Mag- och tarmmottagning online

Specialistvård för besvär från mage, tarm, lever, galla och bukspottkörtel — första bedömning, tolkning av provsvar, behandlingsplan och uppföljning.

Boka tid Kontakta oss

Tider på svenska, engelska och arabiska
Evidensbaserad vård
Skriftlig plan efter varje besök

Om mottagningen

Gastroenterologi omfattar allt från matstrupe och magsäck till tarm, lever, galla och bukspottkörtel. Det är ett område där symtomen ofta är opåtagliga — buksmärta, uppblåsthet, förändrade tarmvanor — men där skillnaden mellan funktionellt och strukturellt är avgörande. En erfaren gastroenterolog lägger därför störst vikt vid mönstret: när symtomen kommer, hur ofta, och framför allt om det finns alarmsymtom som ändrar allt.

Vi ägnar tid åt att kartlägga symtommönstret ordentligt, i stället för att gå direkt på undersökningar. Det gör att vi ofta kan säga tidigt om dina besvär är sådana som hanteras med kost och livsstil, eller sådana som verkligen behöver endoskopi.

Vem vi hjälper

Vuxna med långvariga mag- och tarmbesvär
Barn och ungdomar med återkommande buksmärta
Dig med misstänkt IBS eller funktionella tarmbesvär
Dig med halsbränna, sura uppstötningar eller reflux
Dig med illamående eller tidig mättnadskänsla
Dig med diarré, förstoppning eller växlande avföring
Dig med blod i avföringen eller oro för tarmsjukdom
Dig med misstänkt celiaki
Dig med förhöjda leverprover
Dig med gallbesvär eller smärta under höger revbensbåge
Dig som vill ha hjälp att tolka provsvar eller bilddiagnostik
Dig som önskar second opinion

Symtom

Tillstånd

IBS och funktionella tarmbesvär
Refluxsjukdom (GERD)
Dyspepsi och gastrit
Laktosintolerans
Kronisk förstoppning
Hepatit
Pankreatit
Crohns sjukdom
Ulcerös kolit
Gallsten

Tjänster och undersökningar

Digital specialistbedömning
Genomgång av sjukdomshistoria och symtom
Tolkning av befintliga provsvar och undersökningar
Rekommendation om nästa steg
Vägledning kring behov av fysisk vård (gastroskopi, koloskopi, ultraljud och CT kräver fysisk vårdenhet)

Så går det till

1Boka och beskriv ditt huvudsakliga besvär online.
2Ladda upp tidigare resultat om du har dem — provsvar, undersökningar, läkemedelslista.
3Videobesök — genomgång av sjukdomshistoria och riktade frågor.
4Tydlig plan — nästa steg, eventuell behandling, och tidsram för uppföljning.

Vad du bör förbereda

Tidslinje för dina symtom (när det började, vad som utlöser eller lindrar)
Nuvarande mediciner och doser
Kända allergier och tidigare sjukdomar
Tidigare provsvar och undersökningar, med datum om möjligt
Dina tre viktigaste frågor inför besöket

Ring 112 omedelbart eller uppsök närmaste akutmottagning vid:

Kraftig buksmärta med feber och påverkat allmäntillstånd
Stora mängder blod i avföringen eller svart, tjärliknande avföring
Kraftiga kräkningar, särskilt med blod
Gulsot i kombination med svår smärta
Svår sväljningssvårighet med kvävningskänsla

För icke-akut medicinsk rådgivning i Sverige: ring 1177. Digital vård kan inte ersätta akutsjukvård. Vid tveksamhet — sök vård direkt.

Våra läkare

Se tillgängliga läkare och boka tid

Vanliga frågor

När bör jag söka vård för magbesvär?

Om besvären återkommer, påverkar vardagen, eller om du har alarmsymtom som blod i avföringen, viktnedgång, sväljningssvårigheter eller nattliga symtom.

Måste jag ha prover innan besöket?

Nej, men ladda gärna upp dem om du har.

Kan ni ställa diagnos online?

I vissa fall, med anamnes och tidigare resultat; andra fall kräver fysisk undersökning eller endoskopi.

Kan ni tolka prover från annan vårdgivare?

Ja.

Vad händer efter besöket?

En tydlig plan för fortsatt handläggning.

Kan ni hjälpa med IBS-hantering?

Ja, kost- och livsstilsråd samt behandlingsplan.

