Allergi- och immunologimottagning online

Bedömning och behandling av allergi, astma, eksem och immunsystemsrelaterade besvär — evidensbaserad vård med tydlig plan.

Boka tid Kontakta oss

Tider på svenska, engelska och arabiska
Evidensbaserad vård
Skriftlig plan efter varje besök

Om mottagningen

Allergologi handlar i grunden om mönsterigenkänning. Ett allergitest säger vad kroppen reagerar mot i provröret — men bara symtomhistoriken avgör om det faktiskt betyder något kliniskt. Många är positiva på tester utan att ha symtom, och en del har tydliga symtom med negativa tester. En erfaren allergolog lägger därför alltid störst vikt vid vad som händer, när och hur ofta — testet är ett komplement, inte facit.

Vi börjar med att kartlägga ditt symtommönster ordentligt, eftersom det är där diagnosen oftast finns. Det gör att vi ofta kan peka ut trolig utlösare långt innan ett formellt test hunnit göras.

Vem vi hjälper

Dig med säsongsbunden allergi
Dig med nässelutslag
Dig med misstänkt matallergi
Dig med läkemedelsallergi
Dig med astma som behöver uppföljning
Dig med eksem kopplat till allergi
Dig med återkommande infektioner du undrar om kan bero på nedsatt immunförsvar
Dig som vill ha hjälp att tolka allergitest
Dig som önskar second opinion

Symtom

Tillstånd

Allergisk rinit
Astma
Eksem
Födoämnesallergi
Urtikaria (nässelutslag)
Läkemedelsallergi
Immunbrist (utredningsstöd)
Pollenallergi
Djurallergi
Kontaktallergi

Tjänster och undersökningar

Anamnes och symtombedömning
Genomgång av tidigare allergitester
Behandlingsplan
Uppföljning av astma och allergisk rinit
Vägledning kring vidare allergiutredning
Second opinion

Hudpricktest och vissa specialiserade allergiutredningar kräver fysisk vård.

Så går det till

1Boka och beskriv ditt huvudsakliga besvär online.
2Ladda upp tidigare resultat om du har dem — provsvar, undersökningar, läkemedelslista.
3Videobesök — genomgång av sjukdomshistoria och riktade frågor.
4Tydlig plan — nästa steg, eventuell behandling, och tidsram för uppföljning.

Vad du bör förbereda

Tidslinje för dina symtom (när det började, vad som utlöser eller lindrar)
Nuvarande mediciner och doser
Kända allergier och tidigare sjukdomar
Tidigare provsvar och undersökningar, med datum om möjligt
Dina tre viktigaste frågor inför besöket

Ring 112 omedelbart eller uppsök närmaste akutmottagning vid:

Svullnad i ansikte, läppar eller svalg
Svår andningssvårighet efter exponering för misstänkt allergen
Yrsel eller medvetandepåverkan i samband med allergisk reaktion
Snabbt spridande nässelutslag med andningspåverkan

För icke-akut medicinsk rådgivning i Sverige: ring 1177. Digital vård kan inte ersätta akutsjukvård. Vid tveksamhet — sök vård direkt.

Våra läkare

Se tillgängliga läkare och boka tid

Vanliga frågor

Kan ni bedöma om jag har allergi?

Vi gör en första bedömning utifrån symtom och historik; hudpricktest kräver fysisk vård.

Kan ni följa upp astma?

Ja.

Kan ni skriva ut allergimedicin?

Ja, i medicinskt lämpliga fall.

Kan ni tolka ett allergitest jag redan tagit?

Ja.

Vad gör jag vid en svår allergisk reaktion?

Har du adrenalinpenna — använd den först, innan du ringer. Ring sedan 112 om du har svullnad i ansikte eller svalg, eller andningssvårigheter — även om symtomen förbättras. Se säkerhetsrutan.

Vad händer efter besöket?

En skriftlig plan.

Kan barn få hjälp?

Ja.

Vad gör jag om symtomen förvärras?

Kontakta oss igen, eller sök akut vård vid allvarliga tecken.

Kan man utveckla allergi som vuxen?

Ja. Allergi kan debutera i alla åldrar, även mot något man tålt hela livet.

Betyder positivt allergitest att jag är allergisk?

Inte nödvändigtvis. Testet visar sensibilisering — det är symtomen vid exponering som avgör om det är klinisk allergi.

