Barnmottagning online — trygg specialistvård för barn och ungdomar

Vanlig ålder

Från nyfödd.

Bakgrund

Strukturell hjärtavvikelse från födseln.

Symtom

Varierar, kan inkludera andfåddhet, dålig viktuppgång, blåsljud.

Vad läkaren tittar efter

Tidigare diagnos och kontrollstatus.

Utredning

Genomgång av tidigare hjärtultraljud och journaler.

Diagnos

Redan ställd, gäller uppföljning.

Behandling

Enligt individuell plan.

Uppföljning

Regelbunden enligt kardiologisk plan.

Prognos

Varierar mycket med typ av hjärtfel.

Vad du kan göra själv

Ta med tidigare ultraljudssvar och journalanteckningar från hjärtkontrollerna — utvecklingen över tid är central för bedömningen.

När ska du boka?

Vid nya symtom som andfåddhet eller nedsatt ork, eller inför planerad kontroll.

Vanlig ålder

Alla barnåldrar.

Bakgrund

Ljud vid hjärtauskultation, oftast ofarligt men kräver bedömning.

Symtom

Ofta inga, upptäcks vid undersökning.

Vad läkaren tittar efter

Karaktär och sammanhang.

Utredning

Genomgång av tidigare fynd, eventuellt hänvisning till ultraljud.

Diagnos

Kräver ofta fysisk uppföljning för säker bedömning.

Behandling

Ingen vid ofarligt blåsljud.

Uppföljning

Enligt bedömning.

Prognos

Mycket god i de allra flesta fall.

Vad du kan göra själv

Notera om barnet blir andfått eller trött vid lek jämfört med jämnåriga — det är mer informativt än blåsljudet i sig.

När ska du boka?

Vid nyupptäckt blåsljud, eller om barnet får symtom som andfåddhet eller dålig viktuppgång.

Vanlig ålder

Barn och ungdomar med känd astma.

Bakgrund

Kronisk luftvägssjukdom med perioder av försämring.

Symtom vid uppföljning

Hosta, pipande andning vid ansträngning.

Vad läkaren tittar efter

Symtomkontroll, medicinanvändning.

Utredning

Genomgång av symtomdagbok, ibland lungfunktionsvärden från tidigare vård.

Diagnos

Redan ställd, gäller uppföljning.

Behandling

Justering av underhållsbehandling.

Uppföljning

Regelbunden enligt plan.

Prognos

God kontroll möjlig med rätt behandling.

Vad du kan göra själv

Kontrollera inhalationstekniken regelbundet — fel teknik är den vanligaste orsaken till att behandlingen inte fungerar.

När ska du boka?

Vid ökat behov av vid-behovs-medicin, eller om barnet vaknar på natten av hosta.

Vanlig ålder

Vanligast hos små barn, men kan finnas kvar upp i åldrarna.

Bakgrund

Immunförsvaret reagerar på ett eller flera livsmedel.

Symtom

Utslag, klåda i munnen, magbesvär; vid svår reaktion svullnad eller andningspåverkan.

Vad läkaren tittar efter

Om reaktionen är kopplad till ett bestämt livsmedel.

Utredning

Kan kräva allergitest via fysisk vård.

Diagnos

Symtomhistorik, ibland med test.

Behandling

Att undvika det som utlöser reaktionen, och en plan för vad som ska göras vid en svår reaktion.

Uppföljning

Regelbunden.

Prognos

Varierar; en del allergier växer barnet ifrån.

Vad du kan göra själv

Skriv ner vad barnet ätit, hur lång tid efteråt reaktionen kom och hur den såg ut — tidsförloppet är det som skiljer allergi från intolerans.

När ska du boka?

Vid reaktion med nässelutslag, svullnad eller kräkning efter mat. Vid andningspåverkan eller svullnad i ansiktet — akut vård.

Svår allergisk reaktion med svullnad i ansikte eller svalg, eller med andningspåverkan, är en akutsituation — se säkerhetsrutan. Har du adrenalinpenna — använd den först, innan du ringer. Ring sedan 112 även om symtomen förbättras.

Vanlig ålder

Barn och ungdomar.

Bakgrund

Kroppen producerar inte tillräckligt med insulin.

Symtom vid uppföljning

Varierar med kontroll.

Vad läkaren tittar efter

Blodsockerkontroll, symtom på för högt eller lågt blodsocker.

Utredning

Genomgång av blodsockervärden.

Diagnos

Redan ställd, gäller uppföljning.

Behandling

Insulin enligt plan.

Uppföljning

Tät, enligt individuell plan.