Kan ni följa upp Crohns sjukdom eller ulcerös kolit?

Vi kan bistå med bedömning och vägledning; huvudansvarig specialistvård sker ofta i samråd med fysisk vård.

Vad gör jag vid försämring?

Kontakta oss igen, eller sök akut vård enligt säkerhetsrutan.

Behöver jag alltid gastroskopi vid magbesvär?

Nej. De flesta magbesvär utreds och behandlas utan endoskopi — det är alarmsymtom och ålder som avgör.

Kan mina besvär bero på stress?

Ja, tarmen påverkas starkt av stress. Men vi utesluter alltid annat först — det ena utesluter inte det andra.

Femton vanliga tillstånd

IBS (irriterad eller känslig tarm)

Vanlig ålder: Alla vuxna åldrar.
Bakgrund: Funktionell tarmstörning utan strukturell orsak.
Symtom: Buksmärta, uppblåsthet, växlande avföring.
Vad läkaren tittar efter: Varningstecken som utesluter allvarligare orsak.
Utredning: Anamnes, ibland blodprov.
Diagnos: Uteslutande av annan orsak och symtombild.
Behandling: Kost, livsstil, symtomlindring.
Uppföljning: Vid kvarstående besvär.
Prognos: God, men kan vara långvarigt.
Vad du kan göra själv: Mat- och symtomdagbok i två veckor identifierar ofta specifika utlösare.
När ska du boka?: Vid besvär över tre månader, och alltid vid blod i avföringen eller viktnedgång.

Refluxsjukdom (GERD)

Vanlig ålder: Alla vuxna åldrar.
Bakgrund: Magsyra läcker upp i matstrupen.
Symtom: Halsbränna, sura uppstötningar.
Vad läkaren tittar efter: Symtommönster kopplat till måltider och kroppsläge.
Utredning: Klinisk bild, ibland vidareutredning vid alarmsymtom.
Diagnos: Klinisk bild.
Behandling: Livsstil, syrahämmande läkemedel.
Uppföljning: Vid utebliven förbättring.
Prognos: God med behandling.
Vad du kan göra själv: Höj huvudändan av sängen och ät inte de sista tre timmarna före sänggående.
När ska du boka?: Vid besvär mer än två gånger i veckan, eller vid sväljningssvårigheter.

Dyspepsi och gastrit

Vanlig ålder: Alla vuxna åldrar.
Bakgrund: Inflammation eller irritation i magsäcken.
Symtom: Smärta i övre magen, tidig mättnad, illamående.
Vad läkaren tittar efter: Alarmsymtom.
Utredning: Klinisk bild, ibland vidareutredning.
Diagnos: Klinisk bild med eller utan endoskopifynd.
Behandling: Syrahämmande behandling, livsstil.
Uppföljning: Vid utebliven förbättring.
Prognos: God.
Vad du kan göra själv: Notera samband med måltider, alkohol och NSAID-läkemedel — de vanligaste utlösarna.
När ska du boka?: Vid besvär över fyra veckor, särskilt om du är över 50 år.

Laktosintolerans och födoämnesöverkänslighet

Vanlig ålder: Alla åldrar.
Bakgrund: Nedsatt förmåga att bryta ner laktos eller andra ämnen.
Symtom: Uppblåsthet, diarré efter intag.
Vad läkaren tittar efter: Koppling till specifika livsmedel.
Utredning: Anamnes, ibland test.
Diagnos: Klinisk bild med eller utan test.
Behandling: Kostanpassning.
Uppföljning: Vid behov.
Prognos: Mycket god med kostanpassning.
Vad du kan göra själv: Uteslut laktos helt i två veckor och återinför sedan — det är ett enkelt och tillförlitligt test.
När ska du boka?: Om uteslutning inte hjälper, eller om du misstänker celiaki istället.

Kronisk förstoppning

Vanlig ålder: Alla vuxna åldrar.
Bakgrund: Långsam tarmpassage.
Symtom: Sällan eller hård avföring, obehag.
Vad läkaren tittar efter: Varaktighet, varningstecken.
Utredning: Anamnes.
Diagnos: Klinisk bild.
Behandling: Kost, vätska, ibland läkemedel.
Uppföljning: Vid kvarstående besvär.
Prognos: God.
Vad du kan göra själv: Öka fiber gradvis och drick mer vatten; snabb fiberökning förvärrar ofta uppblåstheten.
När ska du boka?: Vid nydebuterad förstoppning efter 50 år, eller vid blod i avföringen.

