar som oroar dig, gärna tillsammans med din närstående.
Prognos: Bättre utfall vid tidig upptäckt, vilket ofta bygger på just anhörigas uppmärksamhet.

Blodtryck hos äldre — högt eller lågt?

Vanlig ålder: Från 65 år.
Bakgrund: Blodtrycksbehandling hos äldre kräver en annan avvägning än hos yngre. För högt blodtryck ökar risken för stroke, men för aggressiv behandling ökar risken för blodtrycksfall, yrsel och fall — som i sin tur kan ge frakturer. Målvärdet är därför ofta högre hos sköra äldre än hos yngre.
Symtom: Ofta inga vid högt blodtryck; yrsel och ostadighet vid för lågt.
Vad läkaren tittar efter: Blodtryck i både liggande och stående, samt om patienten är skör eller robust.
Utredning: Upprepade mätningar i två lägen; hemblodtryck.
Diagnos: Individuellt utifrån funktionsnivå och fallrisk, inte enbart efter siffror.
Behandling: Individualiserade målvärden; ibland dosminskning.
Uppföljning: Regelbunden, särskilt efter dosändring.
Riskfaktorer att känna till: Skörhet, tidigare fall, uttorkning, flera blodtryckssänkande läkemedel samtidigt.
Vanlig missuppfattning: Att lägre blodtryck alltid är bättre. Hos sköra äldre kan för lågt blodtryck göra mer skada än nytta.
Vad du kan göra själv: Mät blodtrycket både sittande och efter att ha stått upp i tre minuter — skillnaden är ofta det viktigaste fyndet.
När ska du boka?: Vid yrsel vid uppresning, efter fall, eller vid frågor om din blodtrycksbehandling.
Prognos: God med individanpassad behandling.

Diabetes hos äldre — andra mål

Vanlig ålder: Från 65 år.
Bakgrund: Diabetesbehandling hos äldre har delvis andra mål än hos yngre. Risken för lågt blodsocker (hypoglykemi) väger tyngre, eftersom det kan orsaka fall, förvirring och sjukhusinläggning — medan nyttan av mycket strikt blodsockerkontroll minskar med kortare förväntad behandlingshorisont. Målvärdena individualiseras därför.
Symtom: Vid hypoglykemi hos äldre ofta atypiska — förvirring, yrsel eller fall snarare än klassisk svettning och darrningar.
Vad läkaren tittar efter: HbA1c i relation till skörhet, samt tecken på hypoglykemier.
Utredning: HbA1c, njurfunktion, läkemedelsgenomgång.
Diagnos: Individuellt utifrån funktionsnivå och risk för hypoglykemi.
Behandling: Ofta lättade målvärden; översyn av läkemedel med hypoglykemirisk.
Uppföljning: Regelbunden.
Riskfaktorer att känna till: Insulin eller sulfonureider, nedsatt njurfunktion, oregelbundna måltider, kognitiv svikt.
Vanlig missuppfattning: Att lägre HbA1c alltid är bättre. Hos sköra äldre kan alltför strikt kontroll göra mer skada än nytta.
Vad du kan göra själv: Ät regelbundet och notera episoder av yrsel, förvirring eller svettning — de kan vara hypoglykemier.
När ska du boka?: Vid upprepade episoder av lågt blodsocker, eller för genomgång av dina behandlingsmål.
Prognos: God med individanpassade mål.

Förstoppning hos äldre

Vanlig ålder: Från 65 år.
Bakgrund: Mycket vanligt och ofta läkemedelsutlöst — opioider, järn, vissa blodtrycksmediciner och antidepressiva bidrar alla. Obehandlad förstoppning hos äldre kan leda till allvarliga komplikationer och är dessutom en vanlig men förbisedd orsak till akut förvirring.
Symtom: Sällan avföring, hård avföring, buksmärta, aptitlöshet, ibland förvirring.
Vad läkaren tittar efter: Läkemedelslista, vätskeintag, rörlighet och nydebut.
Utredning: Anamnes; utredning vid nydebuterad förstoppning efter 50 år.
Diagnos: Genom att först gå igenom läkemedel och sedan andra orsaker.
Behandling: Läkemedelsöversyn, ökad vätska och fiber, laxantia vid behov.
Uppföljning: Enligt effekt.
Riskfaktorer att känna till: Opioider, järntillskott, nedsatt rörlighet, lågt vätskeintag, sköldkörtelrubbning.
Vanlig missuppfattning: Att förstoppning hör till åldrandet. Det är oftast läkemedelsrelaterat och åtgärdbart.
Vad du kan göra själv: Rörelse, vätska och regelbundna toalettider — men gå igenom läkemedelslistan först, det är där orsaken oftast finns.
När ska du boka?: Vid förstoppning över två veckor, och alltid vid nydebut utan tydlig förklaring.
Prognos: God när orsaken identifierats.