Prognos

God kontroll möjlig, kräver livslång hantering.

Vad du kan göra själv

Ta med blodsockerdata från mätare eller sensor — mönstret över dygnet säger betydligt mer än enskilda värden.

När ska du boka?

Vid upprepade låga eller höga värden, eller inför planerad uppföljning. Vid misstänkt ketoacidos — akut vård, boka inte.

Misstänkt ketoacidos (kraftig trötthet, snabb andning, magont, kräkningar hos känd diabetiker) är en akutsituation — se säkerhetsrutan.

Vanlig ålder

Alla barnåldrar.

Bakgrund

Nedsatt sköldkörtelfunktion.

Symtom

Trötthet, tillväxtpåverkan, köldkänsla.

Vad läkaren tittar efter

Tillväxtmönster, symtombild.

Utredning

Blodprov (TSH, T4).

Diagnos

Provsvar.

Behandling

Läkemedel.

Uppföljning

Regelbunden provtagning.

Prognos

God med rätt behandling.

Vad du kan göra själv

Ge medicinen vid samma tid varje dag och på fastande mage — upptaget påverkas av mat och av järn- och kalciumtillskott.

När ska du boka?

Vid planerad provkontroll, eller vid trötthet, tillväxtpåverkan eller köldkänsla.

Vanlig ålder

Alla barnåldrar.

Bakgrund

Avvikande tillväxttakt jämfört med förväntat.

Symtom

Avvikande tillväxtkurva.

Vad läkaren tittar efter

Tillväxtdata över tid.

Utredning

Genomgång av tillväxtkurvor, eventuellt blodprov.

Diagnos

Baserad på tillväxtmönster och utredningsfynd.

Behandling

Beror på orsak.

Uppföljning

Regelbunden tillväxtkontroll.

Prognos

Varierar med bakomliggande orsak.

Vad du kan göra själv

Ta med tillväxtkurvan från BVC eller skolhälsovården — kurvans lutning över tid är det avgörande, inte ett enstaka mätvärde.

När ska du boka?

Om barnet planar ut eller avviker från sin egen tidigare kurva.

Vanlig ålder

Alla barnåldrar.

Bakgrund

Vanligt, ofta kopplat till kost eller vanor.

Symtom

Sällan eller hård avföring, buksmärta.

Vad läkaren tittar efter

Varaktighet, andra symtom.

Utredning

Sällan nödvändig.

Diagnos

Klinisk bild.

Behandling

Kost, vätska, ibland läkemedel.

Uppföljning

Vid kvarstående besvär.

Prognos

God.

Vad du kan göra själv

Regelbundna toalettider efter måltid, fiber och vätska. Undvik att göra toalettbesök till en konflikt.

När ska du boka?

Vid förstoppning som varat över två veckor, eller om barnet har ont eller undviker att gå på toaletten.

Vanlig ålder

Barn och ungdomar, kan debutera i alla åldrar.

Bakgrund

Kronisk inflammation i mag-tarmkanalen.

Symtom

Buksmärta, diarré, ibland blod i avföring, viktnedgång.

Vad läkaren tittar efter

Varaktighet och varningstecken.

Utredning

Kräver fysisk utredning och prover för diagnos; digitalt stöd med bedömning och vägledning till rätt vårdnivå.

Diagnos

Kräver specialistutredning.

Behandling

Enligt specialistplan.

Uppföljning

Regelbunden.

Prognos

Kroniskt tillstånd, väl hanterbart med rätt behandling.

Vad du kan göra själv

För dagbok över tarmtömningar, blod och buksmärta — det är underlaget som avgör om sjukdomen är i skov.

När ska du boka?

Vid blod i avföringen, viktnedgång eller långvarig diarré hos barn. Vid känd IBD: vid tecken på skov.

Vanlig ålder

Alla barnåldrar.

Bakgrund

Brist på järn påverkar blodbildning.

Symtom

Trötthet, blekhet, nedsatt ork.

Vad läkaren tittar efter

Symtombild, kost.

Utredning

Blodprov.

Diagnos

Provsvar.

Behandling

Järntillskott, kostråd.

Uppföljning

Uppföljande blodprov.

Prognos

God med behandling.

Vad du kan göra själv

Ge järn med C-vitaminrik dryck och inte tillsammans med mjölk, kaffe eller te — det förbättrar upptaget märkbart.

När ska du boka?

Vid trötthet och blekhet, eller för uppföljande blodprov efter påbörjad järnbehandling.

Vanlig ålder

Skolbarn och uppåt.