Hepatit och leverinflammation

Vanlig ålder: Alla vuxna åldrar.
Bakgrund: Inflammation i levern av olika orsaker.
Symtom: Trötthet, ibland gulsot.
Vad läkaren tittar efter: Provvärden.
Utredning: Blodprov (leverprover).
Diagnos: Provsvar, ibland vidareutredning.
Behandling: Beror på orsak.
Uppföljning: Regelbunden provtagning.
Prognos: Varierar med orsak.
Vad du kan göra själv: Undvik alkohol helt tills orsaken är klarlagd.
När ska du boka?: Vid förhöjda leverprover, eller vid gulsot eller mörk urin.

Pankreatit — utredningsstöd

Vanlig ålder: Vuxna.
Bakgrund: Inflammation i bukspottkörteln.
Symtom: Smärta i övre magen, ofta utstrålande mot ryggen.
Vad läkaren tittar efter: Symtombild och tidigare fynd.
Utredning: Kräver ofta akut eller fysisk utredning vid nyinsjuknande; digitalt stöd gäller uppföljning.
Diagnos: Kräver specialistutredning.
Behandling: Enligt specialistplan.
Uppföljning: Regelbunden.
Prognos: Varierar med orsak och svårighetsgrad.
Vad du kan göra själv: Alkoholfrihet är centralt vid alkoholrelaterad pankreatit.
När ska du boka?: För uppföljning efter genomgången pankreatit. Vid akut svår buksmärta — akut vård.

Akut svår buksmärta kan vara ett akutfall — se säkerhetsrutan.

Crohns sjukdom — uppföljningsstöd

Vanlig ålder: Kan debutera i alla åldrar, vanligast unga vuxna.
Bakgrund: Kronisk inflammatorisk tarmsjukdom.
Symtom: Buksmärta, diarré, viktnedgång.
Vad läkaren tittar efter: Symtomkontroll, behandlingsföljsamhet.
Utredning: Genomgång av tidigare journaler och provsvar.
Diagnos: Redan ställd, gäller uppföljning.
Behandling: Enligt specialistplan.
Uppföljning: Regelbunden.
Prognos: Kroniskt, väl hanterbart med rätt behandling.
Vad du kan göra själv: Notera skovmönster och utlösare; rökstopp har dokumenterat god effekt vid Crohn.
När ska du boka?: Vid tecken på skov, eller för planerad uppföljning.

Ulcerös kolit — uppföljningsstöd

Vanlig ålder: Kan debutera i alla åldrar.
Bakgrund: Kronisk inflammation i tjocktarmen.
Symtom: Blodig diarré, buksmärta.
Vad läkaren tittar efter: Symtomkontroll.
Utredning: Genomgång av tidigare journaler.
Diagnos: Redan ställd, gäller uppföljning.
Behandling: Enligt specialistplan.
Uppföljning: Regelbunden.
Prognos: Kroniskt, väl hanterbart med rätt behandling.
Vad du kan göra själv: Notera antal tarmtömningar per dag och förekomst av blod — det är det som avgör skovbedömningen.
När ska du boka?: Vid ökad blödning eller tarmtömningsfrekvens.

Gallsten

Vanlig ålder: Vuxna, vanligare med ålder.
Bakgrund: Stenbildning i gallblåsan.
Symtom: Smärta under höger revbensbåge, ofta efter fet mat.
Vad läkaren tittar efter: Symtommönster.
Utredning: Klinisk bild, ultraljud vid fysisk vård.
Diagnos: Bildfynd.
Behandling: Beror på symtom, från förväntan till kirurgi.
Uppföljning: Enligt symtom.
Prognos: God, många fall symtomfria.
Vad du kan göra själv: Minska fett i kosten tillfälligt — attacker utlöses ofta av fettrika måltider.
När ska du boka?: Vid återkommande smärtattacker. Vid feber, gulsot eller ihållande smärta — akut vård.