Femton vanliga tillstånd

Allergisk rinit

Vanlig ålder: Alla åldrar.
Bakgrund: Allergisk reaktion i nässlemhinnan.
Symtom: Nysningar, nästäppa, rinnsnuva, kliande ögon.
Vad läkaren tittar efter: Säsongsmönster eller ständig exponering.
Utredning: Klinisk bild, ibland allergitest.
Diagnos: Klinisk bild med eller utan test.
Behandling: Antihistamin, nässpray, undvikande av utlösare.
Uppföljning: Vid behov.
Prognos: God, hanterbart.
Vad du kan göra själv: Börja med nässteroid två veckor före din säsong — förebyggande fungerar betydligt bättre än behandling under pågående besvär.
När ska du boka?: När receptfri behandling inte räcker, eller vid samtidiga astmasymtom.

Astma

Vanlig ålder: Alla åldrar.
Bakgrund: Kronisk luftvägsinflammation.
Symtom: Pipande andning, hosta, andfåddhet.
Vad läkaren tittar efter: Symtomkontroll, utlösande faktorer.
Utredning: Symtomdagbok, ibland lungfunktionsvärden från tidigare vård.
Diagnos: Klinisk bild med eller utan tidigare test.
Behandling: Inhalationsbehandling enligt plan.
Uppföljning: Regelbunden.
Prognos: God kontroll möjlig med rätt behandling.
Vad du kan göra själv: Kontrollera inhalationstekniken — felaktig teknik är den vanligaste orsaken till att behandling inte fungerar.
När ska du boka?: Vid ökat behov av vid-behovs-medicin, eller om du vaknar nattetid av hosta eller andnöd.

Eksem (atopiskt)

Vanlig ålder: Alla åldrar, vanligt hos barn.
Bakgrund: Kronisk hudinflammation, ofta kopplad till allergi.
Symtom: Torr, kliande, rodnad hud.
Vad läkaren tittar efter: Utbredning och mönster.
Utredning: Klinisk bildbedömning.
Diagnos: Klinisk bild.
Behandling: Mjukgörande, kortisonkräm vid behov.
Uppföljning: Vid försämring.
Prognos: God, ofta kroniskt återkommande men hanterbart.
Vad du kan göra själv: Mjukgörande dagligen, även på symtomfri hud — förebyggandet gör större skillnad än utbrottsbehandlingen.
När ska du boka?: Vid eksem som inte svarar på mjukgörande, eller vid tecken på infektion.

Födoämnesallergi

Vanlig ålder: Alla åldrar, vanligast barn.
Bakgrund: Immunsystemet reagerar mot specifika livsmedel.
Symtom: Utslag, kliande mun, i allvarliga fall svullnad eller andningspåverkan.
Vad läkaren tittar efter: Reaktionsmönster kopplat till livsmedel.
Utredning: Anamnes, kan kräva allergitest via fysisk vård.
Diagnos: Symtomhistorik med eller utan test.
Behandling: Undvikande, akutplan vid allvarlig allergi.
Uppföljning: Regelbunden.
Prognos: Varierar, vissa allergier växer barn ifrån.
Vad du kan göra själv: Ha akutmedicin tillgänglig och se till att omgivningen vet var den finns.
När ska du boka?: Vid misstänkt ny allergi, eller för uppföljning inför resa eller skolstart.

Svår allergisk reaktion med svullnad i ansikte eller svalg, eller med andningspåverkan, är en akutsituation — se säkerhetsrutan. Har du adrenalinpenna — använd den först, innan du ringer. Ring sedan 112 även om symtomen förbättras.

Urtikaria (nässelutslag)

Vanlig ålder: Alla åldrar.
Bakgrund: Histaminutlöst hudreaktion.
Symtom: Upphöjda, kliande kvaddlar som kommer och går.
Vad läkaren tittar efter: Utbredning, utlösande faktor.
Utredning: Anamnes.
Diagnos: Klinisk bild.
Behandling: Antihistamin.
Uppföljning: Vid kvarstående besvär över sex veckor.
Prognos: God, oftast övergående.
Vad du kan göra själv: Antihistamin receptfritt hjälper de flesta; notera vad du exponerats för timmarna innan.
När ska du boka?: Vid besvär över sex veckor. Vid svullnad i ansikte eller svalg — akut vård.