Bakgrund

Vanligen godartad, kan bero på stress, syn eller sömn.

Symtom

Återkommande huvudvärk.

Vad läkaren tittar efter

Varningstecken för allvarligare orsak.

Utredning

Sällan nödvändig.

Diagnos

Klinisk bild.

Behandling

Riktad mot orsak.

Uppföljning

Vid förändrat mönster.

Prognos

God i de flesta fall.

Vad du kan göra själv

Kartlägg sömn, skärmtid, måltider och skoldagar — mönstret framträder ofta tydligt.

När ska du boka?

Vid återkommande huvudvärk som påverkar skolan, eller huvudvärk som väcker barnet på natten.

Vanlig ålder

Vanligast 1–6 år.

Bakgrund

Ett av de allra vanligaste skälen till föräldraoro — och ett av de tillstånd där lugnande besked oftast är rätt svar. Många barn går igenom perioder av kräsenhet, särskilt runt 2–3 år, utan att det påverkar tillväxt eller hälsa.

Vanliga symtom

Vägrar viss mat, äter litet, långdragna måltider, matsituationen blir en konflikt.

Vad läkaren tittar efter

Tillväxtkurvan framför allt — ett barn som följer sin kurva äter tillräckligt, oavsett hur det känns vid middagsbordet.

Utredning

Genomgång av tillväxtkurva; blodprov (järn, blodvärde) vid misstanke om brist eller avvikande tillväxt.

Hur bedömningen görs

Genom att skilja normal kräsenhet från verklig ätsvårighet med tillväxtpåverkan.

Behandling

Oftast rådgivning kring måltidssituationen snarare än medicinsk behandling.

Uppföljning

Vid avvikande tillväxt eller kvarstående oro.

Riskfaktorer att känna till

Sväljsvårigheter, kraftig selektivitet med konsistens, samtidig utvecklingsavvikelse — dessa talar för verklig ätsvårighet snarare än kräsenhet.

Vanlig missuppfattning

Att barnet måste äta upp. Press vid måltider förvärrar nästan alltid problemet — barnet bestämmer hur mycket, föräldern vad och när.

Vad du kan göra själv

Servera utan press, låt barnet avgöra mängden, och undvik att göra maten till en förhandling.

När ska du boka?

Om barnet tappar i vikt, avviker från sin tillväxtkurva, eller om måltiderna blivit en daglig konflikt.

Prognos

Mycket god — de flesta växer ur det.

Vanlig ålder

Vanligast 4–12 år.

Bakgrund

Funktionell buksmärta är en av de vanligaste orsakerna till återkommande magont hos barn. Smärtan är helt verklig, men saknar strukturell orsak — ofta med koppling till stress, oro eller skolsituation.

Vanliga symtom

Magont kring naveln, ofta på morgnar eller inför skolan, sällan nattetid, normalt allmäntillstånd mellan episoderna.

Vad läkaren tittar efter

Varningstecken som talar emot funktionell orsak — viktnedgång, nattlig smärta, blod i avföringen, feber, tillväxtpåverkan.

Utredning

Blodprov och avföringsprov för att utesluta annat; ofta inget mer vid typisk bild.

Hur bedömningen görs

Genom systematiskt uteslutande av varningstecken, snarare än fler och fler prover.

Behandling

Bekräftelse att smärtan är verklig, regelbundna vanor, och arbete med eventuell underliggande oro.

Uppföljning

Vid nya symtom eller om varningstecken tillkommer.

Riskfaktorer att känna till

Skolstress, mobbning, förändringar i familjen, hög prestationsnivå.

Vanlig missuppfattning

Att "det sitter i huvudet" betyder att barnet låtsas. Smärtan upplevs precis lika verkligt — det är mekanismen, inte upplevelsen, som skiljer.

Vad du kan göra själv

Notera när smärtan kommer — mönstret kopplat till skoldagar eller specifika situationer är ofta avslöjande.

När ska du boka?

Vid magont som återkommer i flera veckor, och alltid vid viktnedgång, nattlig smärta eller blod i avföringen.

Prognos

God — de flesta blir bättre, särskilt när underliggande oro adresseras.

Vanlig ålder

Vanligast från förskoleåldern och uppåt.

Bakgrund

Många föräldrar undrar om barnets koncentrationssvårigheter, impulsivitet eller utbrott ligger inom normalvariationen eller behöver utredas. Det är en berättigad fråga som förtjänar ett strukturerat svar snarare än ett "vänta och se".

Vanliga symtom

Svårt att sitta still, avbryter ofta, svårt att slutföra uppgifter, konflikter i skolan, känslomässiga utbrott.