Celiaki (glutenintolerans)

Vanlig ålder: Alla åldrar; debuterar ofta i vuxen ålder trots att många tror att det är en barnsjukdom.
Bakgrund: En autoimmun reaktion mot gluten som skadar tunntarmens slemhinna. Underdiagnostiserat — många har diffusa besvär i åratal innan diagnosen ställs, och vissa har inga magbesvär alls utan upptäcks via järnbrist eller benskörhet.
Vanliga symtom: Uppblåsthet, diarré, buksmärta, trötthet, järnbrist, ofrivillig viktnedgång.
Vad läkaren tittar efter: Symtombild tillsammans med järnbrist eller andra bristtillstånd utan annan förklaring.
Utredning: Blodprov (transglutaminasantikroppar) — VIKTIGT: ät gluten normalt fram till provtagning, annars blir provet falskt negativt. Diagnosen bekräftas med tunntarmsbiopsi.
Hur diagnosen ställs: Antikroppar plus biopsi via fysisk vård.
Behandling: Livslång glutenfri kost — den enda behandlingen, men mycket effektiv.
Uppföljning: Kontroll av antikroppar och näringsstatus.
Riskfaktorer att känna till: Ärftlighet (nära släkting med celiaki), typ 1-diabetes, autoimmun sköldkörtelsjukdom, Downs syndrom.
Vanlig missuppfattning: Att man ska prova glutenfri kost innan utredning. Det är det sämsta man kan göra — det förstör möjligheten att ställa diagnosen.
Vad du kan göra själv: Fortsätt äta gluten tills du är utredd. Låt bli att självtesta genom uteslutning.
När ska du boka?: Vid långvariga magbesvär, oförklarad järnbrist, eller om nära släkting har celiaki.
Prognos: Mycket god med strikt glutenfri kost — tarmslemhinnan läker.

Blod i avföringen

Vanlig ålder: Alla vuxna åldrar.
Bakgrund: Ett symtom som alltid ska bedömas. De flesta orsaker är godartade — hemorrojder och analfissurer dominerar — men det är också ett av de viktigaste symtomen för tidig upptäckt av tjocktarmscancer, vilket gör att det aldrig ska avfärdas som "bara hemorrojder" utan bedömning.
Vanliga symtom: Ljusrött blod på papper eller i toalettstolen, eller mörkt/svart blod blandat i avföringen.
Vad läkaren tittar efter: Blodets färg och placering — ljusrött på ytan talar oftare för lokal orsak, mörkt eller blandat talar för högre upp i tarmen.
Utredning: Anamnes, blodprov (blodvärde); koloskopi vid ålder över 50 eller varningstecken.
Hur bedömningen görs: Genom att väga blodets karaktär mot ålder och övriga symtom.
Behandling: Riktad mot orsak.
Uppföljning: Enligt fynd.
Riskfaktorer att känna till: Ålder över 50, ärftlighet för tjocktarmscancer, inflammatorisk tarmsjukdom, förändrade tarmvanor samtidigt.
Vanlig missuppfattning: Att blod från hemorrojder inte behöver bedömas. Hemorrojder är vanliga — men de utesluter inte att det också finns något annat.
Vad du kan göra själv: Notera färg, mängd och om blodet är blandat i avföringen eller bara på ytan.
När ska du boka?: Vid varje förekomst av blod i avföringen, särskilt efter 50 år eller vid samtidigt förändrade tarmvanor.
Prognos: God — de flesta orsaker är godartade och behandlingsbara.

Ofrivillig viktnedgång

Vanlig ålder: Alla vuxna åldrar, allvarligare hos äldre.
Bakgrund: Viktnedgång utan avsikt är ett av de mest ospecifika men viktigaste symtomen i medicinen. Orsakerna spänner från sköldkörtelrubbning och depression till malabsorption och malignitet — och tidsförloppet är det som styr hur skyndsamt det bör utredas.
Vanliga symtom: Viktnedgång över fem procent av kroppsvikten på sex månader utan förklaring.
Vad läkaren tittar efter: Aptit (bevarad aptit trots viktnedgång pekar åt annat håll än minskad aptit), tidsförlopp, och åtföljande symtom.
Utredning: Bred blodprovsanalys (blodvärde, inflammation, sköldkörtel, blodsocker, lever, njure), avföringsprov; bilddiagnostik vid behov.
Hur bedömningen görs: Genom strukturerad, bred utredning — inte genom att gissa.
Behandling: Riktad mot fastställd orsak.
Uppföljning: Tät tills orsaken klarlagts.
Riskfaktorer att känna till: Hög ålder, rökning, tidigare cancer, samtidiga sväljningssvårigheter eller buksmärta.
Vanlig missuppfattning: Att viktnedgång utan andra symtom kan avvaktas. Ofrivillig viktnedgång är i sig ett skäl till utredning.
Vad du kan göra själv: Väg dig och notera — uppskattad viktnedgång är opålitlig, uppmätt är användbar.
När ska du boka?: Vid ofrivillig viktnedgång över fem procent på sex månader, eller snabbare.
Prognos: Beror helt på orsak; tidig utredning förbättrar utfallet oavsett.