Läkemedelsallergi

Vanlig ålder: Alla åldrar.
Bakgrund: Allergisk reaktion mot ett läkemedel.
Symtom: Utslag, ibland svullnad eller andningspåverkan.
Vad läkaren tittar efter: Tidssamband med läkemedelsintag.
Utredning: Anamnes, dokumentation i journal.
Diagnos: Klinisk bild och sambandsbedömning.
Behandling: Undvikande av läkemedlet, dokumentation för framtida vård.
Uppföljning: Vid behov.
Prognos: God med korrekt identifiering och undvikande.
Vad du kan göra själv: Notera exakt läkemedel, dos och tidpunkt för reaktionen — det avgör bedömningen.
När ska du boka?: Efter varje misstänkt reaktion, så att den kan dokumenteras korrekt i journalen.

Immunbrist — utredningsstöd

Vanlig ålder: Alla åldrar.
Bakgrund: Nedsatt immunförsvar, medfött eller förvärvat.
Symtom: Återkommande eller ovanligt svåra infektioner.
Vad läkaren tittar efter: Infektionsmönster.
Utredning: Anamnes, blodprov, ofta specialistutredning.
Diagnos: Kräver specialistutredning.
Behandling: Enligt specialistplan.
Uppföljning: Regelbunden.
Prognos: Varierar med typ och orsak.
Vad du kan göra själv: För infektionsdagbok under ett år — antal, typ och behandling.
När ska du boka?: Vid ovanligt många, svåra eller långdragna infektioner.

Pollenallergi

Vanlig ålder: Alla åldrar.
Bakgrund: Säsongsbunden allergisk reaktion mot pollen.
Symtom: Nysningar, kliande ögon, nästäppa under pollensäsong.
Vad läkaren tittar efter: Säsongsmönster.
Utredning: Klinisk bild, ibland allergitest.
Diagnos: Klinisk bild.
Behandling: Antihistamin, eventuellt specifik immunterapi via specialist.
Uppföljning: Vid behov.
Prognos: God, hanterbart.
Vad du kan göra själv: Duscha och byt kläder efter utomhusvistelse under högsäsong; håll fönstren stängda på morgonen.
När ska du boka?: När besvären påverkar sömn eller arbete trots receptfri behandling.

Djurallergi

Vanlig ålder: Alla åldrar.
Bakgrund: Allergisk reaktion mot djurhår och hudflagor.
Symtom: Nysningar, kliande ögon, andningsbesvär vid exponering.
Vad läkaren tittar efter: Koppling till djurkontakt.
Utredning: Anamnes, ibland allergitest.
Diagnos: Klinisk bild med eller utan test.
Behandling: Undvikande, antihistamin.
Uppföljning: Vid behov.
Prognos: God med undvikande.
Vad du kan göra själv: Sovrummet djurfritt är den enskilt mest effektiva åtgärden om du inte kan undvika djuret helt.
När ska du boka?: Vid besvär trots åtgärder, eller inför beslut om att skaffa husdjur vid känd allergi.

Kontaktallergi

Vanlig ålder: Alla åldrar.
Bakgrund: Allergisk reaktion vid hudkontakt med ett ämne.
Symtom: Rodnad, klåda på exponerat område.
Vad läkaren tittar efter: Mönster kopplat till exponering.
Utredning: Anamnes, ibland lapptest via specialist.
Diagnos: Klinisk bild och anamnes.
Behandling: Undvikande, kortisonkräm.
Uppföljning: Vid kvarstående besvär.
Prognos: God vid identifierad orsak.
Vad du kan göra själv: Spara ingrediensförteckningen på misstänkta produkter — den behövs för att identifiera ämnet.
När ska du boka?: Vid återkommande eksem utan tydlig orsak, för lapptestutredning.