Vad läkaren tittar efter

Om svårigheterna finns i flera miljöer (hem OCH skola), hur länge de funnits, och hur mycket de påverkar barnets vardag.

Utredning

Strukturerad genomgång; formell neuropsykiatrisk utredning sker via specialistvård och kräver underlag från både hem och skola.

Hur bedömningen görs

Vi gör en första bedömning och vägleder om vidare utredning är motiverad — själva utredningen görs inte här.

Behandling

Beror helt på vad utredning visar; ofta stödåtgärder i skolan som första steg.

Uppföljning

Enligt vidare utredningsplan.

Riskfaktorer att känna till

Ärftlighet för ADHD eller autismspektrumtillstånd, sömnbrist (ger ofta ADHD-liknande symtom hos barn), hörselnedsättning.

Vanlig missuppfattning

Att man måste vänta tills barnet blir äldre. Tidigt stöd i skolan kan sättas in långt innan en formell diagnos finns.

Vad du kan göra själv

Fråga skolan om deras observationer — om svårigheterna bara finns hemma eller bara i skolan pekar det åt olika håll.

När ska du boka?

När svårigheterna påverkar barnets skolgång, kompisrelationer eller vardag i flera miljöer.

Prognos

God med rätt stöd — tidiga insatser gör stor skillnad oavsett slutlig diagnos.

Vanlig ålder

Alla barnåldrar, olika mönster i olika åldrar.

Bakgrund

Sömnsvårigheter hos barn påverkar hela familjen och är vanligt förbisedda som medicinsk fråga. De flesta har beteendemässiga orsaker som går att åtgärda, men vissa döljer bakomliggande tillstånd som är viktiga att inte missa.

Vanliga symtom

Svårt att somna, upprepade nattliga uppvaknanden, tidigt uppvaknande, dagtrötthet eller irritabilitet.

Vad läkaren tittar efter

Sovrutiner, skärmvanor, snarkning och andningsuppehåll (kan tyda på förstorade halsmandlar), samt om barnet är ovanligt trött dagtid.

Utredning

Sömndagbok i två veckor; vid snarkning med andningsuppehåll kan ÖNH-bedömning behövas.

Hur bedömningen görs

Genom att skilja beteendemässiga sömnproblem från medicinska orsaker.

Behandling

Sömnrutiner och beteendestrategier har god effekt; läkemedel används sällan hos barn.

Uppföljning

Efter påbörjade åtgärder.

Riskfaktorer att känna till

Skärmar sent på kvällen, oregelbundna sovtider, snarkning med andningsuppehåll, oro eller ångest.

Vanlig missuppfattning

Att barn "växer ur" alla sömnproblem. Många gör det, men snarkning med andningsuppehåll bör alltid utredas — det påverkar både sömnkvalitet och koncentration dagtid.

Vad du kan göra själv

Samma läggrutin varje kväll och skärmfritt sista timmen ger ofta märkbar effekt inom två veckor.

När ska du boka?

Vid sömnproblem som varat över en månad, eller vid snarkning med andningsuppehåll oavsett duration.

Prognos

God — de flesta sömnproblem hos barn svarar väl på rutinförändringar.

Vanlig ålder

Alla barnåldrar, mest aktuellt för förskolebarn.

Bakgrund

En av de vanligaste frågorna föräldrar har och en av de mest sällan besvarade i vården — trots att den påverkar vardagen varje infektionssäsong. Osäkerheten leder både till onödig frånvaro och till att sjuka barn skickas iväg.

Vanliga symtom

Feber, snuva, hosta, allmän hängighet.

Vad läkaren tittar efter

Barnets allmäntillstånd — hur barnet är mellan febertopparna säger mer än gradtalet.

Utredning

Sällan nödvändig; frågan handlar oftast om bedömning, inte diagnos.

Hur bedömningen görs

Utifrån barnets ork, aptit, vätskeintag och beteende snarare än enbart temperatur.

Behandling

Ej tillämpligt — det här är vägledning.

Uppföljning

Vid försämring.

Bra tumregel

Ett barn som orkar leka, äter och dricker någorlunda och är sig självt mellan febertopparna klarar oftast förskolan bättre än ett barn som är hängigt utan feber.

Vanlig missuppfattning

Att febern måste vara helt borta. Det viktiga är att barnet orkar med dagen — feberfritt dygn är en vanlig förskoleregel, men allmäntillståndet väger tyngre medicinskt.

Vad du kan göra själv

Bedöm barnet en timme efter febernedsättande — är barnet piggt då är allmäntillståndet gott.