Uppblåsthet och gasbesvär

Vanlig ålder: Alla vuxna åldrar, vanligare hos kvinnor.
Bakgrund: Ett av de vanligaste och mest livskvalitetspåverkande magbesvären, och ett av de mest sällan strukturerat utredda. Vanligtvis funktionellt, men kan också bero på celiaki, laktosintolerans, bakteriell överväxt eller — sällsynt men viktigt — gynekologisk orsak.
Vanliga symtom: Spänd buk, ökat bukomfång under dagen, gaser, obehag som lindras efter tarmtömning.
Vad läkaren tittar efter: Om uppblåstheten varierar över dagen (talar för funktionell orsak) eller är konstant och tilltagande (kräver mer utredning).
Utredning: Blodprov inklusive celiakiantikroppar; ibland utandningstest för laktos eller bakteriell överväxt.
Hur bedömningen görs: Genom att utesluta specifika orsaker innan funktionell diagnos ställs.
Behandling: Kostanpassning (ofta FODMAP-baserad), behandling av bakomliggande orsak när sådan finns.
Uppföljning: Efter kostförändring.
Riskfaktorer att känna till: Snabb fiberökning, kolsyrade drycker, sockeralkoholer i sockerfria produkter, stress.
Vanlig missuppfattning: Att uppblåsthet alltid kommer från maten man just ätit. Fördröjningen är ofta flera timmar, vilket gör kopplingen svår att se utan dagbok.
Vad du kan göra själv: Mat- och symtomdagbok i två veckor, med tidsangivelser — fördröjningen gör kopplingen osynlig utan noteringar.
När ska du boka?: Vid konstant eller tilltagande uppblåsthet, eller vid samtidig viktnedgång.
Prognos: God — de flesta får betydande förbättring med riktad kostanpassning.

Levervärden — förhöjda prover utan symtom

Vanlig ålder: Alla vuxna åldrar.
Bakgrund: Förhöjda leverprover upptäcks ofta av en slump vid annan provtagning, och orsakar mycket oro. Den vanligaste orsaken idag är fettlever kopplad till övervikt och metabolt syndrom — ett tillstånd som är helt reversibelt i tidiga skeden, vilket gör tidig upptäckt värdefull.
Vanliga symtom: Oftast inga alls.
Vad läkaren tittar efter: Vilka enzymer som är förhöjda och i vilken relation — mönstret pekar mot olika orsaker.
Utredning: Kompletterande blodprover (hepatitserologi, järnmättnad, autoantikroppar), alkoholanamnes, läkemedelsgenomgång; ultraljud av levern.
Hur bedömningen görs: Genom systematisk uteslutning av behandlingsbara orsaker.
Behandling: Riktad mot orsak — vid fettlever är viktnedgång och fysisk aktivitet både förstahandsbehandling och mycket effektivt.
Uppföljning: Uppföljande prover efter tre till sex månader.
Riskfaktorer att känna till: Övervikt, typ 2-diabetes, höga blodfetter, alkohol, vissa läkemedel och kosttillskott.
Vanlig missuppfattning: Att förhöjda leverprover alltid betyder alkohol. Idag är fettlever kopplad till metabola faktorer den vanligaste orsaken, även hos nyktra.
Vad du kan göra själv: Se över alkohol, kosttillskott och receptfria läkemedel — flera av dem påverkar levervärden.
När ska du boka?: Vid förhöjda leverprover, även utan symtom.
Prognos: God — de flesta orsaker är behandlingsbara, och fettlever är reversibel.

Kontakt

Boka tid info@medix7.com

Informationen på denna sida är allmän patientinformation och ersätter inte individuell medicinsk bedömning. Digital vård har begränsningar och kan inte hantera akuta tillstånd — se akutrutan ovan. Vid osäkerhet, kontakta vården eller ring 112/1177.

Om innehållet

Informationen bygger på svenska kunskapskällor, främst 1177 Vårdguiden, Internetmedicin och Läkemedelsboken. Den är allmän patientinformation och ersätter inte individuell medicinsk bedömning.