Anafylaxi — förebyggande och beredskap

Vanlig ålder: Alla åldrar.
Bakgrund: Anafylaxi är en snabbt insättande, potentiellt livshotande allergisk reaktion. Det avgörande för utgången är inte reaktionens svårighetsgrad i sig, utan hur snabbt adrenalin ges — vilket gör beredskap och kunskap hos patient och omgivning till den viktigaste behandlingen.
Vanliga symtom: Snabbt insättande svullnad i ansikte eller svalg, andningssvårighet, kraftiga nässelutslag, blodtrycksfall, kräkningar.
Vad läkaren tittar efter: Tidigare reaktioners svårighetsgrad, kända utlösare, och om patienten har och kan använda adrenalinpenna.
Utredning: Allergiutredning för att fastställa utlösare; genomgång av tidigare episoder.
Hur bedömningen görs: Utifrån reaktionsbeskrivning och riskprofil.
Behandling: Adrenalinpenna, skriftlig åtgärdsplan, undvikande av känd utlösare.
Uppföljning: Årlig genomgång av teknik och att pennan inte gått ut.
Riskfaktorer att känna till: Samtidig astma (ökar risken för svår reaktion betydligt), tidigare anafylaxi, allergi mot jordnötter, nötter, skaldjur, bi- eller getingstick.
Vanlig missuppfattning: Att man ska avvakta och se om reaktionen går över innan adrenalin ges. Fördröjning är den vanligaste orsaken till allvarlig utgång — adrenalin ges tidigt, inte sist.
Vad du kan göra själv: Bär alltid adrenalinpennan, kontrollera utgångsdatum, och se till att familj, skola eller arbetsplats vet var den finns och hur den används.
När ska du boka?: Efter varje anafylaktisk reaktion, och för årlig genomgång vid känd risk. Vid pågående reaktion — adrenalin först, sedan ring 112, även om symtomen förbättras.
Prognos: God med rätt beredskap.

Korsallergi mellan pollen och mat

Vanlig ålder: Alla åldrar, vanligast hos personer med björkpollenallergi.
Bakgrund: Många med pollenallergi reagerar även på vissa frukter, nötter och grönsaker, eftersom proteinerna liknar varandra. Reaktionen sitter oftast i munnen och är mild — men skapar ofta stor oro eftersom patienten tror att en allvarlig matallergi utvecklats.
Vanliga symtom: Klåda i mun och svalg, lätt svullnad av läppar, direkt vid intag av rå frukt eller nötter.
Vad läkaren tittar efter: Om reaktionen är begränsad till munnen och om samma mat tolereras tillagad — båda talar för korsallergi snarare än äkta matallergi.
Utredning: Anamnes; ibland komponentdiagnostik för att skilja korsallergi från äkta allergi.
Hur bedömningen görs: Utifrån symtomens lokalisation och om värmebehandlad mat tolereras.
Behandling: Undvik den råa formen; tillagad mat tolereras oftast.
Uppföljning: Vid förändrad reaktionsbild.
Riskfaktorer att känna till: Björkpollenallergi (vanligaste kopplingen — äpple, päron, körsbär, morot, hasselnöt), gräspollen (tomat, melon).
Vanlig missuppfattning: Att korsallergi innebär risk för anafylaxi. Reaktionerna är oftast milda och begränsade till munnen — men nötter kan vara ett undantag och bör bedömas.
Vad du kan göra själv: Testa om samma frukt tolereras tillagad — det ger ofta svaret direkt.
När ska du boka?: Om reaktionen sprider sig utanför munnen, eller om det gäller nötter.
Prognos: God — de flesta kan äta det mesta i tillagad form.

Astma som förvärras vid ansträngning

Vanlig ålder: Alla åldrar, särskilt vanligt hos barn och unga idrottare.
Bakgrund: Ansträngningsutlöst astma är vanligt och ofta odiagnostiserat — många tror att de bara är otränade. Det leder till att unga slutar idrotta i onödan, trots att tillståndet är enkelt behandlingsbart.
Vanliga symtom: Hosta, pipande andning eller andnöd 5–15 minuter efter påbörjad ansträngning, ofta värre i kall luft.
Vad läkaren tittar efter: Tidsförloppet efter ansträngningsstart — symtom som kommer först efter några minuter är typiskt.
Utredning: Anamnes; ansträngningstest eller lungfunktionsmätning via fysisk vård.
Hur diagnosen ställs: Symtombild plus lungfunktionsmätning.
Behandling: Luftrörsvidgande inhalation före aktivitet; underhållsbehandling vid uttalade besvär.
Uppföljning: Efter insatt behandling.
Riskfaktorer att känna till: Känd astma, allergi, eksem, kall och torr luft, uthållighetsidrott.
Vanlig missuppfattning: Att det bara är dålig kondition. Otränade blir andfådda direkt — vid ansträngningsastma kommer besvären typiskt några minuter in i eller efter aktiviteten.
Vad du kan göra själv: Värm upp gradvis i tio minuter — det minskar besvären påtagligt hos många.
När ska du boka?: Vid hosta eller andnöd vid träning, särskilt hos barn som börjat undvika idrott.
Prognos: Mycket god — de flesta kan träna helt normalt med rätt behandling.