När ska du boka?

När du är osäker och vill ha en bedömning, eller vid feber som varat över fem dagar.

Prognos

Ej tillämpligt — men rätt bedömning sparar både oro och onödig frånvaro.

Vanlig ålder

6 månader till 5 år.

Bakgrund

Drabbar cirka 2–5 % av alla barn och är en av de mest skrämmande upplevelser en förälder kan vara med om — men i sin vanligaste form helt godartad och utan bestående men.

Vanliga symtom

Kramper i samband med snabbt stigande feber, oftast kortvariga (under några minuter), följt av trötthet.

Vad läkaren tittar efter

Kramplängd, om den var generell eller ensidig, barnets ålder och tillstånd efteråt.

Utredning

Vanligen ingen vid typisk feberkramp; utredning vid avvikande mönster eller ålder utanför det typiska intervallet.

Hur bedömningen görs

Utifrån beskrivning av krampen och barnets tillstånd efteråt.

Behandling

Febernedsättande minskar inte risken för nya feberkramper, men lindrar barnets obehag.

Uppföljning

Vid upprepade eller avvikande kramper.

Riskfaktorer att känna till

Ärftlighet för feberkramper, tidig debutålder.

Vanlig missuppfattning

Att feberkramper leder till epilepsi eller hjärnskada. Enkla feberkramper gör inte det.

Vad du kan göra själv

Vid kramp: lägg barnet på sidan, håll inte fast, stoppa inget i munnen, och ta tid på krampen.

När ska du boka?

Efter en första feberkramp, för genomgång och trygghet. Vid kramp längre än fem minuter — ring 112.

Prognos

Mycket god — de allra flesta växer ur det före skolåldern.

Vanlig ålder

Alla barnåldrar.

Bakgrund

Vanliga och ofta okomplicerade, men svåra för föräldrar att bedöma allvarlighetsgraden på — särskilt gränsen mellan lokal infektion och något som sprider sig.

Vanliga symtom

Rodnad, svullnad, värme, ibland var; smärta vid beröring.

Vad läkaren tittar efter

Utbredning, om rodnaden växer, och om barnet har feber eller påverkat allmäntillstånd.

Utredning

Klinisk bildbedömning; sällan mer.

Hur diagnosen ställs

Klinisk bild.

Behandling

Ofta lokalbehandling; antibiotika vid spridning eller påverkat allmäntillstånd.

Uppföljning

Vid utebliven förbättring inom ett par dygn.

Riskfaktorer att känna till

Eksem (skadad hudbarriär), nagelbitning, sår som inte hålls rena.

Vanlig missuppfattning

Att all rodnad kring ett sår betyder infektion. Lätt rodnad närmast såret är normal läkning — det är växande rodnad som är varningstecknet.

Vad du kan göra själv

Rita en linje runt rodnaden med penna — då ser du direkt om den växer.

När ska du boka?

Vid växande rodnad, feber, eller om barnet har ont.

Prognos

God med rätt behandling.

Vanlig ålder

Alla barnåldrar.

Bakgrund

Många föräldrar har frågor om vaccinationer — biverkningar, tidpunkter, missade doser, eller vaccinationer inför resa. Det är berättigade frågor som förtjänar sakliga svar utan press.

Vanliga symtom

Ej tillämpligt — detta är rådgivning.

Vad läkaren tittar efter

Barnets vaccinationsstatus, eventuella tidigare reaktioner, och planerade resor.

Utredning

Genomgång av vaccinationskort; ibland blodprov för immunitetskontroll vid oklar vaccinationshistorik.

Hur bedömningen görs

Utifrån aktuellt vaccinationsprogram och barnets individuella situation.

Behandling

Ej tillämpligt — vaccination sker via BVC, skolhälsovård eller vaccinationsmottagning.

Uppföljning

Enligt vaccinationsschema.

Vanlig missuppfattning

Att en missad dos betyder att man måste börja om från början. Det stämmer nästan aldrig — schemat kan oftast återupptas där det avbröts.

Vad du kan göra själv

Ta med vaccinationskortet eller uppgifter från BVC till besöket.

När ska du boka?

Vid frågor om missade doser, tidigare reaktioner, eller inför resa till område med särskilda vaccinationsrekommendationer.

Prognos

Ej tillämpligt.

Vanlig ålder

Alla barnåldrar.

Bakgrund

Hosta som varar veckor efter en infektion är mycket vanligt hos barn och oftast ofarligt — men det är också ett av de vanligaste symtomen på outredd astma, vilket gör det värt att bedöma vid duration.