Efter sjukhusvistelse — vad händer nu?

Vanlig ålder: Från 65 år.
Bakgrund: Tiden direkt efter en sjukhusvistelse är en av de mest sårbara perioderna för äldre. Läkemedel har ofta ändrats, funktionen är nedsatt, och risken för återinläggning är som störst de första veckorna. En strukturerad genomgång kort efter utskrivning minskar den risken påtagligt.
Symtom: Trötthet, nedsatt ork, förvirring kring nya läkemedel, osäkerhet om vad som gäller framåt.
Vad läkaren tittar efter: Vilka läkemedel som ändrats, om uppföljningen är planerad, och om funktionen återhämtat sig.
Utredning: Genomgång av utskrivningsinformation och aktuell läkemedelslista.
Diagnos: Genom att jämföra läkemedel före och efter vistelsen — avvikelser är mycket vanliga.
Behandling: Läkemedelsavstämning, planering av uppföljning, rehabiliteringsstöd.
Uppföljning: Inom några veckor.
Riskfaktorer att känna till: Många läkemedelsändringar, nedsatt funktion vid utskrivning, ensamboende, kognitiv svikt.
Vanlig missuppfattning: Att sjukhuset har ordnat allt. Läkemedelsfel efter utskrivning är vanliga och en av de främsta orsakerna till återinläggning.
Vad du kan göra själv: Jämför läkemedelslistan före och efter — be om hjälp med det om något är oklart.
När ska du boka?: Inom en till två veckor efter utskrivning.
Prognos: Betydligt lägre risk för återinläggning med strukturerad uppföljning.

Vårdplanering och framtida behandlingsönskemål

Vanlig ålder: Från 65 år, men relevant i alla åldrar.
Bakgrund: Samtal om vad man önskar och inte önskar i framtiden är ett av de värdefullaste men mest undvikna inom äldrevården. De flesta vill ha det samtalet men väntar på att vården ska ta initiativet — samtidigt som vården ofta väntar på att patienten ska ta upp det. Att göra det i lugn tid, snarare än i en akut situation, ger både patient och anhöriga betydligt större trygghet.
Symtom: Ej tillämpligt.
Vad läkaren tittar efter: Vad som är viktigt för just den här personen — livskvalitet, självständighet, att slippa sjukhus, eller att göra allt som är möjligt.
Utredning: Ej tillämpligt — detta är ett samtal.
Diagnos: Ej tillämpligt.
Behandling: Ej tillämpligt.
Uppföljning: Samtalet kan återupptas när som helst — inget är bindande.
Vanlig missuppfattning: Att sådana samtal handlar om att avstå från vård. Tvärtom handlar de om att säkerställa att du får den vård du faktiskt vill ha.
Vad du kan göra själv: Fundera på vad som är viktigast för dig, och prata med dina anhöriga — de kan behöva veta hur du tänker.
När ska du boka?: När du känner dig redo, gärna i lugn tid snarare än i samband med akut sjukdom.
Prognos: Ej tillämpligt — men dokumenterat större trygghet för både patient och anhöriga.

Kontakt

Boka tid info@medix7.com

Informationen på denna sida är allmän patientinformation och ersätter inte individuell medicinsk bedömning. Digital vård har begränsningar och kan inte hantera akuta tillstånd — se akutrutan ovan. Vid osäkerhet, kontakta vården eller ring 112/1177.

Om innehållet

Informationen bygger på svenska kunskapskällor, främst 1177 Vårdguiden, Internetmedicin och Läkemedelsboken. Den är allmän patientinformation och ersätter inte individuell medicinsk bedömning.