Nässelutslag utan känd orsak

Vanlig ålder: Alla åldrar, vanligare hos kvinnor.
Bakgrund: Kronisk urtikaria — nässelutslag i över sex veckor — är ofta inte allergisk alls, trots namnet. I majoriteten av fallen hittas ingen yttre utlösare, och tillståndet är istället autoimmunt. Det gör att omfattande allergiutredning ofta är onödig medan behandlingen ändå fungerar väl.
Vanliga symtom: Kliande, upphöjda kvaddlar som flyttar sig och försvinner inom ett dygn, ofta i skov.
Vad läkaren tittar efter: Om enskilda kvaddlar varar längre än 24 timmar (talar för annan diagnos) och om det finns samtidig svullnad.
Utredning: Begränsad blodprovsanalys; omfattande allergiutredning har lågt värde vid kronisk urtikaria.
Hur bedömningen görs: Utifrån duration och kvaddlarnas beteende.
Behandling: Antihistamin i ökad dos är förstahandsval och hjälper de flesta; specialistbehandling vid otillräcklig effekt.
Uppföljning: Efter behandlingsinställning.
Riskfaktorer att känna till: Autoimmun sköldkörtelsjukdom, stress som förvärrande faktor, NSAID (kan förvärra).
Vanlig missuppfattning: Att det måste finnas en matallergi bakom. Vid kronisk urtikaria hittas sällan någon utlösare alls — och det betyder inte att utredningen misslyckats.
Vad du kan göra själv: Fotografera utslagen och notera hur länge enskilda kvaddlar sitter kvar — det är diagnostiskt värdefullt.
När ska du boka?: Vid nässelutslag som återkommer i över sex veckor.
Prognos: God — de flesta blir av med besvären inom några år, och behandlingen fungerar under tiden.

Bi- och getingstick — reaktion och riskbedömning

Vanlig ålder: Alla åldrar.
Bakgrund: Lokal svullnad efter stick är normalt och ofarligt, även när den är kraftig. Det som är avgörande att skilja ut är allmänreaktion — symtom på annan plats än stickstället — eftersom det innebär risk för anafylaxi vid nästa stick och gör utredning motiverad.
Vanliga symtom: Lokal smärta, rodnad och svullnad. Vid allmänreaktion: nässelutslag på hela kroppen, andningssvårighet, yrsel.
Vad läkaren tittar efter: Om reaktionen varit enbart lokal eller om det funnits symtom på annan plats än stickstället.
Utredning: Allergiutredning vid tidigare allmänreaktion; inte nödvändigt vid enbart lokala reaktioner.
Hur bedömningen görs: Utifrån reaktionens utbredning vid tidigare stick.
Behandling: Adrenalinpenna vid tidigare allmänreaktion; immunterapi (hyposensibilisering) är mycket effektivt vid uttalad insektsgiftallergi.
Uppföljning: Vid pågående immunterapi.
Riskfaktorer att känna till: Tidigare allmänreaktion, samtidig astma, yrkesmässig exponering (biodlare, trädgårdsarbetare).
Vanlig missuppfattning: Att kraftig lokal svullnad betyder allergi och risk för anafylaxi. Stor lokal svullnad är obehaglig men innebär inte ökad risk för allvarlig reaktion nästa gång — det gör däremot allmänreaktion.
Vad du kan göra själv: Kyla och antihistamin vid lokal reaktion. Vid tidigare allmänreaktion — bär alltid adrenalinpenna utomhus under säsong.
När ska du boka?: Efter varje reaktion med symtom utanför stickstället.
Prognos: Mycket god — immunterapi ger ett starkt skydd hos de allra flesta.

Kontakt

Boka tid info@medix7.com

Informationen på denna sida är allmän patientinformation och ersätter inte individuell medicinsk bedömning. Digital vård har begränsningar och kan inte hantera akuta tillstånd — se akutrutan ovan. Vid osäkerhet, kontakta vården eller ring 112/1177.

Om innehållet

Informationen bygger på svenska kunskapskällor, främst 1177 Vårdguiden, Internetmedicin och Läkemedelsboken. Den är allmän patientinformation och ersätter inte individuell medicinsk bedömning.