Vanliga symtom

Torr eller slemmig hosta utan feber, ofta värre nattetid eller vid ansträngning.

Vad läkaren tittar efter

Om hostan är värre nattetid eller vid lek och ansträngning — det talar för astma snarare än postinfektiös hosta.

Utredning

Klinisk bedömning; vid astmamisstanke lungfunktionstest via fysisk vård (svårt hos yngre barn).

Hur bedömningen görs

Utifrån mönster, duration och utlösande faktorer.

Behandling

Ofta ingen vid postinfektiös hosta; astmabehandling på prov om mönstret talar för det.

Uppföljning

Vid duration över fyra veckor.

Riskfaktorer att känna till

Eksem eller allergi i familjen (ökar astmarisken), passiv rökning.

Vanlig missuppfattning

Att långvarig hosta alltid betyder kvarstående infektion. Hos barn är astma en betydligt vanligare förklaring än utdragen infektion.

Vad du kan göra själv

Notera när hostan är värst — natt och lek talar för astma, morgon efter förkylning talar för postinfektiös hosta.

När ska du boka?

Vid hosta över fyra veckor, eller hosta som väcker barnet på natten.

Prognos

God — både postinfektiös hosta och barnastma har goda utsikter med rätt hantering.

Vanlig ålder

13–18 år.

Bakgrund

Ungdomar har ofta frågor de inte vill ställa med en förälder i rummet — om kropp, psykisk hälsa, sexualitet eller alkohol. Samtidigt är tonåren en period då tidigt stöd har stor betydelse för framtiden.

Vanliga symtom

Varierar helt — från akne och trötthet till nedstämdhet och kroppsoro.

Vad läkaren tittar efter

Vad ungdomen själv beskriver som problemet, och om det finns tecken på psykisk ohälsa som behöver mer stöd.

Utredning

Beror på frågeställning; ofta blodprov vid trötthet.

Hur bedömningen görs

I samtal där ungdomen är huvudperson, med vårdnadshavare delaktig enligt gällande rutiner.

Behandling

Beror på frågeställning.

Uppföljning

Enligt behov.

Vanlig missuppfattning

Att tonårsproblem alltid är "en fas". Ofta är de det — men nedstämdhet, ångest och ätstörningar debuterar just i den här åldern, och tidig upptäckt gör stor skillnad.

Vad du kan göra själv (som förälder)

Fråga vad ungdomen själv vill ta upp innan besöket, och respektera om vissa frågor ska ställas utan dig i rummet.

När ska du boka?

Vid kroppsliga besvär, men också vid förändrat humör, tillbakadragande eller sömnproblem som varat i veckor.

Prognos

God — tidigt stöd i tonåren har dokumenterat stor effekt.

Vid tankar på att skada sig själv — kontakta vården omedelbart eller ring 112. Mind Självmordslinjen: 90101, dygnet runt.

Vanlig ålder

Alla åldrar, vanligast hos förskolebarn.

Bakgrund

Virusorsakad förkylning. Små barn har normalt tio till femton förkylningar om året, fler under första förskoleåret. Förskola, äldre syskon och passiv rökning ger fler infektioner.

Symtom

Snuva, hosta, feber, halsont, nedsatt aptit och trötthet. Hostan sitter ofta kvar längre än övriga symtom.

Vad läkaren tittar efter

Andningsfrekvens, andningsarbete, vätskeintag och allmäntillstånd — hur barnet är mellan febertopparna säger mer än temperaturen.

Utredning

Ingen provtagning behövs vid en okomplicerad luftvägsinfektion.

Diagnos

På sjukhistoria och undersökning.

Behandling

Symtomlindring. Antibiotika hjälper inte mot virus. Att gulgrön snuva betyder bakteriell infektion och behöver antibiotika stämmer inte — färgen är en normal del av förloppet och säger ingenting om orsaken.

Uppföljning

Behövs sällan. Vid kvarstående hosta över fyra veckor görs en ny bedömning.

Prognos

Läker av sig själv på cirka en vecka. Hostan kan hålla i sig längre utan att det betyder något.

Vad du kan göra själv

Ge rikligt att dricka, höglagd huvudända vid säng, och febernedsättande i rätt dos efter barnets vikt om barnet har ont eller är påverkat. Feber i sig behöver inte behandlas.

När ska du boka?

Vid feber längre än fyra dygn, vid öronvärk, vid hosta som sitter i över fyra veckor, eller om barnet dricker märkbart sämre än vanligt.

Sök akut vid andningssvårigheter — indragningar mellan revbenen eller vid halsgropen, näsvingespel, snabb ytlig andning, eller blek eller blåaktig hy. Sök också akut vid slött barn som är svårt att väcka. Ring 112.

Vanlig ålder

Vanligast mellan ett och två års ålder.

Bakgrund

Infektion i mellanörat, nästan alltid efter en förkylning. Små barns örontrumpet är kortare och rakare, vilket gör att bakterier lättare tar sig upp. Förkylningar, förskola och passiv rökning ger fler infektioner.

Symtom

Öronvärk, feber, irritabilitet och störda nätter. Små barn drar sig i örat eller är bara otröstliga. Ibland kommer flytning ur örat när trumhinnan spricker — då lättar smärtan ofta.

Vad läkaren tittar efter

Trumhinnans utseende — buktning, rodnad, flytning — och om ena eller båda öronen är drabbade. Barnets allmäntillstånd väger tungt.

Utredning

Undersökning av trumhinnan. Ingen provtagning i normalfallet.

Diagnos

På trumhinnans utseende tillsammans med sjukhistorien.

Behandling

Smärtlindring är grunden och gör större skillnad för barnet de första dygnen än antibiotika gör. Antibiotika behövs alltid i fyra fall: barn under ett år, barn under två år med inflammation i båda öronen, barn över tolv år, och sprucken trumhinna oavsett ålder. För friska barn i åldern däremellan behövs oftast ingen antibiotika, och avvaktande hållning med ny bedömning är ett vanligt och riktigt val. Men även de kan behöva antibiotika vid hög feber trots febernedsättande, vid mycket ont trots smärtlindring, vid risk för att infektionen sprider sig, eller vid annan allvarlig sjukdom.

Uppföljning

Ny bedömning om barnet inte bättrats inom några dygn. Vid upprepade öroninflammationer görs hörselkontroll.

Prognos

God. Smärtan lättar oftast inom några dygn och hörseln återställs.

Vad du kan göra själv

Ge smärtstillande i rätt dos efter barnets vikt, gärna innan natten. Höglagd huvudända lindrar trycket. Peta inte i örat och stoppa inte in något.

När ska du boka?

Vid öronvärk som inte lättar på ett dygn, vid feber tillsammans med öronvärk, vid flytning ur örat, eller vid upprepade öroninflammationer.

Sök akut vid svullnad eller rodnad bakom örat, om örat står ut mer än vanligt, vid nackstelhet, eller om barnet är mycket påverkat. Det kan vara en spridning till benet bakom örat och måste bedömas omgående. Kontakta genast en vårdcentral eller jouröppen mottagning. Är det stängt, sök på en akutmottagning.

Vanlig ålder

Alla åldrar. Små barn blir uttorkade snabbare än äldre.

Bakgrund

Nästan alltid virusorsakad tarminfektion. Smittar lätt och går över av sig själv. Förskola och spädbarnsålder ökar risken. Ju yngre barn, desto snabbare vätskeförlust.

Symtom

Kräkningar som ofta kommer först, därefter diarré. Buksmärta och feber är vanligt.

Vad läkaren tittar efter

Tecken på vätskebrist — torra slemhinnor, urinmängd, hudens spänst, och framför allt hur barnet är. Ett barn som är piggt mellan kräkningarna är ett annat läge än ett slött barn.

Utredning

Sällan prover. Avföringsprov tas vid blod i avföringen, långvariga besvär eller efter utlandsresa.

Diagnos

På sjukhistoria och undersökning.

Behandling

Vätskeersättning är den viktigaste behandlingen. Stoppande läkemedel mot diarré ska inte ges till barn under tolv år. Ge inte heller läkemedel mot kräkningar på eget initiativ — i vissa situationer kan vården bedöma att sådan behandling behövs. Att magen ska vila och barnet svälta stämmer inte — barn ska äta som vanligt så snart de orkar, det förkortar diarrén snarare än förlänger den. Amning fortsätter som vanligt.

Uppföljning

Vid diarré som håller i sig längre än en till två veckor.

Prognos

Kräkningarna slutar oftast inom ett dygn, diarrén inom en vecka.

Vad du kan göra själv

Ge vätskeersättning i små täta portioner, två teskedar ungefär var femte minut om barnet kräks, hellre än stora klunkar. Fortsätt amma. Erbjud vanlig mat när aptiten kommer tillbaka.

När ska du boka?

Vid diarré längre än två veckor, blod i avföringen, eller om barnet inte får i sig vätska trots små portioner.

Ring 112 om barnet är slött och svårt att väcka. Spädbarn under två månader med diarré och kräkningar ska bedömas genast på en barnakutmottagning. Spädbarn under sex månader med både kräkning och diarré ska bedömas samma dag. Vid tecken på uttorkning — kissar mycket mindre än vanligt, gråt utan tårar, insjunken fontanell hos spädbarn, huden inte spänstig — kontakta genast en vårdcentral eller jouröppen mottagning. Är det stängt, sök på en akutmottagning.

Vanlig ålder

Debuterar oftast under första levnadsåret.

Bakgrund

Atopiskt eksem beror på en hudbarriär som släpper igenom för mycket och torkar ut. Klådan kommer först, utslaget efteråt. Eksem, astma eller hösnuva i familjen ökar risken. Torr luft och uttorkande tvål försämrar.

Symtom

Torra, röda och kliande hudpartier. Hos spädbarn ofta i ansiktet och på utsidan av armar och ben, hos äldre barn i armvecken och knävecken.

Vad läkaren tittar efter

Utbredning, om huden är infekterad, och hur mycket klådan stör sömnen — det säger mer om svårighetsgraden än hur utslaget ser ut.

Utredning

Ingen provtagning i normalfallet. Allergiutredning görs bara vid tydlig misstanke.

Diagnos

På utseende, utbredning och sjukhistoria.

Behandling

Mjukgörande varje dag, även när huden ser bra ut. Kortisonkräm i perioder när eksemet blossar. Att kortisonkräm är farlig och ska sparas till det är riktigt illa stämmer inte. Underbehandlat eksem är det vanligare problemet — kort och tillräckligt kraftig behandling ger mindre kortison totalt än många veckor av för svag. För barn under två år sätts kortisonkräm in först efter att en läkare rekommenderat det.

Uppföljning

Vid eksem som inte svarar på behandling eller återkommer ofta.

Prognos

Bättras oftast med åldern. Många barn växer ifrån det.

Vad du kan göra själv

Smörj med mjukgörande dagligen, även på fin hud. Korta ljumma bad, mild tvål eller ingen alls, och mjukgörande direkt efteråt. Håll naglarna korta. För barn under två år ska kortison inte användas utan att en läkare har rekommenderat behandlingen. BVC kan kontaktas för rådgivning.

När ska du boka?

Vid eksem som inte bättras på behandling, klåda som stör sömnen, eller om huden ser infekterad ut.

Boka samma dag vid tecken på infekterat eksem — gulaktiga skorpor, tilltagande rodnad, värmeökning eller feber. Sök akut vid utbredda småblåsor tillsammans med feber och påverkat barn. Kontakta genast en vårdcentral eller jouröppen mottagning. Är det stängt, sök på en akutmottagning.

Vanlig ålder

Puberteten börjar vanligen mellan åtta och tretton år hos flickor och mellan nio och fjorton år hos pojkar.

Bakgrund

Puberteten startar och går olika fort hos olika barn. Stor spridning inom det normala är regel, inte undantag. Tidig eller sen pubertet följer ofta familjemönstret — föräldrarnas egen start är ofta den bästa vägledningen. Att avvikande tidpunkt alltid betyder sjukdom stämmer inte. Det vanligaste är en normalvariant, men mycket tidig eller mycket sen start ska bedömas.

Symtom

Bröstutveckling eller ökad testikelvolym som första tecken, därefter könsbehåring, längdspurt och så småningom första mens eller målbrott.

Vad läkaren tittar efter

Var i förloppet barnet befinner sig och hur det förhåller sig till längdkurvan och till föräldrarnas egen pubertetsstart.

Utredning

Ofta ingen. Vid mycket tidig eller mycket sen start kan blodprov och röntgen av handen för att bedöma skelettålder bli aktuella.

Diagnos

På undersökning tillsammans med tillväxtkurvan över tid. En enstaka mätning säger lite.

Behandling

De flesta behöver ingen. Vid mycket tidig eller sen pubertet remitteras barnet vidare till barnläkare.

Uppföljning

Med nya mätningar över tid när starten ligger utanför det vanliga.

Prognos

De allra flesta följer ett helt normalt förlopp.

Vad du kan göra själv

Svara på barnets frågor rakt och sakligt. Notera när de första tecknen kom — det är den mest användbara informationen vid ett besök.

När ska du boka?

Vid pubertetstecken före åtta års ålder hos flickor eller nio års ålder hos pojkar, eller vid uteblivna tecken vid tretton års ålder hos flickor eller fjorton års ålder hos pojkar. Boka också om längdtillväxten avstannar.